Digitala medier splittrar

Starkt målgruppsfokus och förmåga att ­skapa förtroendefulla relationer kännetecknar barnbibliotekariers kompetens, visar en ny studie. Samtidigt finns en ambivalens inom kåren – främst vad gäller digitala medier.

Att vara barnbibliotekarie i dag innebär ofta ett nära samarbete med andra professioner. Den nationella satsningen Bokstart är ett exempel på det, där barnbibliotekarier bland annat samarbetar med barnhälsovård och förskola i syfte att främja läsning och stimulera små barns språkutveckling.

Men vad är det som utmärker barnbibliotekariers kompetens, och vad kan de tillföra i den här typen av satsningar? Forskningen på området är eftersatt. Därför har Jenny Lindberg, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, fått i uppdrag av Regionbibliotek Stockholm att fördjupa sig i detta.

I studien Barnbibliotekariers kompetens: En fokusgruppstudie i Region Stockholm har hon, tillsammans med Regionbibliotek Stockholm, genomfört sammanlagt sju fokusgruppssamtal, både bland barnbibliotekarier och bibliotekschefer.

Resultatet visar att en av de saker som kännetecknar barnbibliotekariers kompetens är deras goda litteraturkännedom i kombination med en nära relation till målgruppen. Jenny Lindberg beskriver en dubbel kompetens.

– En stor del av barnbibliotekariers jobb handlar om att tidigt anlägga vanor där barn växer upp och fortsätter hitta till biblioteket. Här har de en unik roll där de både måste känna samlingarna och samtidigt kunna förmedla dem på ett bra sätt till målgruppen, säger hon.

Den här unika rollen medför att barnbibliotekarier ofta har ett utmärkande användarperspektiv, berättar Jenny Lindberg.

– Mitt intryck är att de lägger stor vikt vid mötet och interaktionen med barnen, och att hitta rätt medier till rätt personer.

En annan sak som framgår av studien är att barnbibliotekarier har ett starkt engagemang vad gäller barns språkliga förmåga och att även möta de mångspråkiga användargrupperna.

– Att tidigt komma in och bidra med det lustfyllda i läsupplevelsen, och att kunna något om små barns språkutveckling och i förlängningen hur de utvecklar sin läsförmåga, är väldigt centralt i de här samverkansformerna som finns.

Men det är inte enbart vad som utmärker barnbibliotekariernas kompetens som har framkommit i studien. Jenny Lindberg identifierar också två spänningsförhållanden inom kåren. Det ena rör förhållandet till digitala medier, något som bibliotekarier i dag förväntas jobba med.

– En del tänker på det här som en naturlig förlängning av arbetet. Andra är mer kritiska och menar att biblioteket ska kunna vara en motvikt till den snabba, digitala medieanvändningen. De som är av den ståndpunkten menar att biblioteket ska erbjuda en fristad där barn har möjlighet att försjunka i både tid och rum genom meningsfulla läsupplevelser.

Det andra området där det finns en spänning som var och en behöver reflektera kring är balansen mellan det professionella arbetssättet och det personliga mötet.

– Den här frågeställningen återkommer i flera välfärdsprofessioner som jobbar i ett gränsland där empati och omsorg är värdefulla kvaliteter samtidigt som man måste vara saklig, metodisk och professionell.

Jenny Lindbergs forskningsrapport kommer att vara klar under våren och hon ser flera användningsområden för resultaten.

– Att kunna formulera vad som är utmärkande för barnbibliotekariers kompetens är viktigt i relationen till andra professioner, men även för bibliotekarierna själva. Det ger en ökad självförståelse och lyfter det dagliga arbetet, säger Jenny Lindberg.

Hon hoppas även att resultaten kommer att leda till vidare forskning.

– Barnverksamheten har aldrig haft den högsta statusen, det syns både i lönekuvertet och i den forskning som finns. Samtidigt är det ofta barnbibliotekarier som fortbildar sig och engagerar sig mycket i arbetet. Det är tänkvärt och kan vara en viktig strategisk fråga för bibliotekschefer.