Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 aug 2012 • 3 min
Paradoxalt nog är internet är den senaste i raden av företeelser som hotar den intellektuella friheten. Det slogs fast mer...
Paradoxalt nog är internet är den senaste i raden av företeelser som hotar den intellektuella friheten. Det slogs fast mer än en gång under IFLAs konferens i Helsingfors. Biblioteksinnehåll hotas, plockas bort eller censureras helt enkelt. Internetsajter som blockeras med hjälp av filter är ett växande fenomen på de amerikanska biblioteken, menar Barbara Jones som arbetar på American library Associations, ALAs, avdelning för immateriell frihet.
Under FAIFEs stora seminarium på IFLA i Helsingfors presenterade hon bl a arbetet med den s k Banned Books Week som just i år firar 30 år. Inför den sammanställs varje år en lista över de tio mest utmanade/hotade böcker för att informera allmänheten om censur på bibliotek och skolor. ALA fördömer censur och arbetar för att säkerställa fri tillgång till information.
En utmaning eller ett hot i det här sammanhanget definieras som en formell, skriftlig reklamation till ett bibliotek eller en skola där man begär att material ska tas bort på grund av innehåll eller lämplighet. Antalet utmaningar speglar bara tillbud som rapporterats. ALA uppskattar att det för varje rapporterat tillbud går fyra eller fem som aldrig rapporteras.
I BBL nr 4/2012 presenterade vi ALA:s tio i topp-lista över de böcker som oftast var föremål för allmänhetens iver att förbjuda på bibliotekens hyllor år 2011.
Men det skadar inte med en påminnelse – läs och häpna:
Tio- i- topplistan med (med motivering):
1.ttyl, ttfn, l8r, g8r (serie) av Lauren Myracle: ”anstötligt språk, religiös ståndpunkt, sexuell frispråkighet, olämplig för åldersgrupp”.
2. The Color of Earth (serie) av Kim Dong Hwa: ”nakenhet, sexualundervisning, sexuell frispråkighet, olämplig för åldersgrupp”.
3.The Hunger Games, trilogi av Suzanne Collins: ”anti familj och etniska grupper, okänslighet, anstötligt språk, ockultism/satanism, våld”.
4. My Mom’s Having A Baby! A Kid’s Month-by-Month Guide to Pregnancy av Dori Hillestad Butler: ”nakenhet, sexualundervisning, sexuell frispråkighet, olämplig för åldersgrupp”.
5. The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian av Sherman Alexie: ”olämpligt språk, rasism, religiösa skäl, sexuell frispråkighet, olämplig för åldersgrupp”.
6. Alice (serie) av Phyllis Reynolds Naylor: ”nakenhet, olämpligt språk, religiösa skäl”.
7. Brave New World, av Aldous Huxley: ”okänslighet, nakenhet, rasism, religiös ståndpunkt, sexuell frispråkighet”.
8. What My Mother Doesn’t Know, av Sonya Sones: ”nakenhet, anstötligt språk, sexuell frispråkighet”.
9. Gossip Girl (serie) av Cecily Von Ziegesar: ”droger, anstötligt språk, sexuell frispråkighet”.
10. To Kill a Mockingbird av Harper Lee: ”anstötligt språk, rasism”.
En fråga som Barbara Jones och hennes kollegor får är varför USA har så många böcker som människor vill förbjuda. Och med utgångspunkt från listan ovan finns det väl egentligen inget bra svar på det. Det mest oskyldiga tycks provocera. Det man dock kan konstatera är att den regionala och lokala autonomin är stark i USA och att skol- eller bibliotekspersonal kan vara ganska ensamma i sin utsatthet för påtryckningar från arga föräldrar eller andra som vill rensa i bibliotekens hyllor.
Inför varje års lista samlar ALAs avdelning för immateriell frihet in rapporterade tillbud från hela landet. Det sker konfidentiellt.
– För att in i det längsta hålla kvar böckerna på bibliotekshyllorna jobbar vi hellre i det tysta än via media, menar Barbara Jones.
Den årliga sk Banned Books Week går av stapeln sista veckan i september. Då firar man friheten att läsa utan restriktioner och förbud samt påminns om vikten av konstitutionens första tillägg i Bill of Rights (medborgerliga och mänskliga rättigheter) genom att bl a läsa högt ur de böcker som utmanats under året.
2 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Nu ska man kanske inte sätta sig alltför bekvämt på sina höga hästar (”höhöhö, USA höhö”). Det är ju kristallklart att bibliotekspersonalens personliga preferenser är det som avspeglas i bokbeståndet. Feministisk litteratur t.ex. köps in i mängder, medan t.ex. främlingskitisk icke.
Varför?
Jo, feminism är ”rätt”, främlingskritik ”fel”. Budskapet är att mn får hata, men det är viktigt att hata rätt.
Att bibliotekspersonalen sedan stödjer sig på diverse högtravande proklamationer fritar naturligtvis inte dem ifrån ansvar; på 1800-talet stödde man sig på Bibeln med samma argument som på t.ex. FN i dag.
Det enda rakryggade är naturligtvis att ta in material som man även finner betänkligt, och låter LÄSAREN avgöra värdet. Men eftersom man inte litar på sina läsare/medmänniskor, så låter man bli. ”Folk är ju så dumma – tänk om dom tycker fel”.
Ändå: ärlighet varar längst.
”De flesta bibliotek har en mediapolicy, med liknande formulering ”Biblioteket stödjer sig på Bibliotekslagen, FN: s förklaring om de mänskliga rättigheterna och på lagen om hets mot folkgrupp. Därför avstår stadsbiblioteket från media som avsiktligt förvränger fakta eller propagerar för rasdiskriminering eller förföljelse på grundval av nationalitet, religion, kön, funktionshinder eller etniskt ursprung” (ur Göteborgs Stadsbiblioteks principer för medieurval, som inte gick att hitta på nätet, men dock visade sig existera).”
http://foreningenbis.com/2011/10/05/bibliotek-ar-att-valja-och-visa-vad-som-valts-och-varfor/
”Förbjudna böcker” står det i rubriken. ”En utmaning eller ett hot i det här sammanhanget definieras som en formell, skriftlig reklamation till ett bibliotek eller en skola där man begär att material ska tas bort på grund av innehåll eller lämplighet.” står det i texten.
Har biblioteken i något fall plockat bort dessa böcker från hyllorna?