De jobbar med källkritik under hela året

I nyhetsflödet på nätet gäller det att kunna skilja sant från falskt. På Hjulsbroskolan i Linköping jobbar skolbibliotekarien med källkritik under hela året i alla klasser.

Välkomna till 5b, säger en talkör av barnröster. Klockan är halv ett och ett tjugotal tio- och elvaåringar har precis bytt lunchrasten mot svensklektion i den gula träbyggnaden på Hjulsbroskolan i Linköping.

Hälsningen är till oss, reportern och fotografen. För skolbibliotekarien Liselott Drejstam känner klassen redan. Genom hela deras skolgång har hon varit med på deras lektioner för att prata faktakoll och källkritik. Hon kommer in när klassen arbetar med ett ämne som passar och är med på lektionerna som ett stöd i hur man söker information.

– Det ska vara en naturlig del av undervisningen. Alla klasser har något arbetsområde där jag är inblandad, säger hon.

I dag ska lektionen handla om hur man vet vilka nyhetskällor man kan lita på och vilka som bara verkar trovärdiga.

– Ni kanske har hört det här uttrycket om fejknyheter?

[fakta id=”15869″]

Femteklassarna mumlar jakande.

– Det är en nyhet som är påhittad, men man försöker få den att se ut som riktig, fortsätter Liselott Drejstam.

Hur kan man kolla att en nyhet har hänt på riktigt? Flera händer sträcks i luften.

Det märks att klassen har gjort det här förut. Man ska kolla när artikeln är publicerad. Och vara noga med vad det är för sida.

Liselott Drejstam ingår i en satsning som Linköpings kommun gör på så kallade fokusbibliotek. Kommunen rustar upp några skolbibliotek i taget och ser till att de är bemannade med utbildade bibliotekarier. I sitt arbete ska de dels fokusera på läsfrämjande, dels på elevernas informationskompetens.

Liselott Drejstam tar fram en jämförelse som hon och en kollega gjort av resultaten i 2014 års nationella prov i SO, för årskurs sex. De ville se om satsningen på fokusbibliotekarier har gett något avtryck.

Resultatet var tydligt. De elever som har tillgång till ett bemannat bibliotek har högre betyg på provet generellt. På provfrågor som kräver kunskaper i källkritik är skillnaderna ännu större.

Liselott Drejstam visar en länk på tavlan. Skulle eleverna lita på sajten fejkadenyheter.se/allaeleverfårgratisgodis? Nej, troligtvis inte. Men är det mer trovärdigt om sidan finns på aftonbladet.se? Lite, säger klassen. Aftonbladet är en riktig tidning, även om de ibland gör stora nyheter av små händelser.

– Står det samma sak på flera sidor är det mer trovärdigt, säger Hedvig Fingal, som räckt upp handen från sin bänk till höger i klassrummet.

Statistik från medierådet visar att barn och ungdomar är allt mer intresserade av nyheter än för några år sedan. Samtidigt ökar antalet barn som tar del av nyheter på internet och i mobilen i stället för genom traditionella medier. Det gör att den generation som nu går i grundskolan behöver ha ett helt annat kritiskt förhållningssätt till fakta än tidigare generationer.

Liselott Drejstam är inte orolig för hur hennes elever ska kunna navigera mellan grynnorna i den digitala arkipelagen. Hon är mer bekymrad över hur personer i hennes egen generation, uppväxta med en lärobok i varje ämne som gav svar på allt, beter sig på sociala medier.

– De delar hejvilt! De här eleverna tillhör en helt annan generation, som jag tror kommer vara mer kritiska.

Men kunskaperna i källkritik kommer inte automatiskt. På Hjulsbroskolan träffar Liselott Drejstam eleverna första gången redan i förskoleklass. Där handlar det om att få i gång ett samtal kring hur man hämtar information, ofta med en spännande faktabok som grund. Något år senare kan hon komma in när klassen arbetar med något så okontroversiellt som vårblommor eller vilda djur. Då tittar de i olika naturböcker och diskuterar vikten av att jämföra.

Sättet att arbeta har Liselott Drejstam själv utarbetat.

– När jag började jobba hade den nya läroplanen precis kommit. Många lärare var osäkra på hur de skulle jobba med källkritik. Då föddes min idé om att börja med källkritik tidigt.

Nu tycker hon sig se hur det kritiska förhållningssättet har blivit något naturligt för eleverna. De som börjar i sexan om två år kommer ha haft med sig källkritiken ända sedan förskoleklass.

– De är väldigt förnuftiga när de tar till sig information. Man hör ofta ordet källa användas i klassrummet. Och jag tror inte att det stannar inom skolan. Det tror jag beror på att vi börjar tidigt. De lär sig ett förhållningssätt till hur man tar till sig information, på samma sätt som man lär sig hur man räknar matte.

I klass 5b råder ett koncentrerat lugn. Två och två, med en I-pad per par, försöker eleverna komma fram till vilka nyhetssajter som går att lita på, genom att svara på källkritikens grundfrågor, vem, varför och hur.

[fakta id=”15867″]

Melvin Tilly och Sandra Hydén tar reda på vem som står bakom Svenska dagbladets sajt, vad den har för syfte och hur sajten ser ut. Sen ska Viralking, Inzoomat och Nyheter24 få samma behandling.

– Vi jobbar väldigt mycket med det här, förklarar Melvin Tilly.

Tror ni att ni ändå blir lurade någon gång?

– Ibland kanske. Om man råkar klicka på något som man vill läsa säger Sandra Hydén.

Hedvig Fingal sitter lite längre bort.

– Vi kanske inte är lika bra på det här som Liselott. Men vi har tränat på det, så vi är hyffsade, säger hon, innan hela klassen reser sig och springer vidare till gympalektionen.