Fichtelius: ”Vi låser in oss och skriver om”
29 nov 2018 • 4 min
Sekretariatet för biblioteksstrategin har valt en öppen process. Nu har de lyssnat in synpunkter från flera hundra kritiker. Alla kommer inte att bli nöjda när de 1 234 utredningssidorna blir 25. Men alla har fått tycka till.

Erik Fichtelius vecklar ut en stor affisch och brer ut den på riksbibliotekariens mötesbord i Kungliga biblioteket. Affischen ser rörig ut. Pekande fingrar, skyltar som varnar för väghinder, färggranna moln och en massa ord. Högst upp står det ”Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi”.
– Jag gillar mindmaps, hela strategin har arbetats fram som en enda stor mindmap, säger Erik Fichtelius och suckar över att han inte kunde göra affischen tredimensionell!
Han hade just gått i pension från vd-jobbet på Utbildningsradion när han för tre år sedan fick uppdraget: Samordna en nationell biblioteksstrategi. Deadline: 1 mars 2019.
Strategin ska föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela biblioteksväsendet.
Under utredningens gång har det producerats tio rapporter, och ytterligare två är på gång. Rapporterna har berört allt från nationella minoritetsspråk till skolbibliotekens roll. För drygt ett år sedan räcktes omvärldsanalysen över till en strålande kultur- och demokratiminister och i maj i år trycktes första utkastet på 63 sidor.
Sedan har en öppen process följt där vem som helst fått lämna sina synpunkter på utkastet.[fakta id=”18949″]
Kritiken har inte låtit vänta på sig och Erik Fichtelius har jublat.
– Vi har skapat en för utredningsväsendet unik öppenhet och delaktighet. Jag är rörd över vilket engagemang det varit och över alla bra synpunkter vi fått. Slutresultatet kommer att bli bättre och annorlunda jämfört med utkastet, det var just det här vi bad om.
Men det har varit svårare än han trodde att få till ett utkast. Kanske på grund av den där stora mindmapen som ju skulle förenkla och förtydliga strategin. Men som snarare gjort strategin mer komplicerad och fått opponenterna att undra var visionerna är.
På affischen finns över hundra symboler och mitt bland dem sex moln som illustrerar målområdena: Demokrati, digitalisering, läsning, utbildning, infrastruktur och tillgänglighet.
– Bibliotekslagens målsättningsparagraf om bibliotek för alla är visionen. Molnen innehåller visionära målformuleringar, men de har nästan drunknat i alla detaljer på kartan, så nu måste vi rensa bland dem.
Många tycker att utkastet blivit för mycket av en handlingsplan.
– Men en strategi blir inte verklighet om den inte kopplas till en handlingsplan, säger Erik Fichtelius. Det är så alla nationella strategier ser ut – problembeskrivningar och mål kopplas till tydliga ansvarsbeskrivningar och handlingsplaner som följs upp.
Han påpekar att det är först när omvärlden fått utkastet att ta spjärn mot som det blivit tydligt vad som fattas eller behöver revideras.
Förslaget ska skrivas om. Demokrati ska visas tydligt som det överordnade målområdet, och forskning behöver bli ett eget mål.
– Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, påpekade att utbildning är ett bra målområde men att universitet och högskolebibliotek sysslar med forskning.
Och ytterligare ett moln kan läggas till, efter förslag från stadsbibliotekarien i Haparanda under dialogmötet i Umeå: Delaktighet/upplevelser, som visar vikten av biblioteksrummet som möjliggör möten och aktiviteter.
Under målet infrastruktur ska det bli tydligare att strategin inte föreslår ökad centralisering och uppifrån och ner-styrning. En del av kritiken har nämligen rört detta.
– Vi har inte formulerat tillräckligt väl att den nationella och regionala nivåns syfte är att stödja de användarnära biblioteken, säger Erik Fichtelius och fortsätter:
– Det nationella stödet till regionbiblioteken måste bli tydligare och deras uppgifter formuleras bättre. Den regionala biblioteksverksamheten har varit ojämnt stöttad och en del regionbiblioteksverksamhet upplever att de inledningsvis fått stryk i kultursamverkansmodellen.
Erik Fichtelius lutar sig fram i fåtöljen och knycker en Ramlösa från riksbibliotekariens bord. Rummet doftar av tunga, anrika möbler och utanför värmer en sen höstsol över Humlegården.
Vad händer nu?
– Vi låser in oss och skriver om, kortar texter, ser över formuleringar och kategoriserar det folk har sagt. Sen ska texten bollas med intressenter och experter i hela biblioteksväsendet. Det är en spännande process.
I utkastet låg målformuleringar och åtgärdsförslag i samma dokument. Nu ska de delas upp, dels till en 25-sidig nationell biblioteksstrategi som ska vara ett levande dokument, det vill säga; kommande politiska ledning behöver se till att strategin hela tiden följs upp och skrivs om utifrån nya omvärldsanalyser. Och dels en reformagenda med förslag på ett tiotal reformer som ska stärka biblioteken.
Några reformförslag har redan lämnats till förra regeringen. En av dem – Digitalt först med användaren i fokus som är en digital kompetensutveckling för folkbiblioteken – är redan sjösatt.
– Det förslaget gick igenom rakt av, säger Erik Fichtelius som har digitaliseringen som något av en hjärtefråga.
– Om den som googlar i dag inte kommer fram till bibliotekens resurser kommer biblioteken att tappa tyngd och relevans. En del tycker att det är alarmistiskt tänkt men väldigt mycket ligger i digitaliseringen, säger han och tycker att Librisposterna exempelvis alltid ska synas under källförteckningen på Wikipedia-artiklar.
Det lämnades också in andra reformförslag till regeringen i våras: Alla svenska dagstidningar ska digitaliseras och tillgängliggöras via biblioteken, mångspråksförsörjning till bibliotek ska stärkas, skolbibliotekarier och lärare ska få gemensam kompetensutveckling och digitala tjänster spridas.
Att sprida digitala tjänster handlar om att staten ska rycka in och ansvara för långsiktig finansiering och drift av plattformar som redan finns, som Bibblix och Litteraturbanken.
På så sätt behöver inte folkbiblioteken uppfinna hjulet själva, menar Erik Fichtelius och tar Stärkta bibliotek-satsningen som ett exempel.
– Stärkta bibliotek riskerar att bli kortsiktigt om det inte får permanent drift och finansiering. Kulturrådets slutsats är att ansökningarna visar att folkbiblioteken är underfinansierade i den kommunala budgeten. Samma belopp strategiskt använt skulle leda till stora förbättringar och förändringar. På sikt är 250 miljoner en bra årlig reformnivå för hela biblioteksväsendet.
I reformagendan kommer nya reformer att presenteras, bland annat om de nationella minoriteterna och om att se över vilka uppgifter en nationell biblioteksmyndighet bör ha.
Hur högt kommer strategin att stå på den politiska agendan när en ny regering är på plats?
– Vi har under hela arbetet haft löpande kontakt med Kulturutskottet och andra politiker. Min bedömning är att detta inte är en blockskiljande fråga utan biblioteksväsendet är en del av försvaret för demokratin. Det finns ett påtagligt stöd för ett starkt biblioteksväsende över hela det politiska spektrat.
Senaste nytt

Samtal om folkbibliotekens ekonomi
Hur ska folkbiblioteken hantera det ekonomiska stålbad som väntar i landets kommuner? Det är temat för ett samtal på kultureventet Folk och kultur i Eskilstuna i dag, torsdag.
9 feb 2023 • < 1 min
Biblioteken på svältkur – vem bryr sig?
Varannan svensk besöker aldrig ett bibliotek. När de saknar relevans för så många borde ingen bli förvånad över krympta budgetar.
8 feb 2023 • < 1 min

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer