Forskare vill se mer sökkritik i skolan

7 nov 2018 • 3 min

”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad hittar jag inte?” är två viktiga frågor som skolorna ofta missar i sin MIK-undervisning. En ny studie pekar på ett akut behov av fler och bättre använda skolbibliotekarier.

Foto: Getty.
Foto: Getty.

Vad får elever i grundskolan lära sig om informationssökning och källkritik? I augusti presenterades den kvalitativa studien Sök- och källkritik i grundskolan av Lundaforskarna Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Hanna Carlsson, universitetslektor i digitala kulturer. Rapporten bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio på fem skolor och intervjuer med deras svensk- och samhällskunskapslärare.

Resultatet visar att eleverna har en vana av att föra källkritiska resonemang, även om nivån skiljer sig åt mellan skolorna. Särskilt en traditionell förståelse av källkritik utifrån kriteriernas äkthet, tid, beroende och tendens (är upphovsmannen den det står att den är, när är texten skriven, är källorna oberoende av varandra och vill upphovsmannen påverka läsaren eller ej) läggs det mycket tid på i klassrummen.

– Det vi saknar är den kontextorienterade källkritiken där man ställer sig frågan ”Varför ser jag det jag ser på nätet?”, säger Olof Sundin.

Avsaknaden av det hänger enligt Olof Sundin samman med synen på sökmotorer. Särskilt Googles ställning är så dominant att tjänsten knappt betraktats som ett verktyg. Tillika menar han att kunskapen om hur sökmotorer fungerar och företagen bakom dem är låg.

– Det leder till en övertro på att resultatet av en sökning är neutral.

Olof Sundin. Foto: Lunds universitet.
Olof Sundin. Foto: Lunds universitet.

Enligt läroplanen ska informationssökning finnas med som ett kunskapsinnehåll i flera ämnen. Det skedde inte i praktiken på de i studien fem undersökta skolorna. Det beror på att många inte tänker på vad exempelvis Google faktiskt gör, menar Olof Sundin. Dessutom har en-till-en lösningar som ger elever tillgång till egna läsplattor eller datorer flyttat informationssökningen från biblioteket. Elever i dag söker helt enkelt mycket information på egen hand.

– Vi efterfrågar det som kan kallas sökkritik. ”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad är det jag inte hittar?” är två användbara frågor.

Sundin och Carlsson vill också lyfta källkritikens gränser. För mycket källkritik har också sina risker.

– I ordet ligger det explicit att man ska kritisera källor. Men om man hela tiden ifrågasätter allting, så kan man inte föra några samtal utan att frågan ”Går det att lita på?” kommer upp.

För att undvika att hamna i att inga källor är helt trovärdiga borde lärare och elever också närma sig vad forskarna kallar för källtillit.

– Vad är det som gör källor tillförlitliga? Man bör till exempel tala om hur journalister arbetar och kontrollerar uppgifter, och hur uppslagsverk fungerar, säger Olof Sundin.

Tre av de fem skolor som är med i rapporten har bemannade bibliotek, och bibliotekarierna på dessa har också intervjuats. Vad skolbibliotekarierna kan, som varken lärarna eller eleverna generellt har kunskap om, menar Sundin handlar om media- och informationskunnighet och större erfarenhet kring kunskapens infrastruktur och dess konsekvenser.

– Dessa frågor är så viktiga i sig att man inte bör lämna grundskolan utan att veta det, säger Olof Sundin.

Trots skolbibliotekariernas fackkunskaper om källkritik och informationssökning råder det delade meningar kring hur deras tid ska disponeras. Vissa av de lärare som medverkar i studien poängterade läsning och skönlitteratur, snarare än att betrakta bibliotekarierna som en MIK-resurs för lärarna.

– Skolbibliotekariernas roll vad gäller källkritik och informationssökning behöver förtydligas, annars riskerar deras arbetsuppgifter att bli upp till lärarna, säger Olof Sundin.

Han fortsätter:

– Kommentarmaterialen från Skolverket skulle tydligare kunna lyfta skolbibliotekariens roll och möjligheter.

Grundläggande för att skolbibliotekarien ska kunna bli en tydligare resurs är deras närvaro. I dag saknar nästan hälften av landets elever tillgång till bemannade bibliotek.

– Skrivningen om skolbibliotek i skollagen är så diffus. Jag skulle önska att man var tydligare från myndigheternas sida om krav på skolbibliotekarier. Funktionen är viktigare än platsen, bibliotekarierna viktigare än skolbiblioteket.

Läs mer:

http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-utveckla-undervisningen-i-kallkritik/

0 kommentarer

Senaste nytt

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min