Digital humaniora – nytt forskningsfält
18 nov 2014 • 2 min
Hur digitaliseringen bidrar till omvandling av vetenskapliga discipliner och bibliotekens roll i det var temat på en internationell konferens på...
Hur digitaliseringen bidrar till omvandling av vetenskapliga discipliner och bibliotekens roll i det var temat på en internationell konferens på Södertörns högskola i oktober. Jakob Kihlberg var där:
Den internationella konferensen Bibliotheca Baltica är en återkommande del av det samarbete som, sedan mitten på 1990-talet, finns mellan biblioteken i östersjöregionen.
Bland talarna på årets konferens återfanns forskare och bibliotekarier från ett flertal länder. En rad konkreta projekt för att tillgängliggöra samlingar vid olika bibliotek och forskningsinstitut presenterades men de vidare perspektiven togs upp av två huvudtalare.
Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, framhöll bland annat att en satsning på tillgång till material inte längre är tillräckligt. Fokus behöver flyttas från tillgången till själva användningen – eller snarare den potentiella användningen – av materialet. Frågor om datakvalitet, metadata och taggning blir då viktigare och en central uppgift blir att tillhandhålla gränssnitt med praktiska verktyg för dataanalys. Snickars efterlyste även satsningar på datalab i biblioteksmiljön där forskare och studenter kan arbeta med visualiseringar och annan typ av analys.
Timo Honkela, professor vid Helsingfors universitet och verksam vid Nationalbiblioteket i Finland, beskrev i en intressant föreläsning hur komplexiteten i den naturliga språkanvändningen gör det omöjligt att programmera datorer för att fullt ut kunna avkoda mänsklig kommunikation. Istället krävs system där datorer på egen hand känner igen och drar slutsatser av mönster och regelbundenheter, och på så vis successivt lär sig att tolka informationen (”machine learning”). I förlängningen av en sådan utveckling kan man se framför sig att interoperabilitet mellan olika system kan uppnås utan standardisering: de kan lära sig att förstå varandra utifrån kontextuella faktorer utan att varje term i en databas är helt likvärdig eller känd på förhand.
Konferensen i sin helhet reste ett antal frågeställningar värda en fortsatt diskussion. Ett förhållande som borde uppmärksammas mer är just att digitaliseringen inte bara gjort det möjligt att finna nya svar på gamla frågor – det vill säga gjort det lättare att få tillgång till material – utan även öppnat upp helt nya forskningsfält, även inom humaniora. Ett bra exempel på det som berördes av flera talare är övergången från ”close reading” till ”distant reading”; från närläsning av ett mindre antal texter till automatiserad analys av en stor mängd verk för att lokalisera regelbundenheter eller trender. Hur digitaliseringen bidrar till att i grunden omvandla vetenskapliga discipliner är ett perspektiv som hittills ofta saknats när nyttan av digitalisering diskuterats av beslutsfattare på olika nivåer.
Man kan också fråga sig vilken mognadsgrad vi ännu uppnått i Sverige. Gör inte de förhållandevis långsamma framstegen vad gäller digitalisering av bibliotekens samlingar att vi fortfarande måste fokusera en del på grundläggande ”access” till materialet? Förväntningarna på biblioteken är i dag trots allt – som Christopher Kümmel från Deutsche Forschungsgemeinschaft framhöll – att i princip alla samlingar ska finnas tillgängliga i fulltext, att all text ska vara OCR-tolkad samt åtföljas av en rik metadata. Till den nivån är det ju en bit kvar. Själva underlaget för de nya analysverktyg som efterlystes under konferensen, är knappast på plats i Sverige. Vidare kan man fråga sig hur många humanistiska forskare som faktiskt vore redo att i dagsläget använda sig av dessa analysverktyg om de fanns tillgängliga.
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
1 kommentarer