Vill att biblioteken tar ett digitalt kliv

13 sep 2017 • 3 min

Det finns en viktig demokratisk roll att fylla när samhället digitaliseras. Men biblioteken är inte mogna uppdraget, anser mediestrategen Brit Stakston.

Brit Stakson. Foto: Lena Dahlström
Brit Stakson. Foto: Lena Dahlström

Viral ryktesspridning, propaganda i sociala medier och misstankar om ryska cyberattacker blev vardagsmat under det amerikanska presidentvalet. Det har väckt frågor om medborgarnas förmåga att hantera information, och hur väl samhället står rustat för att hantera det nya digitala medielandskapet.

– Vi får på sätt och vis tacka Donald Trump för den här kallduschen han har gett världen. Inom forskningen har man länge pratat om informationsklyftorna i samhället, men det har ställts på sin spets nu. Här har biblioteken en roll att beskriva för medborgarna de olika fenomen som finns och hjälpa dem att lära sig mer.

Det säger mediestrategen Brit Stakston som har skrivit en av texterna i den nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys, ”Den femte statsmakten”, som överlämnades den 13 september. Digitaliseringen är ett av fyra huvudteman, vid sidan om demokrati, tillgänglighet och utbildning, och i flera texter knyts dessa områden ihop.

Namnet på omvärldsanalysen anspelar på föreställningen om medierna som en fjärde statsmakt, en nödvändig demokratisk institution som balanserar mot den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. I en inledande text skriver den nationella biblioteks-startegins samordnare, Erik Fichtelius, om biblioteken som en lika nödvändig femte statsmakt.

I sin text behandlar Brit Stakston bibliotekens digitalisering i vid bemärkelse, och knyter ihop det med bibliotekens demokratiuppdrag.

– Det handlar om en förmåga att tänka abstrakt kring dialog och möten, opinionsbildning och propaganda. Digitalisering handlar om att lösa saker gemensamt, att utmana traditionella strukturer och konsekvenserna av en daglig användning av ny teknik, säger hon.

Trots satsningar av olika slag menar Brit Stakston att biblioteken inte på allvar tagit steget in i den digitala världen. ”Kärleken till biblioteken är huvudproblemet”, står det i texten.

– I grunden är det en otrolig fördel att det finns en så stor kärlek till biblioteken, det handlar om lusten att lära sig läsa och barndomens utforskande av kunskap. Och allt det är bra och någonting att hålla fast vid. Men det ska inte handla om mysiga sagotanter utan om att världen öppnar upp sig för medborgarna, och det måste även gälla den digitala utvecklingen.

Hon föreställer sig hur biblioteken kan bli vad hon kallar digitala tankesmedjor, platser där det finns spetskompetens och där bibliotekarier kan vägleda och uppmuntra medborgarnas möjlighet att träna upp sin ”digitala litteracitet”, läsvana, oavsett hur vana de är av nätets labyrinter.

– Biblioteken kan vara en part som för diskussioner om it-företagens särposition och som kanske erbjuder egna sökfunktionsmöjligheter utanför Google, som förespråkar ett fritt internet och kan driva de här frågorna. Det särintresse de ska stå upp för är medborgarnas demokratiutveckling.

Ska biblioteken ta upp konkurrensen med Google och andra aktörer på nätet?

– Nej, men däremot kan de bli en utmanande aktör och en arena för spännande diskussioner om internet.

Behovet är stort av kompetensutveckling på detta område, menar hon. Det räcker inte med att hålla ”små kurser om hur Facebook fungerar”; framtidens bibliotekarier ska vara ledande experter på den digitala verklighet som medborgarna rör sig i. De ska inte bara förstå sig på text, utan även bilder och rörliga medier och det symbolspråk som finns på nätet.

Men hur viktig blir då biblioteket som fysisk plats?

– Det kan vara lätt att tänka sig biblioteken som obsoleta när informationen flyttar ut på nätet, men man ska inte underskatta värdet av den demokratiska fysiska infrastrukturen. Den fysiska platsen kommer att vara otroligt viktig då nätet och dess möjlighet att nå nya individer skapar behov av att träffa varandra. Detta blir inte minst viktigt i krisscenarier där medier och andra institutioner blir hackade, säger Brit Stakston.

 

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/nu-overlamnas-omvarldsanalysen/

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/en-femte-statsmakt-i-skuggan-av-trump/

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min

Internationellt

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse

Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.

26 jan 2023 • 2 min

Nyheter

Populärt låna elmätare i söder

Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.

24 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Tror på effekt av tillträdesförbudet

I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.

19 jan 2023 • 4 min

Politik

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot

Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”

17 jan 2023 • < 1 min

Politik

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek

Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.

16 jan 2023 • < 1 min