Forskare vill se mer sökkritik i skolan
7 nov 2018 • 3 min
”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad hittar jag inte?” är två viktiga frågor som skolorna ofta missar i sin MIK-undervisning. En ny studie pekar på ett akut behov av fler och bättre använda skolbibliotekarier.

Vad får elever i grundskolan lära sig om informationssökning och källkritik? I augusti presenterades den kvalitativa studien Sök- och källkritik i grundskolan av Lundaforskarna Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Hanna Carlsson, universitetslektor i digitala kulturer. Rapporten bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio på fem skolor och intervjuer med deras svensk- och samhällskunskapslärare.
Resultatet visar att eleverna har en vana av att föra källkritiska resonemang, även om nivån skiljer sig åt mellan skolorna. Särskilt en traditionell förståelse av källkritik utifrån kriteriernas äkthet, tid, beroende och tendens (är upphovsmannen den det står att den är, när är texten skriven, är källorna oberoende av varandra och vill upphovsmannen påverka läsaren eller ej) läggs det mycket tid på i klassrummen.
– Det vi saknar är den kontextorienterade källkritiken där man ställer sig frågan ”Varför ser jag det jag ser på nätet?”, säger Olof Sundin.
Avsaknaden av det hänger enligt Olof Sundin samman med synen på sökmotorer. Särskilt Googles ställning är så dominant att tjänsten knappt betraktats som ett verktyg. Tillika menar han att kunskapen om hur sökmotorer fungerar och företagen bakom dem är låg.
– Det leder till en övertro på att resultatet av en sökning är neutral.

Enligt läroplanen ska informationssökning finnas med som ett kunskapsinnehåll i flera ämnen. Det skedde inte i praktiken på de i studien fem undersökta skolorna. Det beror på att många inte tänker på vad exempelvis Google faktiskt gör, menar Olof Sundin. Dessutom har en-till-en lösningar som ger elever tillgång till egna läsplattor eller datorer flyttat informationssökningen från biblioteket. Elever i dag söker helt enkelt mycket information på egen hand.
– Vi efterfrågar det som kan kallas sökkritik. ”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad är det jag inte hittar?” är två användbara frågor.
Sundin och Carlsson vill också lyfta källkritikens gränser. För mycket källkritik har också sina risker.
– I ordet ligger det explicit att man ska kritisera källor. Men om man hela tiden ifrågasätter allting, så kan man inte föra några samtal utan att frågan ”Går det att lita på?” kommer upp.
För att undvika att hamna i att inga källor är helt trovärdiga borde lärare och elever också närma sig vad forskarna kallar för källtillit.
– Vad är det som gör källor tillförlitliga? Man bör till exempel tala om hur journalister arbetar och kontrollerar uppgifter, och hur uppslagsverk fungerar, säger Olof Sundin.
Tre av de fem skolor som är med i rapporten har bemannade bibliotek, och bibliotekarierna på dessa har också intervjuats. Vad skolbibliotekarierna kan, som varken lärarna eller eleverna generellt har kunskap om, menar Sundin handlar om media- och informationskunnighet och större erfarenhet kring kunskapens infrastruktur och dess konsekvenser.
– Dessa frågor är så viktiga i sig att man inte bör lämna grundskolan utan att veta det, säger Olof Sundin.
Trots skolbibliotekariernas fackkunskaper om källkritik och informationssökning råder det delade meningar kring hur deras tid ska disponeras. Vissa av de lärare som medverkar i studien poängterade läsning och skönlitteratur, snarare än att betrakta bibliotekarierna som en MIK-resurs för lärarna.
– Skolbibliotekariernas roll vad gäller källkritik och informationssökning behöver förtydligas, annars riskerar deras arbetsuppgifter att bli upp till lärarna, säger Olof Sundin.
Han fortsätter:
– Kommentarmaterialen från Skolverket skulle tydligare kunna lyfta skolbibliotekariens roll och möjligheter.
Grundläggande för att skolbibliotekarien ska kunna bli en tydligare resurs är deras närvaro. I dag saknar nästan hälften av landets elever tillgång till bemannade bibliotek.
– Skrivningen om skolbibliotek i skollagen är så diffus. Jag skulle önska att man var tydligare från myndigheternas sida om krav på skolbibliotekarier. Funktionen är viktigare än platsen, bibliotekarierna viktigare än skolbiblioteket.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-utveckla-undervisningen-i-kallkritik/
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer