Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
12 jan 2016 • 2 min
Lars Ilshammar fascineras av hur gamla institutioner som Kungliga Biblioteket påverkas när digitaliseringen förändrar samhället i ilfart. Den 1 februari...
Lars Ilshammar fascineras av hur gamla institutioner som Kungliga Biblioteket påverkas när digitaliseringen förändrar samhället i ilfart. Den 1 februari tar han över som biträdande riksbibliotekarie.
Snabbt. Stort. Oväntat. Så kände Lars Ilshammar när han fick frågan om att bli biträdande riksbibliotekarie i början av januari. I dag arbetar han som avdelningschef för fysiska samlingar på Kungliga Biblioteket.
– Jag gillar strategiska frågor och samarbetar bra med riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg. Med den känslan var det lätt att tacka ja, säger han.
Han har ingen färdig agenda. Den första tiden ska Lars Ilshammar ägna åt att fundera över hur han vill utforma rollen och prata ihop sig med Gunilla Herdenberg och sin företrädare Göran Konstenius.
Han är intresserad av hur KB påverkas av snabba samhällsförändringar. Hur gamla idéer utmanas av digitaliseringens snabbhet, interaktivitet och gränsupplösning. En fråga som Lars Ilshammar också ägnat sig åt som historiker och IT-debattör, och som även är aktuell i KB:s uppdrag att ta fram en ny biblioteksstrategi.
– Det kan handla om vem som ”äger” ett material. Många arkiv- och biblioteksinstitutioner har kanske föreställningen att yrket delvis handlar om att tillgängliggöra material som i grunden är ”vårt”. När materialet digitaliseras och hamnar på nätet kan vi inte utöva makt och kontroll på samma sätt, det utmanar vårt sätt att se på vår roll. Vi blir mer tillhandahållare och vägledare.
Onlinekulturen påverkar också det traditionella pliktsystemet. Lars Ilshammar säger att alltmer material flyger under pliktens radar, det levereras inte till pliktbiblioteken.
– Vi måste också fundera över det material som inte omfattas av plikten men som garanterat är forskningsintressant om hundra år. Är det till exempel någonstans som samhällsproblem formuleras i dag är det på sociala medier. Vi måste synliggöra att det skapas ett kulturarv här och nu, men att det inte finns något system som automatiskt gör att det tas om hand, bevaras och tillgängliggörs för framtiden.
Med knappt 2,5 år på Kungliga biblioteket känner han sig fortfarande som en gröngöling jämfört med många kollegor. Det pirrar i magen inför det nya jobbet. Lars Ilshammar funderar över om han kommer att klara av rollen och känna samma lust som tidigare. Men svaret på frågan om varför han jobbar på bibliotek kommer snabbt.
– Det är underbart. Det känns viktigt att slå vakt om kulturarv och forskningsmaterial, att vara den länk till kunskap och det förflutna som vi ska bygga vidare på.
Text: Jennie Aquilonius
FAKTA/Lars Ilshammar
Sedan hösten 2013 avdelningschef för fysiska samlingar på Kungliga Biblioteket. 57-åringen från Ljusdal är också historiker och IT-debattör. Han har tidigare varit chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm och arbetat som föreståndare för forskningsprogrammet DemocrIT vid Örebro Universitet. Lars Ilshammar jobbade även tidigare som journalist, bland annat som chefredaktör för Örebro-Kuriren. Lars Ilshammar har även suttit i styrelsen för både Sveriges radio och Sveriges television.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer