Digitalisering av kulturarvet i forskningspropositionen

7 nov 2016 • 2 min

I forskningspropositionen får Vetenskapsrådet 40 miljoner kronor för att bygga upp digital infrastruktur. Bland annat ska material från kulturinstitutionernas arkiv, samlingar och bibliotek digitaliseras.

Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet
Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

I slutet av november kommer den forskningspolitiska propositionen. Biblioteksbladet kan redan nu berätta att den innehåller en satsning för att bland annat digitalisera samlingar inom kulturarvet. Vetenskapsrådet får 40 miljoner kronor under 2018–2020 för att bygga upp digital infrastruktur som stödjer datadriven forskning. En del handlar om att digitalisera material från kulturinstitutionernas arkiv, samlingar och bibliotek. Det kan till exempel handla om material från de statliga museerna, Riksarkivet eller KB.

[fakta id=”15113″]

– Sådant material utgör en resurs vars forskningspotential till stor del är outnyttjad eftersom bara en bråkdel är digitaliserat. En ökad tillgång till stora digitala datavolymer öppnar för att besvara nya frågeställningar och utveckling av metoder, säger forskningsministern Helene Hellmark Knutsson.

Sunet, Swedish University Computer Network, får också fem miljoner kronor per år för att utveckla utbudet av IT-tjänster hos. Sunet arbetar i dag med att skapa en infrastruktur för datakommunikation på lärosäten och andra anslutna organisationer.

I budgetpropositionen, som kom tidigare i höstas, höjdes Kungliga bibliotekets anslag för att vidareutveckla den nationella publikationsdatabasen Swepub med 3,5 miljoner per år. Swepub samlar in och tillgängliggör metadata från de lokala publikationsdatabaserna vid svenska lärosäten.

– Det handlar om att möjliggöra bibliometriska analyser inom till exempel humaniora och samhällsvetenskap, som i dagsläget ibland har dålig täckning i publikationsdatabaser. De görs för att mäta hur mycket vetenskaplig produktion Sverige har inom de områdena och hur vi står oss internationellt, säger Helene Hellmark Knutsson.

KB får också tre miljoner för ett nationellt samordningsuppdrag för att stärka arbetet med frågor kring öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min