Bara mera öppet?
29 sep 2015 • 4 min
De ploppar upp som svampar i jorden över hela Skåne: ett par nya i Lund, ett i Bara i Svedala...

De ploppar upp som svampar i jorden över hela Skåne: ett par nya i Lund, ett i Bara i Svedala och ett i Anderslöv. För att bara nämna några exempel. Förespråkarna lyfter fram ökad tillgänglighet och flexibilitet. Kritiska röster talar om försämrad service.
Veberöds bibliotek i Lunds kommun var först i Sverige med att införa meröppet 2009. Därefter har allt fler folkbibliotek följt efter, framför allt i Skåne men också på andra håll i Sverige. Förlagan finns i Danmark där en stor kommunreform i början av 2000-talet resulterade i att många folkbibliotek blev meröppna, eller ”åbne biblioteker” som de kallas på danska, inför hotet om total stängning. I dag finns det fler än 80 meröppna bibliotek i Danmark. Likheterna med hur det fungerar här är flera. Men i Sverige är inte meröppet på samma sätt direkt knutet till nedskärningar och många svenska bibliotek som infört meröppet har behållit samma ordinarie öppettider som innan.
Under meröppet har användarna tillgång till bibliotekets lokaler, material samt fysiska och digitala resurser, men ingen personal är fysiskt närvarande för användarna. Med hjälp av sitt bibliotekskort och en kod tar sig användaren in i lokalen där självbetjäningsautomater gör det möjligt att låna och återlämna material. Det går också att använda bibliotekets datorer för att exempelvis söka i bibliotekskatalogen eller surfa på internet. För att bli meröppetanvändare krävs det att låntagaren registrerar sig som meröppetanvändare och de flesta biblioteken har en 18-årsgräns och kräver giltig legitimation vid registreringen.
Meröppna bibliotek reser frågor om såväl professionens som bibliotekets roll. Tidigare studier, såsom rapporten Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla? (Johansson, Lindberg & Rivano Eckerdal 2014), berör bland annat detta. Men hur påverkas användarna av att det ibland inte är någon fysiskt närvarande personal på biblioteket de besöker? Förändras deras förväntningar på och föreställningar om biblioteket? Kan detta i sådana fall förstås i relation till en större samhällspolitisk och kulturpolitisk kontext som just nu är stadd i förändring?
Detta var frågor jag bar med mig när jag påbörjade arbetet med min masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet i våras. Med hjälp av observationer och intervjuer med användare på fyra meröppna folkbibliotek i Skåne och ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk forskning från det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet samt av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Jürgen Habermas teori om systemets kolonisation av livsvärlden ville jag få en ökad förståelse för användarnas upplevelser av meröppna bibliotek.
”Det är man ju också medveten om att den, alltså meröppet, har lite lägre serviceinriktning utan det är mer självservice om jag säger så.” Så säger en användare i studien. Användaren uttrycker något som flera intervjupersoner berättar om, nämligen att deras förväntningar på biblioteket skiljer sig åt beroende på om de besöker det under meröppet eller ordinarie öppettider.
De berättar att de inte alltid hittar det material som de söker när de inte kan ta hjälp av en bibliotekarie, men då nöjer de sig med något annat eller så kommer de tillbaka under ordinarie öppettider.
Intervjupersonerna säger att eftersom de vet vad meröppet innebär så upplevs inte detta som irriterande eller frustrerande. Men den sämre servicen är ett skäl till att intervjupersonerna föredrar ordinarie öppettider, om de har möjlighet att välja.
Ändå uppskattas meröppet av användarna. Mycket beroende på en avgörande faktor: tillgängligheten. En av de intervjuade användarna uttrycker det så här: ”För mig är det liksom att kunna ta del av nånting som jag akut upptäcker att jag behöver ta reda på eller undersöka eller låna. Att ha den möjligheten att kunna komma in och få den tillgängligheten även om klockan har blivit 19 och det är stängt så finns möjligheten tack vare meröppet. Och det är ju en otrolig möjlighet, tycker jag.”
För att bättre förstå vad tillgänglighet är för användarna valde jag att diskutera tre aspekter av begreppet: tidslig, geografisk samt ekonomisk tillgänglighet. Denna tredelning synliggjorde skillnader i förväntningar, men också hur användarnas praktiker påverkas av meröppet. Inte minst genom att intervjupersonerna som är meröppetanvändare besöker biblioteket oftare sedan meröppet infördes. Jag fann också att de tre aspekterna av tillgänglighet samspelade. Exempelvis möjliggör de utökade öppettiderna under meröppet (tidslig tillgänglighet) för intervjupersonerna att besöka det bibliotek som är beläget i deras närområde (geografisk tillgänglighet) även under vardagkvällar, vilket i sin tur stärker bibliotekets roll som mötesplats.
Jag förstår införandet av meröppet utifrån en kulturpolitisk kontext som inkluderar viktiga aspekter som digitaliseringen och dess konsekvenser samt ett ökat inflytande av New Public Management, NPM, inom den offentliga sektorn. En ekonomisk diskurs som kan kopplas till NPM är också närvarande när intervjupersonerna talar om meröppet, exempelvis tror de inte att det är möjligt att utöka de bemannade öppettiderna av ekonomiska skäl. Samtidigt är element från andra diskurser märkbara i intervjupersonernas utsagor, exempelvis när bibliotekets demokratiska roll betonas och när bibliotekets funktion som mötesplats sätts i fokus. I en sådan kontext kan tillgänglighet kopplas samman med en strävan att alla, oavsett tidsliga förutsättningar, ska ha möjlighet att ta del av biblioteket.
Jag menar att närvaron av flera diskurser i intervjupersonernas utsagor speglar att biblioteket är i förändring. Jag förstår meröppet som en verksamhetsform som inte entydigt innebär ett ökat marknadstänkande inom biblioteksvärlden eller att bibliotekets demokratiska roll stärks. Hur det meröppna biblioteket fungerar beror istället på vilka värden som genomsyrar implementeringen av meröppet i dialog med den omgivande kontexten. Om bibliotekets demokratiska möjligheter sätts i fokus och tillräckliga resurser tilldelas ser jag att införandet av meröppet har potential att stärka bibliotekets roll som lokal mötesplats och underlätta tillgängliggörandet av litteratur och information.
Den här artikeln är hämtad ur Biblioteksbladet nr 6-7 2015
Foto: Axiell Sverige
2 kommentarer
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
Hallå,
Detta för att informera allmänheten om att Anita Paul, har ett privat lån långivare öppna upp en ekonomisk möjlighet för alla i behov av någon ekonomisk hjälp. Vi ger ut lån till 2% ränta till privatpersoner, företag och företag som står under ett klart och begripligt sätt och kondition. Kontakta oss idag via e-post: (gloriouspeaceloanfirm@ gmail. com)
lån erbjudande utan förskottsbetalning
vi är individer som erbjuder lån av alla slag till alla personer som har möjlighet att betala tillbaka med en ränta mindre lägre än banken, under en given tidsperiod.
notera: endast banköverföring avgifter som tas ut av låntagaren.