Det digitala dilemmat

7 sep 2018 • 3 min

Vilken roll ska folkbiblioteken ha i vårt digitaliserade samhälle? Frågan har stötts och blötts av många. Nu kommer forskaren Katarina Michnik med en avhandling som kan bidra till diskussionen.

Foto: Getty
Foto: Getty

Forskaren Katarina Michnik vid Borås högskola har ägnat fem år åt att undersöka hur olika typer av verksamheter – som externa samarbeten, erbjudande av så kallat icketraditionellt bestånd och digitala tjänster – antingen kan stärka eller utmana folkbibliotekens sociala legitimitet.

Enligt Katarina Michnik har uppfattningen av social legitimitet två dimensioner. Den ena handlar om att en organisation upplevs som trovärdig, det vill säga vi har förtroende för den och den ger oss det vi förväntar oss. Den andra är att organisationen uppfattas som lämplig, alltså att vi upplever att det finns ett behov av den. De två dimensionerna kan vara kopplade till varandra, men behöver inte vara det per automatik.

– I min forskning har jag sett att en och samma verksamhet kan vara legitimitetsfrämjande ur ett perspektiv men hämmande ur ett annat, säger Katarina Michnik.

Katarina Michnik. Foto: Högskolan i Borås.
Katarina Michnik. Foto: Högskolan i Borås.

Ett sådant exempel är att den digitala utvecklingen ger folkbiblioteken tillgång till nya verktyg. Å ena sidan gör det att fler kan få tillgång till biblioteken och att man kan nå nya grupper. På så sätt kan man upplevas möta fler behov, vilket möjliggör folkbibliotekens sociala legitimitet. Å andra sidan kanske inte verktygen används fullt ut eller helt adekvat till följd av kompetens- och resursbrist. Det kan i stället utmana verksamhetens trovärdighet och i förlängningen dess sociala legitimitet.

Ett annat exempel som Katarina Michnik sett på hur något kan både främja och motverka folkbibliotekens sociala legitimitet är när den läs- och litteraturfrämjande verksamheten är mycket framträdande. Det kan å ena sidan stärka legitimiteten eftersom användarna får vad de förväntar sig. Samtidigt kan det osynliggöra andra verksamheter som folkbiblioteket erbjuder.

– Risken finns att folkbiblioteken i stor utsträckning associeras med en läs- och litteraturfrämjande verksamhet, ett hus med böcker, och att människor utanför bibliotekssfären inte ser att folkbibliotek kan tillgodose fler behov som är relevanta i ett digitaliserat samhälle.

Katarina Michniks avhandling som fått namnet Samhällets allt-i-allo? – Om folkbiblio-tekens sociala legitimitet grundar sig på två webbenkäter med svar av svenska folkbibliotekschefer samt intervjuer med 19 kommunpolitiker. Politikerna var mycket positivt inställda till att folkbiblioteken tar in digitala tjänster och tyckte att det är viktigt att folkbiblioteken ”hänger med i utvecklingen”. Däremot värderade de flesta av de tillfrågade politikerna digitala tjänster utifrån hur de sågs kunna påverka och bidra till att den fysiska verksamheten. En del såg digitala tjänster som en möjlighet att kunna ge fler människor tillgång till det fysiska biblioteksrummet. Andra såg dem tvärtom som en potentiell utmaning som på sikt skulle kunna begränsa användningen av biblioteksrummet.

– Jag blev förvånad över att den fysiska verksamheten var så central för dem, även när de digitala tjänsterna diskuterades. Den digitala verksamheten får inte stå på egna ben utan bedöms i förhållande till den fysiska, säger Katarina Michnik.

Hon kan inte svara på tiotusenkronors-frågan om vilka typer av verksamheter som kommer att kunna säkra folkbibliotekens sociala legitimitet.

– Det kommer framtiden att utvisa. Men samhällets digitalisering är helt klart utmanande.

Katarina Michnik menar att folkbiblioteken är bra på att följa med i den digitala utvecklingen. Utmaningen är att komma underfund med vilka digitala tjänster man ska och inte ska erbjuda, och med vilka argument.

– Diskrepansen mellan vilka förväntningar användarna har och vad folkbibliotekarierna vill ge är intressant. Tidigare studier har till exempel visat att bibliotekarierna kan vara mer intresserade av att kommunicera med användarna via sociala medier än vad användarna är. De vill hellre gå till bibliotekarien och kommunicera ansikte mot ansikte.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Läsning i fokus på årets bokmässa

Hur kan biblioteken bli en farligare plats? De är en av frågorna som ställs på höstens bokmässa som med lästält, drakar och dragqueens och kändisar som läser sagor vill locka barn och unga till mässan.

8 jun 2023 • 2 min

Nyheter

Prisas för sin innovativa kraft

Katarina Standár utses till Årets informationsspecialist 2023. Hon har utvecklat bibliotekets varumärke och hittat nya vägar för open access-frågor. ”Handlar om tillgängliggörande på bibliotek.”

8 jun 2023 • < 1 min

Almedalen

Vi ses i Visby!

Torsdagen den 29 juni handlar det om bibliotek i Almedalen. Tillsammans med Biblioteken på Gotland och Svensk biblioteksförening arrangerar Biblioteksbladet en heldag med samtal och debatt på Almedalsbiblioteket. Här är programmet.

7 jun 2023 • 2 min

Digitalisering

Skrytsam AI för dialog med ungdomar

Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.

5 jun 2023 • 3 min

Nyheter

Skarpt och smart eller ett övertramp?

"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?

25 maj 2023 • 4 min

Nyheter

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt

En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.

24 maj 2023 • < 1 min