Branschens reaktioner på enkäten: "Oreflekterat!"

Bibliotekarierna är inte imponerade av politikernas svar. ”Otillräckligt” och ”ängsligt” är några av kommentarerna från fyra bibliotekarier i olika delar av sektorn.

Karin Grönvall, överbibliotekarie vid SLU-biblioteket:

– Politikerna måste ge oss förutsättningar för att verka för ett demokratiskt samhälle i en digital tid. Ett sätt att göra det är att påverka utformningen av lagstiftningen, specifikt upphovsrätten och det nya direktivet. Jag skulle önska en större glöd i kommentarerna om implementeringen. Man anar en ansats till förståelse: behov av inskränkningar nämns från Socialdemokraterna, Miljöpartiet pratar om bibliotekens ”avgörande roll”, Liberalerna tar steget till ”digital allemansrätt” – vad det än må vara så kräver det en reformerad upphovsrätt!

– En annan förutsättning är öppen tillgång till vetenskaplig information. Här visar politikerna sitt starkaste kort: innantilläsningen. De är dock vaga i sina referenser, Liberalernas och Socialdemokraternas svar hade inte klarat en körning genom Urkund. Jag undrar också varför de vill berätta för oss att KB har ett uppdrag inom öppen vetenskap, till och med vilket datum det ska redovisas. ”So FAIR so good” kanske. Centerpartiet får plus i kanten för att de skriver med egna ord om öppen data. Vänsterpartiet vill ställa krav på ­lärosätena, Sverigedemokraterna pratar om att det finns ”massor av hänsyn”.

– Kristdemokraterna avslutar med ”lika viktigt att det görs på rätt sätt”. Jag ser fram emot att de berättar mer om den rätta vägen till öppen vetenskap! Vi är många som undrar.

Martin Persson, redaktör för bibliotekstidskriften Bis:

– Politikernas svar varierar mellan mer ­initierade och konkreta till luddiga och oreflekterade. Enfrågepartiet SD presenterar föga förvånande den tunnaste och mest oinsatta bibliotekspolitiken. De reducerar frågan om hur biblioteken ska vara till för alla till en fråga om gratis tillträde och ­nonchalerar bristen på bemannade skolbibliotek i landet. Dessutom missförstår de helt frågan om bibliotekens arbete med källkritik. De verkar se biblio­teken som ett hot mot kunskap snarare än som en väg till den – en farlig syn som vi måste motverka.

– Jag saknar frågan om biblioteksprivatiseringar, som aktualiserats i och med utvecklingen i Nacka, i enkäten. Att i nyliberal anda splittra det offentliga bibliotekssystemet genom att skapa en privat ­biblioteksmarknad är ett misstag som slår hårt mot strävan efter en jämlik biblioteksverksamhet. Vänsterpartiet har deklarerat att de är emot biblioteks­privatiseringar – är det bara de som står upp för att behålla folkbiblioteken i offentlig regi?

Christina Strömvall, skolbiblio­tekarie i Kävlinge: 

– Det känns bra att politikerna vill satsa på skolbibliotek men det krävs mer än så. Forskningen är entydig: där det finns utbildade skolbibliotekarier som arbetar i nära samarbete med rektorer och pedagoger bidrar det till elevers måluppfyllelse. Alla skolor kan inte ha en heltidsanställd skolbibliotekarie, men samarbeten mellan skolbibliotekarier och gemensamma ­bokbestånd i en kommun kan bidra till en fruktbar lösning.

– Skolbibliotekens roll i skolan bör förtydligas och ska vara lika i hela landet om vi ska få en likvärdig skola. Skolverket har visat att rektorer har låg kännedom om skolbibliotekens roll och syfte. Jag anser att det bör ingå som en del i rektorsutbildningen, Skolverket kan visa på goda förebilder och Skolinspektionen skärpa kraven vid kommande granskningar. I dag finns få arbetslösa bibliotekarier. Ska tillgången på utbildad personal möta efterfrågan måste antalet utbildningsplatser ökas omgående.

– I dagsläget finns inte heller rimliga avtal för ­skolbibliotek att tillgå vad gäller lån av digitala ­böcker, ett område som kräver översyn.

Boris Zetterlund, senior advisor, Axiell:

– Överlag ett positivt omfamnande och en ­förståelse av biblioteken. Partierna vill stärka ­skolbibliotek, tillgängliggöra forskning och se till ­
att EU:s upphovsrättsreglering inte inskränker ­manöverutrymmet. Någon påpekar att författare inte ska stå tomhänta i en allt mer digital distribution av böcker.

– I huvudsak beskrivs bibliotek som tillgängliggörande. Bra utgångspunkt men tillgång minskar inte klyftan mellan de med kulturellt och socialt kapital och de mindre priviligierade. Därför är det väsentligt att folkbibliotek i högre grad arbetar förmedlande och uppsökande. Lokalsamhället ska ses som en ­resurs i det arbetet, som står på fyra ben: läsfrämjande, livslångt lärande, den kreativa och den demokratiska medborgaren. Bibliotek är på väg i den riktningen och det är bra att partierna har en positiv hållning men det bör visas i satsningar.
– En dubblering av budgeten för svensk biblioteksverksamhet hade gynnat samhället, och ändå fortfarande varit fickpengar i den offentliga budgeten. Fler medier, bibliotek och bibliotekarier.