Biblo Tøyen – biblioteket utan bibliotekarier
4 maj 2017 • 5 min
Här har de anställt en skådespelare, en kaospilot, en konstnär, en förskollärare och en grafisk designer – men ingen bibliotekarie. Besökssiffrorna slår i taket.


Tioåringarna Siham Elmi och Maisa Mhommed kryper upp till Karen Tømte i den blå soffan i mitten av Biblo Tøyen. Det är mörkt i lokalen och två elektriska ljus lyser på bordet. Karen Tømte rättar till mikrofonen.
– Nå skal vi lese fra kapittel ni i boka I morgen er alt mørkt. Det som har skjedd fram til nå er at det er oppdaget en parasitt i Norge, en slags sykdom som gjør at de som blir smittet blir helt gale og dreper folk, läser hon.
Karen Tømte är skådespelare och var ute på skolturné med ett litteraturförmedlingsprojekt när hon läste platsannonsen för Biblo Tøyen. Hon blev en av de nästan 700 personer som sökte de fem tjänsterna på filialen till Deichmanske bibliotek, Oslos stadsbibliotek, för drygt ett år sedan.

På golvet vid ingången till Biblo finns en streckad linje med texten Vuxengrense. Här får, förutom personalen, ingen under 10 eller över 15 år passera.
Biblioteket ligger i Tøyen, en stadsdel i Oslo med stor trångboddhet och barnfattigdom.
– Det är ett tufft område och första året har vi tidvis fått vara mer som socialarbetare. I början kunde det vara episoder med våld och vi fick jobba med att skapa ramar, regler och trygghet, prata med barn och föräldrar. Vi hade täta kontakter med socialtjänsten och polisen, säger Karen Tømte.
Kollegan Christian Bermudez har en bakgrund som konstnär, scenograf och lärare. Han säger att en stor del av det första året har handlat om att bygga relationer. Men nu kan personalen fokusera på att förverkliga sina idéer. Han har målat med akvarell och Karin Tømte har haft en dramaklubb. Nu jobbar de med temat syn och har täckt fönstren med svart plast och byggt en stor disco-asteroid av ballonger och sönderklippta cd-skivor.
– Vi testar gränserna för vad ett bibliotek kan vara, säger avdelningschefen Reinert Mithassel.
Han hoppar upp i en skidliftsgondol, lutar sig mot kortsidan och drar upp benen på sätet. I fönstret hänger en lampa och på bordet står ett schackspel. Under rekryteringen letade han inte specifikt efter personer med biblioteksutbildning, däremot krävdes någon form av kulturutbildning, litteraturkunskap och erfarenhet av att jobba med barn och unga.
[fakta id=”16065″]
– Vi behövde någon som kunde vara det här rummet och levandegöra den energin. Men som också kunde hantera en grupp utagerande unga människor. Att de som sökte kunde stå i den miljön och bygga relationer med ungdomarna var helt avgörande, säger Reinert Mithassel.
Annonserna för jobbet hade rubriker som ”Är du kock med sociala medier som specialitet?” och ”Är du en konstnär som kan laga kablar och elektronik?” Tanken var att utmana bilden av vem som kan jobba i ett bibliotek. Det fungerade. I början var biblioteksförbundet kritiskt till att det inte skulle anställas några bibliotekarier. Men Reinert Mithassel upplever att det vände fort. Biblo Tøyen blev nominerat till Årets bibliotek 2016, bjuds in till IFLA-konferenser och medier som Al Jazeera rapporterar om verksamheten. Ungarna verkar också gilla det. I snitt har de norska biblioteken 4,2 besök per capita per år, för Biblo Tøyen är den siffran 24 besök.
Längst in till höger löper lila vågor ut från väggen. Siham Elmi kryper in i ett av de kuddförsedda hålen. Favoritplatsen. Hennes pannlampa lyser upp bilden på dykaren därinne. Härinne brukar hon sitta och använda appen Musicly.
– Den är väldigt rolig, nästan alla på Biblo har den. Det är massa musik liksom och så ska man mima till låtarna, säger hon.
Siham kommer hit nästan varje dag. Hon vill visa 3D-skrivaren där hon skrivit ut hjärtan till sig och sin mamma och i ett förråd hittar hon sin halvfärdiga stickning.

– På måndagar kommer en kvinna som är expert på matte. Hon hjälper dem som har läxor och ibland är det mattequiz. På onsdagar får vi laga mat, vi har gjort något som de kallade för bibloslem som är gjort av gryn, det är nästan som gröt. På torsdagar tar de bort nätverket så alla får tid att läsa och snacka och inte bara vara på telefonen. Och på fredagar klockan fem ser vi på film.
Under planeringen av Tøyen samlade Deichmanske unga i området som fick berätta om sina liv, vad de önskade och vad som gjorde dem glada. Reinert Mithassel säger att barnen framför allt ville ha en fristad med trygga vuxna.

– Vi förmedlar kunskap och kultur. Vi får skattepengar för att barnen ska förstå vilket sammanhang de ingår i, bli inspirerade och nyfikna, känna egenvärde, få nya frågor och en riktning vidare ut i livet, men det är oftast inte därför de kommer hit. De kommer för att få vara i fred, träffa vänner eller använda det trådlösa nätverket, säger han.
Bokhyllorna hänger på skenor i taket som gör att de kan flyttas runt i lokalen. Barnen har skapat kategorierna. Hyllorna heter saker som ”Sådant som får dig att rysa” och ”Förbjudet för vuxna”, där böcker om kärlek och sex samlas. Varje besökare ställer tillbaka böckerna i den kategori hen själv tycker passar. Varje vecka läser personalen av hyllorna med en skanner med UHF-teknik (Ultra high frequency) och böckernas placering förs in i systemet.
Reinert Mithassel står bland kuddarna på den låga träscenen där biblioteket ordnar workshops, visar film och där barnen kan skapa sina egna projekt. Han pekar mot de mörklagda fönstren och säger att den vanliga folkbiblioteksfilialen ligger 70 meter upp för gatan, vid Tøyen torg.
– Utan den kompetensen och hela stödapparaten från Deichmanske huvudbiblioteket hade jag inte vågat öppna ett bibliotek utan bibliotekarier. När vi skulle köpa in böcker, film och musik fick vi hjälp av de bästa experterna på barnlitteratur, säger Reinert Mithassel, som basar över båda filialerna.

[fakta id=”16066″]
Personalen från de olika biblioteken är ofta inne hos varandra. För Biblo kan det handla om saker som databasbehandling eller administrativa frågor. Filialen får också hjälp av Biblo om de behöver designa en affisch eller liknande. Reinert Mithassel önskar att de som planerar biblioteksutbildningen lade större vikt vid sådant som är mer relevant i det praktiska vardagsarbetet på folkbiblioteken.
– Även där uppe sätter de upp ljus och ljud, arrangerar saker och jobbar med att aktivera rummet och innehållet för besökarna. Det är självklart bra att kunna databasbehandling och Dewey-system, men det vore bra med än mer tyngd på förmedling och det praktiska hantverket.
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer