Fler skolbibliotek, färre folkbibliotek
23 maj 2018 • 3 min
Årets biblioteksstatistik från Kungliga biblioteket visar att den statliga satsningen på skolbibliotek fått resultat. Men också att folkbibliotekens filialer stänger, liksom sjukhusbiblioteken, och att lånen minskar.

Elva nya kommuner har fått åtminstone ett halvtidsbemannat skolbibliotek under 2017. Det visar Kungliga bibliotekets årliga rapport över läget för bibliotek i landet som har bemanning på minst halvtid. Cecilia Ranemo, statistikansvarig på KB, menar att utvecklingen till viss del hänger ihop med regeringens extra resurser till personalförstärkning i skolbiblioteken; 2016-2018 satsas 60 miljoner kronor. Enligt rapporten har 46 nya skolbibliotek uppstått i 14 av de kommuner som fått bidraget. Även antalet årsarbetskrafter har ökat med 61 jämfört med 2016.
– Ökningen av antalet årsverken är rimligt i förhållande till hur stort statsbidraget är. Även stora kommuner fick statsbidraget, så det förstärktes inte bara på de ställen som har minst resurser, säger Cecilia Ranemo.
Sextionio huvudmän deltog i Skolverkets utvärdering av statsbidraget under läsåret 2016/2017. Utvärderingenvisar på en ökning med 77,4 årsarbetskrafter. Många huvudmän tyckte dock att bidraget var för litet. Veronica Persson, undervisningsråd på Skolverket, berättar att myndighetens rekommendation till regeringen är att tydligare ange att syftet med pengarna är att öka likvärdigheten.
– För att skapa bättre förutsättningarna för statsbidraget att bidra till ökad likvärdighet vore det önskvärt att det tydligare framgår vilka huvudmän som ska prioriteras. Det kan förslagsvis handla om att huvudmännen bör prioritera skolor med obemannade skolbibliotek eller låga kunskapsresultat, säger hon.
Veronica Persson påpekar att Skolverkets siffror kan skilja sig från KB:s, eftersom de senare bara räknar skolbibliotek med bemanning på minst 20 timmar i veckan. Den totala ökningen för samtliga skolbibliotek kan alltså vara större än vad som anges i KB:s rapport.

Samtidigt som skolbiblioteken ökar har antalet folkbibliotek minskat med tolv filialer. Enligt Cecilia Ranemo är det ofta ett nollsummespel där den allmänna delen av integrerade folk- och skolbibliotek stängs. Hon tycker att nedgången i folkbibliotek under de senaste åren är anmärkningsvärd.
– Det kan vara en förklaring till att utlånen av fysiska böcker och besöksantalen minskar så mycket. Det här är första gången vi är nere under 60 miljoner lån på ett år, det har inte hänt förut. Det vore helt okej om det kompenserades av att folk lånade e-böcker, men så är det inte, den totala utlåningen är lägre än tidigare.
[fakta id=”18039″]
Det är framför allt på högskolorna som användningen av e-resurser ökar. På andra håll syns till och med en nedgång eftersom folkbiblioteken inte har råd att betala för e-lånen och stänger av den möjligheten. Rapporten visar också att ökningen av meröppet fortsätter, och att folkbiblioteken ibland drar ner på de bemannade öppettiderna.
– Det gör att barn och unga inte har tillgång till folkbiblioteken lika mycket, eftersom det ofta finns en 18-årsgräns för att komma in under meröppet. De verkar också ha meröppet på kvällar och helger, vilket gör att det inte finns kvalificerad personal på plats när barn och föräldrar kommer dit.
Däremot ordnar personalen fler aktiviteter än tidigare, och har blivit bättre på att rapportera in sina evenemang.
– De anstränger sig verkligen för att nå och locka nya grupper, säger Cecilia Ranemo.
Bemanningen på folkbiblioteken ligger still. KB skriver att rapporten kan ses som en första mätning innan förslaget till nationell biblioteksstrategi och regeringens satsningar på skol- och folkbibliotek får genomslag. 2018-2020 satsas 225 miljoner kronor om året för att stärka biblioteken.
Även sjukhusbiblioteken har blivit färre. I vissa län finns inga sjukhusbibliotek alls, utan det är e-medier som erbjuds. Cecilia Ranemo menar att patientsäkerheten kan hotas, eftersom det ofta bara är personalen som har tillgång till digital medicinsk litteratur. E-medierna går inte heller att fjärrlåna via folkbiblioteket. De fysiska fjärrlånen minskar också kraftigt.
– En patient som har cancer måste gå till universitetsbiblioteket och be att få tillgång till den dator som har tillgång till e-medier. Det är allvarligt eftersom den resan är lång för många och folk vet kanske inte ens om att de måste göra så. Det är inte bra om man inte kan informera sig, det drabbar anhöriga också, säger Cecilia Ranemo.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer