Enkät: Biblioteken vill levla upp

8 mar 2018 • 2 min

Femtiotre procent av kommunerna vill jobba mer med spel, men många ­känner att de kan för lite. Andra hinder de tar upp i Biblioteksbladets enkät är höga kostnader, tekniska problem och tidsbrist.

Spel och spelande upptar en stor del av barns och ungas liv. Nästan varenda femteklassare spelar mobilspel och hälften av dem spelar varje dag. För teve- och datorspel är siffran något lägre, men sextio procent spelar minst en gång i veckan, enligt Myndigheten för kulturanalys undersökning Barn och ungas kulturaktiviteter från 2017.

72 procent av barnen i årskurs 5 uppger att de inte bara spelar utan också tittar på gaming. I barnens mediekonsumtion ligger kortfilm/videoklipp på första plats tätt följda av film och teve och på tredje plats musiklyssning. Men tätt efter det kommer gaming.

Samtidigt som intresset hos de unga är stort visar vår enkät att det bara är runt hälften av kommunerna som jobbar med spel på sina folkbibliotek. Men också att så många som 54 procent vill göra mer.  Så vad är det som hindrar dem?

I Biblioteksbladets enkät ligger svaren ”dyrt” och ”låg kunskap på arbetsplatsen” i topp med 26 procent var. Nästan lika många har svarat ”annat” och kommentarerna tar upp svårigheter som tidsbrist, krångel med åldersgränser, att datorerna inte är tillräckligt starka eller konsolerna för många. En del tycker att tillgången hemma verkar räcka. Andra hade velat svara med fler alternativ. Meröppet nämns som ett hinder, då man inte vill ha för dyr utrustning i lokalerna.

Bland dem som gör program är det vanligt med lovaktiviteter eller  särskilda speldagar. Minecraft är populärt att samlas kring, eller spelprogrammering med något av de enklare verktyg som finns, till exempel Scratch.

En enkätdeltagare skriver att spelen hos dem varit ett sätt för personer med olika modersmål att kunna mötas.

För biblioteken kan spelandet vara ett sätt att nå nya målgrupper. När Myndigheten för kulturanalys frågade femteklassarna varför de besöker bibliotek på sin fritid kom flickorna oftare för att läsa och låna böcker, pojkarna för att låna datorer, för att surfa och spela. Barn vars föräldrar har kortare utbildning använde också oftare datorer på biblioteket.

Illustration: Louise Bååth.
Illustration: Louise Bååth.

0 kommentarer

Senaste nytt

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min