Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
4 maj 2011 • 3 min
Liksom Skatteverket har sina skattebetalare och sjukhusen sina patienter, har biblioteken sina användare. En studie har nu gjorts om hur...
Liksom Skatteverket har sina skattebetalare och sjukhusen sina patienter, har biblioteken sina användare. En studie har nu gjorts om hur användaren skildrats i BBL genom åren.
Av Åsa Ekström
I sin magisteruppsats Vem är användaren? i biblioteks- och informationsvetenskap som lagts fram vid Sociologiska institutionen vid Umeå Universitet, har Christoffer Lindström valt att läsa artiklar som publicerats i Biblioteksbladet åren 1919-2010 för att ta reda på hur bibliotekarier talar om användaren. Det handlar om intervjuer där branschen själv i olika sammanhang uttalar sig om användaren och bibliotekets funktion. I tidigare forskning såsom Åse Hedmark och Jenny Hedmans Vad sägs om användaren? handlade det t ex om att analysera hur tre tidskrifter valde att skildra det som sägs. Denna gång är det artiklar i en tidning som undersöks men begränsat till tre tidsperioder: 1919-1926, 1966-1971 och 2005-2010.
I den första tidsperioden skildras intresset för böcker bland landsbygdens folk. Det går att ”identifiera de som går bakom plogarna och tänker lite mer, lite längre än vad övriga gör” och erbjuda läsecirklar till dem. Det gäller bara att lotsa denna grupp förbi ”det erotomanska dravel, som läggs fram för den läsande mänskligheten” och istället ge dem den mer lämpliga litteraturen, skriver t ex en artikelförfattare. Det handlar naturligtvis om folkbildning under denna tidsperiod. Fokus ligger på lärande i samband med skolan men även det privata lärandet och självutveckling genom litteraturen. Lite oväntat pekas barn ut som biblioteksbesökare men även som kulturspridare. I samband med barns läsning varnas det för den direkt skadliga litteraturen som vänder sig till dessa samtidigt som det konstateras att det är här verkliga möten med litteraturen sker. Skolbiblioteken har en självklar och viktig plats i sammanhanget. Användaren skildras som någon som har ett stort behov av att få hjälp och lotsas fram till att hitta den rätta litteraturen. Det finns en ständig risk att denna användare faller för sina egna frestelser efter ”vämjeliga flickböcker” som kan ”fördärva smaken, förvirra omdömet och förgifta fantasin”. Bibliotekarien ska se till att biblioteket är en oas där moraliskt tveksam och farlig litteratur finns.
Under den andra tidsperioden 1966-1971 sker en tydligare politisering och biblioteket utpekas som en viktig institution för samhället. Diskussioner om bibliotekets roll och vad man kan erbjuda samhället för tjänster diskuteras. Biblioteket ska inte enbart förmedla information utan gynna och underlätta kommunikation. Alternativ till den ”dåliga litteraturen” ska erbjudas. Under den här tiden är användaren inte i lika stort behov av hjälp utan nu ska bibliotekarien följa med användaren och genom deltagande skapa en relation. ”Biblioteket ska vara en syntes av det totala samhället med alla dess myllrande verksamheter”. Det hävdas att biblioteken ska acceptera samhället som det är på gott och på ont, samtidigt som det finns de som argumenterar för att folkbiblioteket bör ta en offensivare hållning som opinionsbildare. När man talar om användaren är det inte skolning som är i fokus utan uppvaknande.
Under åren 2005-2010 har en stor förändring ägt rum. De diskussioner som förs handlar om vad biblioteket kan lära av användarna och inte tvärtom. Individtänkandet blir tydligt i att det är självklart att kunna delta, samverka och påverka. Delaktighet är garantin för att möta efterfrågan. Användarna deltar i biblioteksverksamheten på ett helt nytt sätt. När det byggs nya bibliotek är användarna med och utformar utseende och innehåll. Det är till och med så att det konstateras att bibliotekarien kanske inte alls är den som vet mest. Användaren skildras ofta som en individ med egna kunskaper. När det gäller bibliotekets funktion ska den inte reduceras till en tärande fritidssektor utan framhållas som en närande sektor som ger samhället välstånd. Det är nu det talas om olika försök för att mäta effekterna av verksamheten. Etablerade politiker intervjuas ofta i tidningen och uttalar sig om bibliotekets roll. Kommunikation är ett ledord och biblioteket ses som en viktig kanal mellan medborgare och samhällets institutioner.
Christoffer Lindström: Vem är användaren? En studie av framställningen utav biblioteksanvändaren och bibliotekets funktion i Biblioteksbladet mellan åren 1919 till 2010. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet 2011.
Finns att ladda ned i fulltext på http://bit.ly/h5tlbz
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. Böcker brändes och en av historiens första kända transpersoner antas ha mördats vid attacken. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
Axiell group säljer Axiell media till danska e-boksdistributören Publizon som nu blir Nordens ledande digitala bokdistributör.
14 mar 2023 • < 1 min
Örebro bibliotek har anställt en bibliotekssocionom och därmed försökt definiera gränsen för bibliotekssystemet. Genom att ta vårt uppdrag på allvar kan vi hjälpas åt att överbrygga klyftorna i samhället, skriver Lars Hilmersson och Lotta Perkiö.
14 mar 2023 • 4 min
Silvia Ernhagen. Så heter Svensk biblioteksförenings nya generalsekreterare. Hon ser fram emot att driva bibliotekspolitik och tycker att det demokratiska uppdraget är "otroligt viktigt".
14 mar 2023 • 3 min
I 18 år har Thomas Öhnell levererat lästips och begärt in sena boklån från långtidsdömda på Hall. När nya regeringen ropar efter hårdare straff och högre murar är det inte första gången han hör det. ”Jag blir alltid lite orolig.”
13 mar 2023 • 4 min
Efter Biblioteksbladets avslöjanden om missförhållanden har den tyska organisationen VDB ställt frågor till Ifla. Uteblivna svar gör att VDB tills vidare avstår från att delta i arbete rörande organisationen.
10 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer