Bara mera öppet?

29 sep 2015 • 4 min

De ploppar upp som svampar i jorden över hela Skåne: ett par nya i Lund, ett i Bara i Svedala...

meroppet

De ploppar upp som svampar i jorden över hela Skåne: ett par nya i Lund, ett i Bara i Svedala och ett i Anderslöv. För att bara nämna några exempel. Förespråkarna lyfter fram ökad tillgänglighet och flexibilitet. Kritiska röster talar om försämrad service.

Veberöds bibliotek i Lunds kommun var först i Sverige med att införa meröppet 2009. Därefter har allt fler folkbibliotek följt efter, framför allt i Skåne men också på andra håll i Sverige. Förlagan finns i Danmark där en stor kommunreform i början av 2000-talet resulterade i att många folkbibliotek blev meröppna, eller ”åbne biblioteker” som de kallas på danska, inför hotet om total stängning. I dag finns det fler än 80 meröppna bibliotek i Danmark. Likheterna med hur det fungerar här är flera. Men i Sverige är inte meröppet på samma sätt direkt knutet till nedskärningar och många svenska bibliotek som infört meröppet har behållit samma ordinarie öppettider som innan.

Under meröppet har användarna tillgång till bibliotekets lokaler, material samt fysiska och digitala resurser, men ingen personal är fysiskt närvarande för användarna. Med hjälp av sitt bibliotekskort och en kod tar sig användaren in i lokalen där självbetjäningsautomater gör det möjligt att låna och återlämna material. Det går också att använda bibliotekets datorer för att exempelvis söka i bibliotekskatalogen eller surfa på internet. För att bli meröppetanvändare krävs det att låntagaren registrerar sig som meröppetanvändare och de flesta biblioteken har en 18-årsgräns och kräver giltig legitimation vid registreringen.

Meröppna bibliotek reser frågor om såväl professionens som bibliotekets roll. Tidigare studier, såsom rapporten Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla? (Johansson, Lindberg & Rivano Eckerdal 2014), berör bland annat detta. Men hur påverkas användarna av att det ibland inte är någon fysiskt närvarande personal på biblioteket de besöker? Förändras deras förväntningar på och föreställningar om biblioteket? Kan detta i sådana fall förstås i relation till en större samhällspolitisk och kulturpolitisk kontext som just nu är stadd i förändring?

Detta var frågor jag bar med mig när jag påbörjade arbetet med min masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet i våras. Med hjälp av observationer och intervjuer med användare på fyra meröppna folkbibliotek i Skåne och ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk forskning från det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet samt av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Jürgen Habermas teori om systemets kolonisation av livsvärlden ville jag få en ökad förståelse för användarnas upplevelser av meröppna bibliotek.

”Det är man ju också medveten om att den, alltså meröppet, har lite lägre serviceinriktning utan det är mer självservice om jag säger så.” Så säger en användare i studien. Användaren uttrycker något som flera intervjupersoner berättar om, nämligen att deras förväntningar på biblioteket skiljer sig åt beroende på om de besöker det under meröppet eller ordinarie öppettider.

De berättar att de inte alltid hittar det material som de söker när de inte kan ta hjälp av en bibliotekarie, men då nöjer de sig med något annat eller så kommer de tillbaka under ordinarie öppettider.

Intervjupersonerna säger att eftersom de vet vad meröppet innebär så upplevs inte detta som irriterande eller frustrerande. Men den sämre servicen är ett skäl till att intervjupersonerna föredrar ordinarie öppettider, om de har möjlighet att välja.

Ändå uppskattas meröppet av användarna. Mycket beroende på en avgörande faktor: tillgängligheten. En av de intervjuade användarna uttrycker det så här: ”För mig är det liksom att kunna ta del av nånting som jag akut upptäcker att jag behöver ta reda på eller undersöka eller låna. Att ha den möjligheten att kunna komma in och få den tillgängligheten även om klockan har blivit 19 och det är stängt så finns möjligheten tack vare meröppet. Och det är ju en otrolig möjlighet, tycker jag.”

För att bättre förstå vad tillgänglighet är för användarna valde jag att diskutera tre aspekter av begreppet: tidslig, geografisk samt ekonomisk tillgänglighet. Denna tredelning synliggjorde skillnader i förväntningar, men också hur användarnas praktiker påverkas av meröppet. Inte minst genom att intervjupersonerna som är meröppetanvändare besöker biblioteket oftare sedan meröppet infördes. Jag fann också att de tre aspekterna av tillgänglighet samspelade. Exempelvis möjliggör de utökade öppettiderna under meröppet (tidslig tillgänglighet) för intervjupersonerna att besöka det bibliotek som är beläget i deras närområde (geografisk tillgänglighet) även under vardagkvällar, vilket i sin tur stärker bibliotekets roll som mötesplats.

Jag förstår införandet av meröppet utifrån en kulturpolitisk kontext som inkluderar viktiga aspekter som digitaliseringen och dess konsekvenser samt ett ökat inflytande av New Public Management, NPM, inom den offentliga sektorn. En ekonomisk diskurs som kan kopplas till NPM är också närvarande när intervjupersonerna talar om meröppet, exempelvis tror de inte att det är möjligt att utöka de bemannade öppettiderna av ekonomiska skäl. Samtidigt är element från andra diskurser märkbara i intervjupersonernas utsagor, exempelvis när bibliotekets demokratiska roll betonas och när bibliotekets funktion som mötesplats sätts i fokus. I en sådan kontext kan tillgänglighet kopplas samman med en strävan att alla, oavsett tidsliga förutsättningar, ska ha möjlighet att ta del av biblioteket.

Jag menar att närvaron av flera diskurser i intervjupersonernas utsagor speglar att biblioteket är i förändring. Jag förstår meröppet som en verksamhetsform som inte entydigt innebär ett ökat marknadstänkande inom biblioteksvärlden eller att bibliotekets demokratiska roll stärks. Hur det meröppna biblioteket fungerar beror istället på vilka värden som genomsyrar implementeringen av meröppet i dialog med den omgivande kontexten. Om bibliotekets demokratiska möjligheter sätts i fokus och tillräckliga resurser tilldelas ser jag att införandet av meröppet har potential att stärka bibliotekets roll som lokal mötesplats och underlätta tillgängliggörandet av litteratur och information.

Den här artikeln är hämtad ur Biblioteksbladet nr 6-7 2015

Foto: Axiell Sverige

2 kommentarer

  1. Hallå,
    Detta för att informera allmänheten om att Anita Paul, har ett privat lån långivare öppna upp en ekonomisk möjlighet för alla i behov av någon ekonomisk hjälp. Vi ger ut lån till 2% ränta till privatpersoner, företag och företag som står under ett klart och begripligt sätt och kondition. Kontakta oss idag via e-post: (gloriouspeaceloanfirm@ gmail. com)

  2. lån erbjudande utan förskottsbetalning
    vi är individer som erbjuder lån av alla slag till alla personer som har möjlighet att betala tillbaka med en ränta mindre lägre än banken, under en given tidsperiod.
    notera: endast banköverföring avgifter som tas ut av låntagaren.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min