Enkät: "Meröppet är ovärderligt för användandet"

7 feb 2019 • 4 min

Tror du att meröppet leder till stölder, stök och personalminskningar? Då jobbar du nog inte på ett meröppet bibliotek. Biblioteksbladets undersökning visar att föreställningarna är betydligt värre än verkligheten.

”Tror det skulle skapa stökigare lokaler, mer böcker som inte står på rätt plats och svinn av material.”

”Det skulle missbrukas av politiker som vill dra ner budget.”

”Negativt för professionen eftersom bibliotek endast ses som en lokal med böcker och datorer där bibliotekarien knappt behövs annat än för att städa upp.”

Så säger några av de som deltagit i Biblioteksbladets enkätundersökning om medarbetarnas upplevelser av meröppet, ställd till medlemmarna i Svensk biblioteksförening. Just de här tre svaren kommer från personer som inte själva jobbar i meröppna bibliotek.

Från de bibliotek som jobbar med meröppet låter svaren annorlunda. Visst har meröppet lett till småstölder, lite mer att städa eller någon incident med obehöriga i lokalerna, konstaterar de. Men vad är det mot ökade utlån, fler besök och nya användare?

Nästan sjuttio procent av dem som jobbar i meröppna bibliotek upplever att användarna är mer nöjda. Över hälften säger att de får fler besök. En dryg tredjedel att utlånen ökat. De som inte tycker att servicen förbättrats är mindre än två procent.

För flera små bibliotek med snålt tilltagna öppettider har meröppet inneburit en mindre revolution. ”Vårt bibliotek ligger i en liten ort på landet och meröppet är helt ovärderligt för användandet. Vi har öppet tre timmar med personal och meröppet 75 timmar/vecka”, skriver en av enkätdeltagarna.

Meröppet verkar däremot inte vara något recept för att växa i prioriterade grupper; det är främst för de vana och självgående som servicen har ökat. Bara 16,7 procent svarar att de nått nya användare i prioriterade målgrupper medan 25 procent inte tycker att de nått några nya målgrupper alls. För dem som behöver hjälp och guidning måste det fortfarande finnas personal på plats.

”Tror inte att meröppet har gjort att nya målgrupper (som vi vill nå) har kommit till biblioteket. Däremot tror jag att redan vana biblioteksbesökare har använt biblioteket mer än tidigare”, skriver en av enkätdeltagarna.

Flera nämner dock barnfamiljer och särskilt småbarnspappor som en grupp som nu kommer oftare med sina barn på helger och kvällar. Liksom studenter som använder biblioteket som studierum.

Det verkar inte som om meröppet fungerat som en nedskärningsmodell i Sverige, trots att det var det som var avsikten när idén föddes i Danmark. De allra flesta i enkäten svarar att de inte upplevt någon påverkan på bemanningen totalt sett. Det finns enstaka svar i undersökningen (5 procent) där det sägs att ledningen ersatt bemannat öppethållande med meröppet. Och lika många där den totala bemanningen i stället ökat.

Men finns det då inga baksidor med att köra förarlöst?

Tja, över hälften av dem som svarat att de jobbar med meröppet i dag menar att de inte har några negativa erfarenheter alls. Och bland dem som ändå ser något bekymmer ligger ökad arbetsbelastning i topp på knappt 16 procent. Det blir mer städning och mer bokuppsättning eller har blivit svårare att göra arbetsuppgifter som kräver koncentration när det är besökare ute i biblioteket. 13 procent har haft obehöriga i lokalerna och en del vittnar om att registrerade meröppetanvändare råkat ut för situationer där obehöriga velat att de ska släppa in dem i lokalerna och att det känts obehagligt. 13 procent vittnar om nedskräpning. På något bibliotek har tidskrifter förstörts. Och tre procent har råkat ut för allvarligare incidenter, som hot eller våld.

Teknikstrul är något flera tar upp. Att besökare har svårt att komma in, att det är problem att läsa in koden på lånekorten eller att pappret i kvittomaskinen tar slut.

Stölder förekommer i mindre omfattning. Attraktiva böcker har försvunnit. Några har fått inredning stulen: ”Periodvis har det tyvärr varit problem med stölder, allt från små saker som växter, dukar, kuddar till större som lampa och datorskärm.” På något håll har man plockat bort stöldbegärliga saker som filmer och tevespel från de publika utrymmena.

Men många skriver att allt detta handlar om att det är fler lån och fler besökare och att det är i grunden positivt. ”Det är FÅ incidenter (kanske en handfull) mot att vi har nästan tusen meröppetlåntagare som går runt på egen hand sedan kanske två år.”

När det gäller säkerheten verkar det finnas en del att göra. Två procent i meröppetgruppen uppger att de har övervakningskameror. Trettio procent har avtal med ett vaktbolag. Hos långt mindre än hälften, 37 procent, finns det ett journummer att ringa om det händer något. En av fem uppger att man undviker ensamarbete i anslutning till meröppettid. På flera håll finns bärbara personlarm, men i frisvaren skriver några att det tar lång tid innan någon hjälp kommer.

Inte mer än 65 procent tycker att säkerhetsrutinerna är tillräckliga. Många efterfrågar övervakningskameror, väktare eller fler väktarronder. Någon vill slippa jobba ensam. Ett journummer står högt på önskelistan för dem som saknar det.

Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.
Grafik: Josefin Herolf.

[fakta id=”19182″]

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min

Annons

Annons

Axiell om Quria i Kungsbacka: det blir en spännande höst

Den 31 mars gick Axiell ut med nyheten att Kungsbacka blir svenskt premiärbibliotek för deras molnbaserade bibliotekstjänst Quria. Läs deras summering om allt från startmöte till framtidsplaner. Det råder ingen tvekan om att det kommer att bli en spännande höst. Quria är här för att stanna.

22 sep 2020 • 2 min