Ett språk – ett bibliotek
20 maj 2016 • 3 min
Medan svenska bibliotek försöker tillhandahålla böcker på varje efterfrågat språk gör de belgiska tvärtom. Nederländskt för sig, franskt för sig....

Medan svenska bibliotek försöker tillhandahålla böcker på varje efterfrågat språk gör de belgiska tvärtom. Nederländskt för sig, franskt för sig. Bibliotekarien Sebastian Lönnlöv i Botkyrka reste till Bryssel för att lära sig mer om segregation.
Dammet ligger tungt i luften på biblioteksfilialen Adolphe Max, döpt efter en av Bryssels borgmästare. Hyllorna svämmar över av slitna böcker. Jag närmar mig barnbibliotekarien, som ser ut att ha tråkigt vid sin disk.
Har ni böcker på nederländska?
– Några få.
Men de familjer som är tvåspråkiga?
– De får gå till olika bibliotek.
På flygplatsen konkurrerade den engelskspråkiga reklamen om att locka turister till antingen Vallonien eller Flandern. Den reklam som inte riktade sig till tillfälliga besökare var däremot antingen på franska eller nederländska, trots att tvåspråkigheten officiellt är stark. Staden heter både Brussel och Bruxelles och dess gator har dubbla namn, vilket inte underlättar kartläsande.
Jag jobbar till vardags i Botkyrka där över hundra modersmål finns representerade och där vi aldrig säger till någon besökare att vi saknar böcker på ett visst språk. Har vi det inte just nu så får vi se till att skaffa det, eftersom varje språk en person behärskar är något som å ena sidan berikar livet, å andra sidan måste hållas vid liv.
Men hur ser situationen för bibliotek ut i ett land med flera officiella språk – som dessutom befinner sig i konflikt med varandra?
Belgien är uppdelat i tre regioner: Bryssel, Vallonien och Flandern, som i stor utsträckning är självstyrande. Flanderns officiella språk är nederländska, Valloniens är franska och i några vallonska kommuner är tyska officiellt språk – men att det ena språket är officiellt i en region innebär inte att det är första språk för alla regionens invånare.
De flesta belgare lär sig både nederländska och franska i skolan, men en del vallonska skolor väljer att inte lära ut nederländska – något som ger bränsle åt den flamländska separatiströrelse som vill göra Flandern till ett eget land.
Språkgruppernas intressen tillvaratas av olika instanser. Det innebär att folkbiblioteken är antingen fransk- eller nederländskspråkiga.
Men strax norr om Bryssels centrum, i kommunen Saint-Josse-ten-Noode eller Sint-Joost-ten-Node, ligger något så ovanligt som ett franskspråkigt och ett nederländskspråkigt bibliotek i samma hus, om än på olika våningsplan. De har till och med samarbeten några gånger per år.
”Vad tycker du om att det finns ett nederländskt bibliotek i samma hus?”, frågar jag bibliotekarien på den franskspråkiga nedervåningen. Han lägger in andra nyanser i frågan än vad jag är beredd på.
”Jag vet att media framställer det som problematiskt, men vi har faktiskt inte haft några problem med biblioteket där uppe.”
Den nederländska gemenskapen i Belgien har mer pengar än den franska – och det märks på biblioteken. Till och med det franskspråkiga huvudbiblioteket vid Riches Claires ser nedgånget ut med sina uppradade bokhyllor. Här har inga arkitekter lekt på länge.
De nederländskspråkiga bibliotek jag besöker är däremot nybyggda, färggranna och innovativt skyltade. De har inte bara böcker utan också filmer och andra medier. Muntpunt, ett centralt beläget kulturhus i fyra våningar, har till och med självbetjäning – men eftersom lån inte är gratis för vuxna måste bibliotekskortet först laddas med pengar i en automat.
På Muntpunt finns det ett visst fransk-språkigt utbud och på Riches Claires ett visst nederländskt, men det är inga mängder – och volymerna är placerade på ”främmande språk”. En flamländsk bibliotekarie berättar att de franskspråkiga biblioteken vägrar köpa in böcker på turkiska och arabiska. När jag kollar i katalogerna visar det sig vara precis tvärtom. Även om volymerna är små har de franskspråkiga biblioteken fler böcker på minoritetsspråk än de nederländska. Snarare handlar påståendet om fördomar och rykten.
Både bibliotekarier och andra belgare gav olika varianter av samma svar när jag frågade om bibliotekens uppdelning: ”Det är så det är.” ”Det är politik.” ”Det beror på vår historia.” Ingen verkade hoppas på förändring.
En bibliotekarie tyckte att stämningen har förvärrats av den misstänksamhet som terroristjakterna har fört med sig.
Samma dag som jag skulle ha flugit hem skedde terrordåden på Bryssels flygplats och tunnelbana. Jag lyckades ta tåg till Düsseldorf och flyga hem därifrån. När jag, några dagar försenad, kom tillbaka till min arbetsplats kände jag mig lättad över att arbeta i en miljö där mångspråk är självklart. Där biblioteken inte spelar en aktiv roll i upprätthållandet av gränser mellan människor inom samma land.
Text: Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie i Botkyrka
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
0 kommentarer