”Begränsad syn på bibliotekens samtida uppgifter”
21 jan 2013 • 4 min
I december publicerades rapporten Biblioteken och bokmarknaden: Från folkskola till e-böcker på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Rapporten, som är på...
I december publicerades rapporten Biblioteken och bokmarknaden: Från folkskola till e-böcker på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Rapporten, som är på knappt 50 sidor, är skriven av professor Johan Svedjedal med lång och gedigen erfarenhet från forskning om inte minst bokmarknaden. Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, har läst den rapport om e-böcker och biblioteken som Johan Svedjedal har skrivit för Förläggareföreningens räkning.
”I inledningen konstateras det att den svenska marknaden för e-böcker fungerar dåligt. Här finns också ett slags trevande problemformulering för rapporten som kanske kan härledas till rapportens finansiär: ”Problemet för svenskt vidkommande är om biblioteken blockerar uppkomsten av en marknad, och därmed produktionen av e-böcker.” Därefter följer rapportens omfångsmässiga lejonpart i form av en redogörelse för folkbibliotekens historia relaterad till bokmarknadens utveckling. Särskild uppmärksamhet ges åt 1930-talets debatt om biblioteksersättning där Svedjedal visar hur Författareföreningen gick från att föredra finansiering genom låntagarkostnader till att bli ”en stark lobbyorganisation för ett gratis och omfattande folkbiblioteksväsende”. En kortare redogörelse för BTJ och dess förändring till ett kommersiellt företag bland andra, följer därpå. Denna bakgrund är både intressant och välskriven.
Ju närmare samtiden Svedjedal kommer, desto mer normativ blir framställningen. Det konstateras riktigt att utlåningen av tryckta böcker har minskat de senaste decennierna, samtidigt som bokutgivningen ökar. Därefter beskrivs biblioteken som att ha utvecklats i en mer marknadsorienterad inriktning med fokus på utlåningssiffror och antal besökare. Genom att referera till Rasmus Fleischer (kanske lite överraskande i sammanhanget med tanke på att Fleischer var medgrundare till Piratbyrån) kritiseras biblioteken för att förlita sig på marknaden vid urval och inköp. Inköpsprofiler och andra marknadsnära inslag på folkbibliotek är väl värda att kritiskt belysas, men det hade varit på sin plats att tydligare understryka att biblioteken inte svävar fritt i samhället. Snarare är det så att folkbiblioteken tvingas anpassa sig till de kommunala förutsättningar som ges. Svedjedal hinner vidare med att problematisera kravet på Open Access såsom det riktas till humanvetenskapliga forskare från de viktigaste finansiärerna. Han verkar mena att författaren avsäger sig sin upphovsrätt vid Open Access. Tvärtom uppstod Open Access bl a som en reaktion mot att vissa förlag kräver att författarna ger upp delar av sin upphovsrätt. Vidare omfattar Vetenskapsrådets krav på Open Access enbart ”vetenskapligt granskade texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel” som det står på rådets hemsida. I rapporten kan man få intrycket av att det inte förhåller sig på det viset.
Svedjedal avslutar där han började – i marknaden för e-böcker. Författaren skriver att det är å ena sidan bibliotekens oro för att kostnaderna ska skena när allt fler låntagare väljer e-böcker och å andra sidan förlagens oro för att inte privatmarknaden ska utvecklas, som lett till en polariserad diskussion kring ersättningsmodeller. I diskussionen för Svedjedal fram flera argument från den omfattande debatten, t ex att biblioteken kan ses som ett slags utbildare av allmänheten till att lära sig uppskatta böcker som e-böcker (med risken att de också ”lär” sig att e-böcker är gratis). Författaren visar också hur förhållningssätten till e-böcker på bibliotek kan skilja sig åt mellan å ena sidan stora förlag och å andra sidan egenutgivna verk och mindre förlag. För de sistnämnda två grupperna kan e-böcker på folkbibliotek innebära möjligheter till en ökad synlighet för enskilda verk. Samtidigt finns det, menar Svedjedal, en svårighet med att öka försäljningen av e-böcker då värdet av att äga en e-bok troligen anses vara mindre än en tryckt bok, särskilt om den finns att ”låna” gratis. Frågan är, undrar jag, hur mycket man egentligen äger en DRM-skyddad e-bok?
Svedjedal kommer på sista sidan i texten med en rallarsving riktad mot Svensk Biblioteksförening. Han hävdar att Svensk Biblioteksförenings argumentation i e-boksfrågan springer ur ett marknadsorienterat synsätt där kvantitet i utlån är den ledande principen och där bibliotekens bildningsuppdrag har gått förlorat. Han tilldelar, genom att försöka vända på föreningens argument, t o m Niclas Lindberg rollen av ”den nye bibliotekarien” som ser på bibliotekets funktion som ”en hamburgerbar där kunden beställer vad han eller hon vill ha”. Svedjedal refererar till Lindbergs och Svensk Biblioteksförenings lobby-arbete, där det hävdas att biblioteken riskerar att bli ”kommunala antikvariat för pappersböcker” om man inte finner en hållbar lösning i e-boksfrågan. I det uttalandet, menar Svedjedal med ett i mitt tycke ojuste retoriskt grepp, ”skymtar också ett förakt för de insatser som folkbibliotekens personal har gjort gentemot låntagarna under drygt ett sekel: det dagliga och långsiktiga arbetet med urval, boksamtal, informationssökande, litteraturpedagogik och programverksamhet.” Avslutningen på rapporten fortsätter därmed traditionen av en polariserande diskussion i e-boksfrågan.
Som utbildare av framtida bibliotekarier tycker jag det är synd att rapporten avslutar sin i många stycken intressanta historiska första halva samt de många initierade kommentarerna om bokmarknaden i stort med en traditionell och begränsad syn på folkbibliotekets samtida uppgifter. Folkbibliotek behöver istället fortsätta arbeta med att skapa förutsättningar för människor att möta, dela och producera information, kultur och upplevelser genom de kanaler som finns tillgängliga och som människor använder sig av.
Bildningsarbete är fortsatt viktigt, men det var länge sedan det ansågs vara folkbibliotekets enda uppgift och det är inte längre lika entydigt vad bildning är. Därtill, om biblioteket inte fångar kommande generationer genom att vara där de är – på nätet – riskerar det arbetet att inte vara mycket värt.
I UNESCOs Folkbiblioteksmanifest från 1994 står det: ”Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.
För att folkbiblioteken ska ses som relevanta av allmänheten och kunna fortsätta bidra till det också i framtiden behövs tillgång till såväl e-böcker (och andra digitala resurser) som tryckta böcker. Därtill behövs det nya lösningar med fler e-boksleverantörer, en översyn av upphovsrättslagstiftningen i ljuset av förändrade digitala förutsättningar och ett ökat engagemang för frågan från ledande politiker.”
Olof Sundin
professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer