EU röstar om bindande OA-krav
1 apr 2016 • 2 min
Europas länder är överens om att forskningsresultat ska göras tillgängliga, men modellerna ser olika ut. – Jag tror att open access är norm i Europa om tio år. Vi har sett en enorm utveckling de senaste åren, säger Susan Reilly, chef för intresseorganisationen LIBER.

EU:s politik för öppen tillgång (open access, OA) genomförs framför allt i det egna forskningsprogrammet Horisont 2020. All forskning som får EU-medel måste göras fritt tillgänglig för allmänheten senast sex eller tolv månader efter publicering, beroende på ämnet. Mellan åren 2014 och 2020 delar Horisont 2020 ut 80 miljarder euro (ungefär 740 miljarder kronor).
Prenumerationsbaserade tidskrifter som kräver ensamrätt på forskningsartikeln under ett eller två år tar ut en författaravgift av forskaren för att göra artikeln öppet tillgänglig tidigare än så (så kallad gyllene öppen tillgång). EU-kommissionen har avsatt pengar ur forskningspotten för att finansiera författaravgifterna, men varnar samtidigt för att detta kan ändras ifall förlagen tar ut oskäliga summor.
Men EU:s open access-politik sträcker sig utöver den egna budgeten. 2012 rekommenderade EU-kommissionen alla EU-länder att införa krav på öppen tillgång när det gäller den forskning som finansieras med skattsedeln. Den rekommendationen ligger till grund för Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer om öppen tillgång i Sverige.
Idag har alla EU-länder och de flesta andra forskningsfinansiärer en policy för öppen tillgång. Men den kan se ut på många sätt. EU-projektet Pasteur40A, som hjälper medlemsstaterna att utveckla riktlinjer för open access, konstaterar att det finns hundratals olika modeller bara i Europa.
När Nederländerna tog över ordförandeklubban i EU:s ministerråd (som representerar EU-länderna) vid årsskiftet lovade regeringen i Haag att göra öppen tillgång till en av hjärtefrågorna. Under våren kommer EU:s lagstiftare att behandla det förslag om upphovsrättsreform som EU-kommissionen lade fram i december i fjol. I förslaget finns bindande krav på ”öppen data”, alltså att all digital information från statligt finansierad forskning ska göras tillgänglig och kunna utvinnas och analyseras fritt (text and data mining).
I april hålls en stor EU-konferens om ”öppen vetenskap” – ett samlingsbegrepp för att hela forskningsprocessen ska bli mer tillgänglig.
Att det är just Nederländerna som står vid EU-rodret i vår är inte oväsentligt. För ett par månader sedan lyckades de holländska universiteten gemensamt nå en uppgörelse med de två största tidskriftsförlagen, Elsevier och Springer, om att under tre år bara betala för tidskriftsprenumerationer, inte författaravgifter.
– Alla länder, både i EU och USA, tittar nu på Nederländerna för att se om de lyckas. Men inga detaljer (i uppgörelsen) är offentliga, säger Susan Reilly på LIBER, som representerar över fyrahundra europeiska forsknings- och nationalbibliotek.
Om det holländska avtalet kommer att stå modell för andra EU-länder, så kommer det antagligen att bli ganska olika överenskommelser i olika länder, tror Reilly, eftersom ingen har insyn i detaljerna i varandras avtal.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer