Avtal och upphovsrätt – djungel för forskare

Vad är det som gäller? Och vad kan forskningsbiblioteken göra för att underlätta för forskare vid parallellpublicering på nätet? Doktoranden...

Vad är det som gäller? Och vad kan forskningsbiblioteken göra för att underlätta för forskare vid parallellpublicering på nätet? Doktoranden Kari Stange har i ett blogginlägg kommit med ”obehagliga sanningar” och delat in forskare i kategorier som Strutsen, Den ovetande och Följa John.

Kravet på fri tillgänglighet till forskningspublikationer och öppna arkiv är inget nytt. Bland annat ska Kungliga bibliotekets program OpenAccess främja fri tillgänglighet och till de mest kända, internationella öppna arkiven tillhör Pubmed central inom medicin och arXiv.org inom fysik, matematik och datavetenskap.

Karin Grönvall, bibliotekschef på Södertörns högskola, bjuder in gästskribenter till sin blogg och en av dem är Kari Stange, doktorand vid Wageningen Universitet i Nederländerna. Enligt Kari Stange är vetenskapliga publiceringar på nätet en djungel och forskningsbiblioteken har en viktig uppgift att guida forskarna rätt.

Vilka problem kan du se med att forskare laddar upp artiklar på sociala nätverk som Researchgate?
– Problemet, som jag har uppmärksammat, handlar om när det är upphovsrättsskyddat material som laddas upp. Enligt den vanliga publiceringsmodellen för artiklar i vetenskapliga tidskrifter är det förlagen som äger rättigheterna till den publicerade artikeln. Då får ju inte andra göra vad man vill med denna, inte heller författaren, som har överlämnat upphovsrätten till förlaget i fråga.

Vad har du lärt dig som forskare vad gäller den här typen av digital publicering?
– Som forskare kommer man inte nödvändigtvis i kontakt med frågor kring digital publicering. Många vet helt enkelt inte vad som gäller. Om man inte är särskilt intresserad så gör man som alla andra, utan att fundera över att om man kanske bryter mot upphovsrätten i de avtal man har ingått. Min egen situation är lite annorlunda i och med att jag är utbildad bibliotekarie och har jobbat med licenser och avtal.

Vilka fördelar kan det finns med publicering på Researchgate?
– Huvudsyftet med att ladda upp egna artiklar skulle vara att öka synligheten för de egna artiklarna och hoppas att andra läser – och citerar. Detta hänger ihop med meriteringssystemet inom forskarvärlden: man måste synas och citeras för att ”överleva”.

Vilka reaktioner har du fått på ditt inlägg på Södertörns högskolas sajt?
– För mig har det blivit en rolig koppling mellan min forskar- och biblioteksvärld. Från forskarkollegor har jag fått frågor om hur man kan göra ”rätt”, var man kan hitta information och vad som kan hända om man struntar i upphovsrätten. Vid mitt lokala forskningsbibliotek triggade detta en diskussion om vad biblioteket kan göra för att informera och hjälpa till i denna djungel.

Vad kan forskningsbiblioteken göra för att underlätta vad gäller kunskap om avtal, rättigheter och skyldigheter?
– De här frågorna hamnar lätt mellan stolarna. Det är inte självklart att man under en forskarutbildning får lära sig om upphovsrätt och publicering. Det gäller att hitta rätt tillfälle för att nå målgruppen med den här informationen. Kanske i samband med introduktion av bibliotekstjänster på forskarnivå? Detta blir intressant för forskare i samband med egen artikelpublicering.