Forskare vill se mer sökkritik i skolan
7 nov 2018 • 3 min
”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad hittar jag inte?” är två viktiga frågor som skolorna ofta missar i sin MIK-undervisning. En ny studie pekar på ett akut behov av fler och bättre använda skolbibliotekarier.


Vad får elever i grundskolan lära sig om informationssökning och källkritik? I augusti presenterades den kvalitativa studien Sök- och källkritik i grundskolan av Lundaforskarna Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Hanna Carlsson, universitetslektor i digitala kulturer. Rapporten bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio på fem skolor och intervjuer med deras svensk- och samhällskunskapslärare.
Resultatet visar att eleverna har en vana av att föra källkritiska resonemang, även om nivån skiljer sig åt mellan skolorna. Särskilt en traditionell förståelse av källkritik utifrån kriteriernas äkthet, tid, beroende och tendens (är upphovsmannen den det står att den är, när är texten skriven, är källorna oberoende av varandra och vill upphovsmannen påverka läsaren eller ej) läggs det mycket tid på i klassrummen.
– Det vi saknar är den kontextorienterade källkritiken där man ställer sig frågan ”Varför ser jag det jag ser på nätet?”, säger Olof Sundin.
Avsaknaden av det hänger enligt Olof Sundin samman med synen på sökmotorer. Särskilt Googles ställning är så dominant att tjänsten knappt betraktats som ett verktyg. Tillika menar han att kunskapen om hur sökmotorer fungerar och företagen bakom dem är låg.
– Det leder till en övertro på att resultatet av en sökning är neutral.

Enligt läroplanen ska informationssökning finnas med som ett kunskapsinnehåll i flera ämnen. Det skedde inte i praktiken på de i studien fem undersökta skolorna. Det beror på att många inte tänker på vad exempelvis Google faktiskt gör, menar Olof Sundin. Dessutom har en-till-en lösningar som ger elever tillgång till egna läsplattor eller datorer flyttat informationssökningen från biblioteket. Elever i dag söker helt enkelt mycket information på egen hand.
– Vi efterfrågar det som kan kallas sökkritik. ”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad är det jag inte hittar?” är två användbara frågor.
Sundin och Carlsson vill också lyfta källkritikens gränser. För mycket källkritik har också sina risker.
– I ordet ligger det explicit att man ska kritisera källor. Men om man hela tiden ifrågasätter allting, så kan man inte föra några samtal utan att frågan ”Går det att lita på?” kommer upp.
För att undvika att hamna i att inga källor är helt trovärdiga borde lärare och elever också närma sig vad forskarna kallar för källtillit.
– Vad är det som gör källor tillförlitliga? Man bör till exempel tala om hur journalister arbetar och kontrollerar uppgifter, och hur uppslagsverk fungerar, säger Olof Sundin.
Tre av de fem skolor som är med i rapporten har bemannade bibliotek, och bibliotekarierna på dessa har också intervjuats. Vad skolbibliotekarierna kan, som varken lärarna eller eleverna generellt har kunskap om, menar Sundin handlar om media- och informationskunnighet och större erfarenhet kring kunskapens infrastruktur och dess konsekvenser.
– Dessa frågor är så viktiga i sig att man inte bör lämna grundskolan utan att veta det, säger Olof Sundin.
Trots skolbibliotekariernas fackkunskaper om källkritik och informationssökning råder det delade meningar kring hur deras tid ska disponeras. Vissa av de lärare som medverkar i studien poängterade läsning och skönlitteratur, snarare än att betrakta bibliotekarierna som en MIK-resurs för lärarna.
– Skolbibliotekariernas roll vad gäller källkritik och informationssökning behöver förtydligas, annars riskerar deras arbetsuppgifter att bli upp till lärarna, säger Olof Sundin.
Han fortsätter:
– Kommentarmaterialen från Skolverket skulle tydligare kunna lyfta skolbibliotekariens roll och möjligheter.
Grundläggande för att skolbibliotekarien ska kunna bli en tydligare resurs är deras närvaro. I dag saknar nästan hälften av landets elever tillgång till bemannade bibliotek.
– Skrivningen om skolbibliotek i skollagen är så diffus. Jag skulle önska att man var tydligare från myndigheternas sida om krav på skolbibliotekarier. Funktionen är viktigare än platsen, bibliotekarierna viktigare än skolbiblioteket.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-utveckla-undervisningen-i-kallkritik/
Senaste nytt

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min

Plattformarna dominerar men spelar otydliga roller
Hur påverkas vi av de digitala platser där vi befinner oss? Carl Heath, senior forskare vid forskningsinstitutet Rise, beskriver hur det senaste decenniets plattformssamhälle har utvecklats till i dag.
13 jan 2023 • 13 min
0 kommentarer