Expertgruppen vill nyansera bilden

27 jun 2013 • 3 min

För en tid sedan publicerades KB:s biblioteksstatistik som bl a bekräftade och förstärkte senare års nedåtgående trender avseende besök, utlån,...

För en tid sedan publicerades KB:s biblioteksstatistik som bl a bekräftade och förstärkte senare års nedåtgående trender avseende besök, utlån, filialnedläggningar etc. Något som även massmedia, även BBL, bl a tagit fasta på i sin rapportering.

Den bilden önskar KB:s expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling – med bl a representanter för olika bibliotekstyper – nyansera och har skrivit en text om hur de ser på saken utifrån statistiken.

Det är ingen polemik mot statistiken, framhåller man, det är viktigt att uppmärksamma när något behöver förbättras på olika områden. Det som expertgruppens representanter vill med sin text är att komplettera bilden och lyfta fram allt det som sker på biblioteken runt om i Sverige, peka på hur använda de är, deras betydelse för livets olika skeden, den verksamhet av t ex undervisning som bedrivs på forskningsbiblioteken, det läsfrämjande arbetet på folkbiblioteken etc…

Man menar heller inte att det som massmedia valt att ta fasta på ur statistiken inte skulle stämma. Lägger man ned filialer påverkar det utlånen och därmed tillgängligheten – det är viktigt att det syns, menar man från expertgruppens sida. Men det kan vara jobbigt att bli påmind om saker som ständigt går ned. Därför är det viktigt att också den andra mer positiva delen syns: nämligen att man utifrån statistiken kan man se att biblioteken används och att det finns ett behov av dem.

Ta del av det texten som Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling skrivit.

För tydlighetens skull ska sägas att de över 100 miljoner besök som det talas om i Expertgruppens text är en sammanräkning av alla de besök – såväl fysiska och digitala – som gjorts på alla olika bibliotekstyper 2012.

HZ 

Inlägget från  Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling:

Mer än 100 miljoner besökare kan inte ha fel – biblioteket är Sveriges mest användbara arena!

Vad gör bibliotek till så populära platser oavsett om det rör sig om folk-, skol-, forsknings-, special- eller sjukhusbibliotek? Bara vid våra folkbibliotek görs 125 miljoner besök per år. Det finns en efterfrågan av platsen men också kompetensen och utbudet som våra olika  bibliotek erbjuder. Biblioteken, är en del av vår kommunala service och omsorg, och finns med när vi utbildar oss genom livet. De är en del av samhällets tekniska utveckling och även
en av grundbultarna för ett obundet kulturliv för alla.

Varför väljer en studerande en plats på något av alla våra bibliotek? Jo, på bibblan finns en miljö som ger studiero och studieenergi. Du kan arbeta i grupp, plugga ensam helt för dig själv eller ensam och ändå tillsammans med andra. Biblioteken talar både till vårt förnuft och våra känslor, här skapas kvalificerade tjänster i nära anslutning till framgångsrika forskningsmiljöer och det skapas ständigt nya sätt att väcka läs- och berättarlust hos de grupper som behöver mest stöd.

Det finns en trygghet för besökarna att kunna ta hjälp av eller enbart samtala med kompetent personal. Personalen har kunskap i att söka information och litteratur, kritiskt granska källor och att hålla en hög servicenivå. Bibliotekarier tjänstgör som forskarstöd, pedagoger, läsfrämjare, IT-support och arbetet sköts i det fysiska rummet, i det digitala biblioteket men också på institutionen, på sjukhusavdelningen, i klassrummet och på äldreboendet.

Men det räcker inte med rummet och kompetensen, det behövs ett utbud för att biblioteket ska fungera. Det behövs medier, tjänster och evenemang som tilltalar och efterfrågas av
användarna. Vid landets folk-, forsknings- och sjukhusbibliotek finns närmare 150 miljoner medier och här gjordes 134 miljoner lån och nedladdningar år 2012. Över hälften av lånen på folkbiblioteken var barn- och ungdomslitteratur vilket ger 18 lån per barn. Vid forskningsbiblioteken hölls undervisning i informationssökning för närmare 160 000
deltagare. Vid folkbiblioteken ägde drygt 108 000 publika aktiviteter rum och 69 000 av dessa vände sig till barn och unga.

Viljan och ambitionen att vara attraktiva mötesplatser och viktiga studiemiljöer gör att biblioteken hela tiden utvecklar rummet, kompetensen och utbudet. Allt som görs har fokus
på användarna och deras behov i ett livslångt lärande och demokratiskt samhälle. Nästa gång du besöker ditt bibliotek, passa på och tyck till om platsen, kompetensen och utbudet! Så tar vi sikte på 200 miljoner besökare!

Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling: med representanter från samtliga offentliga bibliotek.
Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek,
Håkan Carlsson, Göteborgs universitetsbibliotek,
Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm,
Katarina Kristoffersson, Arvika Bibliotek,
Marie Källberg, Karolinska universitetssjukhusets bibliotek,
Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek,
Viveka Norström Hallberg, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Anna Nyströmer, SCB:s bibliotek,
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund / Skolbibliotekscentralen,
Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet, B&I

Fakta
Expertgrupp för utvärdering
och kvalitetsutveckling är en
del av Kungliga bibliotekets (KB)
inflytandestruktur vilken utgår
från KB:s samordningsuppdrag
för biblioteksväsendet.

4 kommentarer

  1. ”Det som tog oss hit tar oss inte härifrån”Västervik och Gränsö Slott visar sig från sin allra bästa sida. Försommarvädret skiner ikapp med förväntansfulla företagare, entreprenörer, innovatörer och estradörer. Humöret är på topp. Det är dags för den 9:e Tillväxtdagen. ”Ödmjukhet är inte min starkaste gren. Som jag har skrutit om er” utropar Tommy Ivarsson, Tillväxtdagens programledare. Han syftar på alla lyckade exempel från Västervik som han tagit med sig ut i landet på sina otaliga föreläsningar och seminarier. 2000 studerande på Campus, Sveriges största bostadsområde på vattnet – Aquavilla, den bästa skolan… Listan på framsteg blir lång men det finns en liten tvist på det. Han pratar inte om 2012, han pratar om 2022. Tio år in i framtiden! När Harald Hjalmarsson och Tomas Kronståhl med gemensamma krafter gjort Västervik till den starkast lysande stjärnan av alla kommuner i Sverige. Det är då han säger ”Det som tog oss hit tar oss inte härifrån”. Visst har han en poäng. Vi behöver tänka nytt och framför allt tänka på en framtid där vi sätter kommunens invånare i första rummet före politik. Utopiskt kan tyckas. Men inte helt orimligt trots allt. Nya idéer föds och utveckling tenderar att eskalera i svåra tider. Där är vi för tillfället men vi tar oss tillsammans framåt, mot ljusa tider.

  2. Skälet är enkelt: politik måste alltid kommuniceras. Det kan göras skickligt eller oskickligt, professionellt eller oprofessionellt, men det går inte att tänka sig politik utan kommunikation. Ju hårdare konkurrensen om människors uppmärksamhet har blivit, desto svårare har det blivit för regeringar, departement, myndigheter, partier och andra att nå fram till de grupper som de har behov av att nå fram till, och desto viktigare har det blivit med professionell kommunikationskompetens.

  3. ”Det som tog oss hit tar oss inte härifrån”Västervik och Gränsö Slott visar sig från sin allra bästa sida. Försommarvädret skiner ikapp med förväntansfulla företagare, entreprenörer, innovatörer och estradörer. Humöret är på topp. Det är dags för den 9:e Tillväxtdagen. ”Ödmjukhet är inte min starkaste gren. Som jag har skrutit om er” utropar Tommy Ivarsson, Tillväxtdagens programledare. Han syftar på alla lyckade exempel från Västervik som han tagit med sig ut i landet på sina otaliga föreläsningar och seminarier. 2000 studerande på Campus, Sveriges största bostadsområde på vattnet – Aquavilla, den bästa skolan… Listan på framsteg blir lång men det finns en liten tvist på det. Han pratar inte om 2012, han pratar om 2022. Tio år in i framtiden! När Harald Hjalmarsson och Tomas Kronståhl med gemensamma krafter gjort Västervik till den starkast lysande stjärnan av alla kommuner i Sverige. Det är då han säger ”Det som tog oss hit tar oss inte härifrån”. Visst har han en poäng. Vi behöver tänka nytt och framför allt tänka på en framtid där vi sätter kommunens invånare i första rummet före politik. Utopiskt kan tyckas. Men inte helt orimligt trots allt. Nya idéer föds och utveckling tenderar att eskalera i svåra tider. Där är vi för tillfället men vi tar oss tillsammans framåt, mot ljusa tider.

  4. Stora världsspråk förutom engelska är som sagt kinesiska (ca en miljard talare), spanska (ca 440 miljoner talare), arabiska (ca 300 miljoner talare), franska (200-300 miljoner talare) och portugisiska (ca 230 miljoner talare). Dessa språk finns spridda över hela världen och talas ofta av många som inte behärskar engelska.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min