EU röstar om bindande OA-krav
1 apr 2016 • 2 min
Europas länder är överens om att forskningsresultat ska göras tillgängliga, men modellerna ser olika ut. – Jag tror att open access är norm i Europa om tio år. Vi har sett en enorm utveckling de senaste åren, säger Susan Reilly, chef för intresseorganisationen LIBER.

EU:s politik för öppen tillgång (open access, OA) genomförs framför allt i det egna forskningsprogrammet Horisont 2020. All forskning som får EU-medel måste göras fritt tillgänglig för allmänheten senast sex eller tolv månader efter publicering, beroende på ämnet. Mellan åren 2014 och 2020 delar Horisont 2020 ut 80 miljarder euro (ungefär 740 miljarder kronor).
Prenumerationsbaserade tidskrifter som kräver ensamrätt på forskningsartikeln under ett eller två år tar ut en författaravgift av forskaren för att göra artikeln öppet tillgänglig tidigare än så (så kallad gyllene öppen tillgång). EU-kommissionen har avsatt pengar ur forskningspotten för att finansiera författaravgifterna, men varnar samtidigt för att detta kan ändras ifall förlagen tar ut oskäliga summor.
Men EU:s open access-politik sträcker sig utöver den egna budgeten. 2012 rekommenderade EU-kommissionen alla EU-länder att införa krav på öppen tillgång när det gäller den forskning som finansieras med skattsedeln. Den rekommendationen ligger till grund för Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer om öppen tillgång i Sverige.
Idag har alla EU-länder och de flesta andra forskningsfinansiärer en policy för öppen tillgång. Men den kan se ut på många sätt. EU-projektet Pasteur40A, som hjälper medlemsstaterna att utveckla riktlinjer för open access, konstaterar att det finns hundratals olika modeller bara i Europa.
När Nederländerna tog över ordförandeklubban i EU:s ministerråd (som representerar EU-länderna) vid årsskiftet lovade regeringen i Haag att göra öppen tillgång till en av hjärtefrågorna. Under våren kommer EU:s lagstiftare att behandla det förslag om upphovsrättsreform som EU-kommissionen lade fram i december i fjol. I förslaget finns bindande krav på ”öppen data”, alltså att all digital information från statligt finansierad forskning ska göras tillgänglig och kunna utvinnas och analyseras fritt (text and data mining).
I april hålls en stor EU-konferens om ”öppen vetenskap” – ett samlingsbegrepp för att hela forskningsprocessen ska bli mer tillgänglig.
Att det är just Nederländerna som står vid EU-rodret i vår är inte oväsentligt. För ett par månader sedan lyckades de holländska universiteten gemensamt nå en uppgörelse med de två största tidskriftsförlagen, Elsevier och Springer, om att under tre år bara betala för tidskriftsprenumerationer, inte författaravgifter.
– Alla länder, både i EU och USA, tittar nu på Nederländerna för att se om de lyckas. Men inga detaljer (i uppgörelsen) är offentliga, säger Susan Reilly på LIBER, som representerar över fyrahundra europeiska forsknings- och nationalbibliotek.
Om det holländska avtalet kommer att stå modell för andra EU-länder, så kommer det antagligen att bli ganska olika överenskommelser i olika länder, tror Reilly, eftersom ingen har insyn i detaljerna i varandras avtal.
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
0 kommentarer