Författare och konstnärer saknar skydd

Författare är lika utsatta i sin yrkesroll som politiker – men betydligt mindre skyddade. Var tredje författare och konstnär har...

Författare är lika utsatta i sin yrkesroll som politiker – men betydligt mindre skyddade. Var tredje författare och konstnär har någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier kopplat till sin yrkesutövning.

Myndigheten för kulturanalys har för första gången kartlagt hot, våld och trakasserier mot författare och konstnärer. Undersökningen vände sig till alla medlemmar, cirka 6 000, i Författarförbundet och KRO/KIF, konstnärernas riksorganisation. Det var omkring hälften av de tillfrågade som svarade och resultatet pekar på ett allvarligt problem.

Ungefär en tredjedel av de som svarat uppger sig någon gång ha utsatts för någon form av hot, våld eller trakasserier som kan kopplas till deras yrkesutövning. Om man jämför det med utsattheten hos andra grupper på arbetsmarknaden så är författare och konstnärer lika utsatta som politiker, men med ett betydligt svagare skyddsnät. De flesta är frilansare och saknar stöd av en arbetsgivare. 

Bland författarna är det vanligast att de utsätts för hot eller trakasserier, medan det bland de utsatta konstnärerna är vanligare med skadegörelse eller stöld. Våld var lika förekommande i båda grupperna och hade drabbat omkring 5 procent av de som svarade på enkäten.

– Den här utsattheten är ett reellt problem. Dels på grund av omfattningen, dels för att det påverkar yrkesutövningen. I förlängningen är det en påverkan på yttrandefriheten, säger utredaren Katharina Tollin.

Över hälften av de utsatta författarna och konstnärerna uppger att det har påverkat deras yrkesutövning i någon grad. Omkring en tredjedel av de utsatta säger att risken att utsättas för hot, våld eller trakasserier har gjort att de övervägt att inte ta sig an ett visst uppdrag eller tema. Och lika många säger att utsattheten har fått dem att på något sätt dra sig undan offentligheten. 

Undersökningen visar också att det är en liten grupp som utsatts för de flesta av händelserna. Medial exponering, utländsk bakgrund och en samhällskritisk ambition med sitt skapande är några faktorer som påverkar.   

Förövarna är i de flesta fall okända men en majoritet av konstnärerna tror att det är en ”allmänt arg och missnöjd person” bakom gärningen, medan en majoritet av de utsatta författarna tror att gärningen riktas mot dem som personer eller deras åsikter. En grupp av författarna har uppgett att de tror att förövarna har politiska motiv, och att de kommer från en högerextrem eller rasistisk gruppering. Det är få som polisanmäler, eftersom de tror att det inte leder någon vart, men av dem som har polisanmält finns det både positiva och negativa upplevelser av hur ärendet har hanterats.

Ungefär hälften av alla hot och trakasserier har framförts digitalt, och en lösning som många av de svarande såg var just ett stärkt skydd mot hot och trakasserier på internet. Oavsett anledningar eller metod måste resultatet av undersökningen tas på största allvar, anser Katharina Tollin.

– Resultatet visar att förutsättningarna för ett samhällskritiskt konstnärskap eller författarskap behöver stärkas. Det är viktigt för demokratin. 

Text: Sally Henriksson