En mindre katastrof! Utom för matematikerna
16 maj 2018 • 4 min
Svenska lärosäten har sagt upp avtalet med ett av världens största forskningsförlag, holländska Elsevier. Biblioteksbladet ringde upp tre forskare för att få veta hur det påverkar dem.


Marie Arsenian-Henriksson, professor i molekylär tumörbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet.
Vet du att du kanske inte kan läsa Elseviers tidskrifter efter den 1 juli?
– Nej, det visste jag inte.
Vad betyder det för dig som forskare?
– Det blir en stor avräkning. Lancet är bland de starkaste tidskrifterna när det gäller klinisk forskning och Cell är den största inom preklinisk forskning, som är mitt område.
Kungliga biblioteket hänvisar till sociala forum och att man kan höra av sig till forskare man vill läsa.
– Det fungerar inte att arbeta på det sättet i dag, vi skulle åka tillbaka i tiden. Förr fick man skicka efter särtryck när man såg att någon publicerat något intressant. Man fick skriva till författaren som sedan skickade ett särtryck.
Har du som forskare förståelse för vikten av att få till ett bättre avtal?
– Ja, situationen är problematisk. Vi forskare betalar dels för den forskning vi gör och sedan får vi betala för att publicera resultaten. Vi får dessutom betala för att läsa om andras framsteg. Jag hoppas att politiker och andra ansvariga inser vikten av att vi har tillgång till forskningsresultat via tidskrifter med global räckvidd.

Svante Linusson, professor i matematik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Visste du att ni kanske inte längre kan läsa Elseviers tidskrifter från och med den 1 juli?
– Nej, det visste jag inte men det påverkar mig inte så mycket. Jag undviker att publicera mig hos Elsevier sedan ett bra tag eftersom jag ogillar deras sätt att ta s
å ohemult mycket betalt för sina publikationer. I matematikens värld är det inte heller något större problem. De flesta lägger ut sina artiklar i ett öppet arkiv (arxiv.org) ungefär samtidigt som de skickar in för publicering. Och det har vi gjort de senaste tio-femton åren. Det är något som förlagen verkar acceptera.
Så ni har brutit avtalen själva för länge sen?
– Jag vet inte, det här började matematiker och även en del fysiker göra på nittiotalet någon gång. Oklart om det bryter mot något slags copyrightavtal när man samtidigt publicerar till exempel hos Springer eller Elsevier, men tidskrifterna vet om att man redan har lagt ut det på Arxiv. Tidskrifterna är fortfarande viktiga än för det blir en kvalitetsstämpel. Men tillgängligheten sköter vi med att folk lägger upp på sina hemsidor. Förlagen har inte valt att ta konflikt om det. Elsevier behöver matematikerna mer än vi behöver dem.
– Jag är själv redaktör för en elektronisk tidskrift, Electronic journal of combinatorics. Den kostar det inget att läsa någonting som är publicerat där.

Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet.
Har du hört att ni kanske inte kommer att ha tillgång till Elseviers nya publiceringar från och med den 1 juli?
– Ja, och jag håller med om att man måste göra något. Jag vet en del om de här avtalen sedan jag satt i Biblioteksnämnd Linné för Uppsala universitetsbibliotek Carolina rediviva, och de är hemskt dyra. Det är fel att svenska staten betalar för forskningen, forskarna utför forskningen och skriver om sina resultat, granskar andra forskares artiklar och är redaktörer för tidskrifterna – allt detta är helt gratis för förlag som Elsevier – och sedan måste staten betala igen för att forskarna ska kunna läsa varandras uppsatser.
– Samtidigt är det naturligtvis en mindre katastrof för oss forskare. Jag har senast i dag laddat ner flera Elsevier-artiklar. Vi kommer att få stora problem i vårt arbete under den tid det tar innan avtalen är lösta. Så jag hoppas att det inte blir långvarigt.
Kungliga biblioteket rekommenderar att man delar artiklar och använder sociala nätverk för forskare i stället. Vad tänker du?
– Ja, det kan man göra. Jag har inga problem med att gå i fängelse för fildelning av forskning. Jag tycker forskningen ska vara fri. Vi uppmanas ju också att publicera oss med öppen tillgång. Från och med förra året gör jag det. Det vinner man också citeringar på, men det kostar också pengar från forskningsanslagen som delvis går till vinster för multinationella företag med alltför stora vinstmarginaler, som Elsevier.
Fotnot:
Bibsamkonsortiet vill förtydliga följande:
- Forskare kommer fortfarande kunna läsa alla de artiklar som ingår i nuvarande avtal, artiklar publicerade från januari 1995-juni 2018.
- I dag finns många artiklar redan öppet tillgängliga, och verktygen för att komma åt dem blir alltfler. Bland annat finns flera plugins till webbläsare som söker på webben efter en öppen version. Även ”scholarly sharing”, som nämns i artikeln, har blivit mycket enklare med dessa verktyg. Läs mer här:
http://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/hitta-oppna-artiklar/
Läs mer:
I Biblioteksbladet nr 3 2016 hade vi tema ”dyrköpt access”. Läs bland annat:
- Reportage om holländska Elsevier
- Om SLU:s överbibliotekarie Karin Grönvall som gick på hearing om nationella riktlinjer för öppen tillgång och kom hem med slagord från -68 i ena örat och nya strategiska utmaningar i det andra.
- Vi intervjuade också Alexandra Elbakyan som då gjort 47 miljoner vetenskapliga artiklar tillgängliga för allmänheten – eller stulit dem, om man frågar förlagen.
Senaste nytt

M-politikers svar på SD-kritik om dragqueens: "Långsökt"
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer