Att läsa i cirkel

Bokcirklar i bibliotekens regi kan skapa förväntningar på att den deltagande bibliotekarien både ska ha och ska förmedla mer kunskap...

Bokcirklar i bibliotekens regi kan skapa förväntningar på att den deltagande bibliotekarien både ska ha och ska förmedla mer kunskap än vad cirkeldeltagarna har. Det framgår i Ulrika Wahlströms uppsats ”Läsa och samtala. Vad betyder folkbibliotekens bokcirkel för användaren?”

Varför deltar Agnes i bibliotekets bokcirkel med Strindberg som tema? Hur mycket beror det på slumpen att Beata och Cecilia väljer en bokcirkel med allmänt tema? Vad får Doris och Elin ut av den feministiska bokcirkeln?

Syftet med Ulrika Wahlströms uppsats Läsa och samtala. Vad betyder folkbibliotekets bokcirkel för användaren? framgår alltså tydligt av titeln. Det är en undersökning av upplevelser och förväntningar hos fem deltagare i tre skilda bokcirklar. Gemensamt för bokcirklarna är att de arrangeras i regi av ett folkbibliotek, att de är öppna för alla samt att minst en bibliotekarie är närvarande.

Det framgår på ett sympatiskt sätt att det här är en uppsats med ursprung i författarens egen läsglädje. Hon beskriver utförligt och kärleksfullt sina tidiga minnen av böcker och biblioteket ”som låg precis vid skolan” och som något oumbärligt. En plats där det fanns obegränsat med böcker att välja bland och vuxna att prata med och inspireras av.

Dessa upplevelser blev den huvudsakliga anledningen bakom valet att läsa biblioteks- och informationsvetenskap och så småningom också valet av uppsatsämne genom att undersöka något som har med bibliotekens läsfrämjande verksamhet att göra.

Relaterat till detta för Wahlström intressanta och tankeväckande resonemang kring den konsensus som råder kring att läsning, helst av kvalitetslitteratur, är att betrakta som något entydigt positivt och nyttigt.

Foto Johannna Nordbring, bokcirkel på Trelleborgs bibliotek.

Läs mer BBL nr 3