Den bortglömda tjänsten

I 63 år har bibliotekarier kommit hem till dem som inte själva kan komma till biblioteken. Men i dag är Boken kommer en tjänst som få känner till, som knappt marknadsförs och mest används av svensktalande äldre.

Boken kommer är en gratis service för alla dem som av olika anledningar inte själva fysiskt kan komma till biblioteken. De kan höra av sig och prata med en biblio-tekarie som hjälper till att välja ut lämpliga böcker. Sedan kommer personal från biblioteket hem med böckerna till den som behöver dem, och hämtar dem igen när lånetiden är slut.

Det är en tjänst som inte marknadsförs särskilt mycket och som inte så många känner till, men Jenny Lindberg har sett vilken viktig funktion Boken kommer fyller för dem som använder tjänsten.

– Ofta är Boken kommer deras främsta kanal till omvärlden, säger Jenny Lindberg, som jobbar på Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT på Högskolan i Borås. 

Det handlar inte bara om att göra bibliotekens utbud tillgängligt, utan om den personliga kontakten med personer från biblioteken. 

– Vi glömmer ibland att äldre, som det här oftast handlar om, också behöver stimuleras som individer. De behöver vara någon i världen, växa i sin identitet, och utmanas som läsare. Alla de behoven kan tillgodoses genom Boken kommer.

Jenny Lindbergs studie ingår i Region Stockholms projekt ”Kommer boken?” och en del av den kommer att publiceras i nästa nummer av tidskriften Information Research. Övriga delar kommer att publiceras under året.

Jenny talar om både praktiska, sociala, emotionella och intellektuella dimensioner med tjänsten, och att de användare hon intervjuat för sin studie har varit väldigt positiva, och också ödmjuka inför vilken lyxig tjänst de har tillgång till. Samtidigt är det inte så att Boken kommer helt saknar begränsningar. Tvärtom kommer den ganska få till del, och en stor del av målgruppen känner inte ens till att den existerar. De som använder tjänsten är oftast äldre, och det finns en tydlig övervikt på svensktalande. Många av dem har varit flitiga biblioteksbesökare tidigare i sina liv. 

– Betydligt fler skulle kunna må gott av en sådan här tjänst. Så här finns det ett utrymme för att demokratisera verksamheten, säger Jenny Lindberg.

Hon säger att man borde fundera på hur man skulle kunna arbeta mer proaktivt. 

– Traditionellt har man haft ett reaktivt arbetssätt, svarat på uttalade behov när någon signalerat att man behövs. Men man skulle kunna arbeta mer med att marknadsföra Boken kommer, inventera målgrupper och ha tydligare diskussioner om vilka som har rätt till tjänsten.

Hon säger att verksamheten ofta har något vagt ideellt över sig, trots att den sköts av professionella bibliotekarier. Ofta är det få besjälade personer som tar hand om den med små medel. Beslutsfattarna förstår inte alltid vilken speciell och komplex kompetens som behövs för att sköta det här arbetet.

– Den mellanmänskliga relationen är väldigt betydelsefull. Användarna vill ha en kunnig och intresserad storläsare som är lyhörd och känner användarens preferenser. 

Man behöver fundera ordentligt på hur man bäst ska organisera arbetet kring Boken kommer, säger Jenny Lindberg.

– Det finns ju bibliotek där man lyft in Boken kommer i basverksamheten. Då vet alla hur det går till och kan ha kontakt med användarna. Då blir det på ett annat sätt en del av den professionella verksamheten, och alla i personalen kan känna ett engagemang och vara glada åt det. Det blir en gemensam stolthet, mer än bara ”något som Ulla håller på med”.

Jenny Lindberg nämner också att det sker en snabb teknisk utveckling när det gäller litteratur i olika format nu, och att det också kan göra bibliotekets medier tillgängliga på ett annat sätt än tidigare.

Finns det inte en risk då att man slänger bort allt det som är bra med Boken kommer för att man säger att nu finns ju allt på nätet ändå?

– Jo, om man prioriterar på fel sätt. Jag tror att man lurar sig själv om man tror att man kan effektivisera genom att ta bort det mänskliga mötet.