”Begränsad syn på bibliotekens samtida uppgifter”
21 jan 2013 • 4 min
I december publicerades rapporten Biblioteken och bokmarknaden: Från folkskola till e-böcker på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Rapporten, som är på...
I december publicerades rapporten Biblioteken och bokmarknaden: Från folkskola till e-böcker på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Rapporten, som är på knappt 50 sidor, är skriven av professor Johan Svedjedal med lång och gedigen erfarenhet från forskning om inte minst bokmarknaden. Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, har läst den rapport om e-böcker och biblioteken som Johan Svedjedal har skrivit för Förläggareföreningens räkning.
”I inledningen konstateras det att den svenska marknaden för e-böcker fungerar dåligt. Här finns också ett slags trevande problemformulering för rapporten som kanske kan härledas till rapportens finansiär: ”Problemet för svenskt vidkommande är om biblioteken blockerar uppkomsten av en marknad, och därmed produktionen av e-böcker.” Därefter följer rapportens omfångsmässiga lejonpart i form av en redogörelse för folkbibliotekens historia relaterad till bokmarknadens utveckling. Särskild uppmärksamhet ges åt 1930-talets debatt om biblioteksersättning där Svedjedal visar hur Författareföreningen gick från att föredra finansiering genom låntagarkostnader till att bli ”en stark lobbyorganisation för ett gratis och omfattande folkbiblioteksväsende”. En kortare redogörelse för BTJ och dess förändring till ett kommersiellt företag bland andra, följer därpå. Denna bakgrund är både intressant och välskriven.
Ju närmare samtiden Svedjedal kommer, desto mer normativ blir framställningen. Det konstateras riktigt att utlåningen av tryckta böcker har minskat de senaste decennierna, samtidigt som bokutgivningen ökar. Därefter beskrivs biblioteken som att ha utvecklats i en mer marknadsorienterad inriktning med fokus på utlåningssiffror och antal besökare. Genom att referera till Rasmus Fleischer (kanske lite överraskande i sammanhanget med tanke på att Fleischer var medgrundare till Piratbyrån) kritiseras biblioteken för att förlita sig på marknaden vid urval och inköp. Inköpsprofiler och andra marknadsnära inslag på folkbibliotek är väl värda att kritiskt belysas, men det hade varit på sin plats att tydligare understryka att biblioteken inte svävar fritt i samhället. Snarare är det så att folkbiblioteken tvingas anpassa sig till de kommunala förutsättningar som ges. Svedjedal hinner vidare med att problematisera kravet på Open Access såsom det riktas till humanvetenskapliga forskare från de viktigaste finansiärerna. Han verkar mena att författaren avsäger sig sin upphovsrätt vid Open Access. Tvärtom uppstod Open Access bl a som en reaktion mot att vissa förlag kräver att författarna ger upp delar av sin upphovsrätt. Vidare omfattar Vetenskapsrådets krav på Open Access enbart ”vetenskapligt granskade texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel” som det står på rådets hemsida. I rapporten kan man få intrycket av att det inte förhåller sig på det viset.
Svedjedal avslutar där han började – i marknaden för e-böcker. Författaren skriver att det är å ena sidan bibliotekens oro för att kostnaderna ska skena när allt fler låntagare väljer e-böcker och å andra sidan förlagens oro för att inte privatmarknaden ska utvecklas, som lett till en polariserad diskussion kring ersättningsmodeller. I diskussionen för Svedjedal fram flera argument från den omfattande debatten, t ex att biblioteken kan ses som ett slags utbildare av allmänheten till att lära sig uppskatta böcker som e-böcker (med risken att de också ”lär” sig att e-böcker är gratis). Författaren visar också hur förhållningssätten till e-böcker på bibliotek kan skilja sig åt mellan å ena sidan stora förlag och å andra sidan egenutgivna verk och mindre förlag. För de sistnämnda två grupperna kan e-böcker på folkbibliotek innebära möjligheter till en ökad synlighet för enskilda verk. Samtidigt finns det, menar Svedjedal, en svårighet med att öka försäljningen av e-böcker då värdet av att äga en e-bok troligen anses vara mindre än en tryckt bok, särskilt om den finns att ”låna” gratis. Frågan är, undrar jag, hur mycket man egentligen äger en DRM-skyddad e-bok?
Svedjedal kommer på sista sidan i texten med en rallarsving riktad mot Svensk Biblioteksförening. Han hävdar att Svensk Biblioteksförenings argumentation i e-boksfrågan springer ur ett marknadsorienterat synsätt där kvantitet i utlån är den ledande principen och där bibliotekens bildningsuppdrag har gått förlorat. Han tilldelar, genom att försöka vända på föreningens argument, t o m Niclas Lindberg rollen av ”den nye bibliotekarien” som ser på bibliotekets funktion som ”en hamburgerbar där kunden beställer vad han eller hon vill ha”. Svedjedal refererar till Lindbergs och Svensk Biblioteksförenings lobby-arbete, där det hävdas att biblioteken riskerar att bli ”kommunala antikvariat för pappersböcker” om man inte finner en hållbar lösning i e-boksfrågan. I det uttalandet, menar Svedjedal med ett i mitt tycke ojuste retoriskt grepp, ”skymtar också ett förakt för de insatser som folkbibliotekens personal har gjort gentemot låntagarna under drygt ett sekel: det dagliga och långsiktiga arbetet med urval, boksamtal, informationssökande, litteraturpedagogik och programverksamhet.” Avslutningen på rapporten fortsätter därmed traditionen av en polariserande diskussion i e-boksfrågan.
Som utbildare av framtida bibliotekarier tycker jag det är synd att rapporten avslutar sin i många stycken intressanta historiska första halva samt de många initierade kommentarerna om bokmarknaden i stort med en traditionell och begränsad syn på folkbibliotekets samtida uppgifter. Folkbibliotek behöver istället fortsätta arbeta med att skapa förutsättningar för människor att möta, dela och producera information, kultur och upplevelser genom de kanaler som finns tillgängliga och som människor använder sig av.
Bildningsarbete är fortsatt viktigt, men det var länge sedan det ansågs vara folkbibliotekets enda uppgift och det är inte längre lika entydigt vad bildning är. Därtill, om biblioteket inte fångar kommande generationer genom att vara där de är – på nätet – riskerar det arbetet att inte vara mycket värt.
I UNESCOs Folkbiblioteksmanifest från 1994 står det: ”Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.
För att folkbiblioteken ska ses som relevanta av allmänheten och kunna fortsätta bidra till det också i framtiden behövs tillgång till såväl e-böcker (och andra digitala resurser) som tryckta böcker. Därtill behövs det nya lösningar med fler e-boksleverantörer, en översyn av upphovsrättslagstiftningen i ljuset av förändrade digitala förutsättningar och ett ökat engagemang för frågan från ledande politiker.”
Olof Sundin
professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
Senaste nytt

Biblioteken går före under vecka för hållbarhet
Nästa vecka är det dags igen. Vecka 17 är veckan då biblioteken visar upp sig som möjliggörare för ett mer hållbart samhälle. I Örnsköldsvik finns pilotbiblioteket för projektet. "När världen brinner måste vi våga vara optimistiska."
17 apr 2025 • 3 min

Konservativt bibliotek tillhåll för högerextrema?
Bibliothek des Konservatismus i Berlin beskrivs som viktigt för den tyska "nyhögern", med partiet Alternativ för Tyskland i spetsen. Men biblioteket avvisar bilden: ”De behöver inte vårt bibliotek för att mötas.”
16 apr 2025 • 4 min

Utsatta skriver dikter på biblioteket
Stöket på Falu stadsbibliotek bestod tidigare till stor del av besök från missbrukare och hemlösa. Men sedan de bjöds in för att skriva dikter på biblioteket har relationen förbättrats.
15 apr 2025 • 3 min

Brit Stakston: Det offentliga samtalet har blivit hackat
Biblioteken kan återupprätta det faktabaserade och reflekterande samtalet. Tillsammans med oberoende journalistik är de motkrafter till den offentliga dialogens förfall, skriver Brit Stakston.
14 apr 2025 • 7 min

Tummen upp för förslag om e-böcker och tillgänglighet
Det var över lag positiva tongångar när remissinstanserna svarar på förslaget om grundlagsändring när det gäller tillgänglighet för e-böcker. Men med några särskilda uppmaningar till regeringen.
11 apr 2025 • < 1 min

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek räddas
Framtiden för det unika mänskliga rättigheter-biblioteket har varit osäker. Nu meddelar regeringen att Raoul Wallenberg-institutet får 10 miljoner kronor för att rädda biblioteket.
9 apr 2025 • 2 min

"Han har koll på en massa saker som inte vi känner till"
En socionom fick ett vikariat på biblioteket i Ängelholm, där ungdomsgäng tidigare orsakat stök. ”Nu har vi nästan inga problem.”
9 apr 2025 • 3 min

Studie kring information i kris och krig
Hur ska information nå ut om det blir krig? Det har undersökts i en förstudie där både nyhetsmedier och bibliotek ingår. Tanken är att gå vidare med ett forskningsprojekt för att jobba fram en plan över hur information ska nå ut även till människor i utanförskap.
8 apr 2025 • 2 min

Bibliotekets ansvar att ge plats åt svåra ämnen
Biblioteket i Oskarshamn står öppet för nästan vilka debattörer som helst. ”När vi startade det här fick vi frågan: ’Men vad gör ni då om Sverigedemokraterna vill komma och prata?’ Ja, vi låter dem komma.”
7 apr 2025 • 4 min

Utlåningen av digitala medier ska samordnas
Nu ska en gemensam standard tas fram för utlåning av e-böcker och ljudböcker. Det blir Kungliga biblioteket som ska se till att utlåning av digitala böcker vid folkbiblioteken samordnas.
4 apr 2025 • < 1 min

Kritik mot förslag om ny myndighet – ”biblioteket påverkas kraftigt”
Specialbiblioteket på ArkDes ska flyttas till ett magasin på Nationalmuseum, enligt förslag från regeringens utredare. Mycket skulle gå förlorat om verksamheten flyttas till en administrativ enhet, varnar Lena Biörnstad Wranne, tidigare förstebibliotekarie på ArkDes.
3 apr 2025 • 2 min

Varsel väntar på Norrköpings stadsbibliotek – assistenterna ska bort
Norrköpings stadsbibliotek planerar en kompetensväxling som innebär att biblioteksassistenter måste sluta. Som mest ska 20 personer varslas. "Jag känner mig som en börda", berättar en av dem som berörs.
2 apr 2025 • 2 min
0 kommentarer