BBL testar: Fint men tråkigt om källkritik

5 nov 2018 • 2 min

VAD? Utställningen Det resande demokratilabbet. VAR? På Bokmässan och sedan biblioteksturné. FÖR VEM? Främst för högstadie- och gymnasieelever.

På skärmen sorteras de sura och ledsna smiliesarna bort ur tratten som samlar din information. Foto: Stina Loman.
På skärmen sorteras de sura och ledsna smiliesarna bort ur tratten som samlar din information. Foto: Stina Loman.

Väggen utanför kläs med en bild av en bokhylla. Där samsas en hjärna, en första hjälpen-väska, ett par hörlurar och ett gummiöra. Längre ner kolvar, mikroskop och en dator. Det sitter en pappersklämma på den andra väggen: ”Välkommen till det resande demokratilabbet”. Labbet lovar att vara en plats där ”motkrafter formas, framgångsreceptet för propaganda identifieras och vägen från avsändare till mottagare förklaras”.

Den portabla utställningen är producerad av Arbetets museum, som tillsammans med Statens medieråd och studieförbundet Sensus står bakom initiativet som ska utgöra en ingång till Statens medieråds metodmaterial i källkritik för högstadie- och gymnasieskolan. Efter vernissagen på Bokmässan ska tre exemplar turnera runt bibliotek i Sverige. Det kostar inget att beställa den, men man får ombesörja transporten till nästa bibliotek.[fakta id=”18811″]

Det handlar om källkritik. På skärmar visas pedagogiska visualiseringar under rubriker som Åsiktsmaskinen, Propagandalabbet och Första hjälpen. Här finns checklistor för källkritik med frågor om vem som är avsändaren, vad denna kan ha för syfte och om man jämfört med budskap från andra källor. Det står att propaganda fungerar bättre om den paketeras i en tilltalande form och att den kan komma som budskap från falska avsändare.

Informationen är trovärdig och elegant förpackad i trivsam form. Men tråkig. Vilka högstadie- och gymnasieelever ska tända på det här?

Samma dag som jag testar demokratilabbet publicerar Dagens Nyheter en intervju med visselblåsaren som avslöjade Cambridge Analyticas metoder, Chris Wylie. Han berättar om hur företaget skannade sociala medier efter missnöjda och obalanserade personer med på gränsen till paranoida konspirationstankar. Hur de sedan metodiskt oroade dem, undergrävde deras självkänsla och förstärkte deras impulsivitet för att slutligen peppra dem med inbjudningar till högerextrema Facebookgrupper med andra utsatta och fjärrstyrda fejkade personer. För att påverka bland annat det amerikanska presidentvalet.

Jag känner inte era femtonåringar. Men Chris Wylies berättelse var oändligt mycket mer verkningsfull än hur många ”kolla källan” som helst för den som vill förstå hur den moderna medievärlden kan manipulera.

Foto: Stina Loman.
Foto: Stina Loman.
Foto: Stina Loman.
Foto: Stina Loman.
Foto: Stina Loman.
Foto: Stina Loman.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min