Framtidens bibliotek i historiens backspegel
17 okt 2014 • 2 min
Kan folkbildningsideal och biblioteksverksamhet från förra seklets början ge perspektiv på utvecklingen av samtidens och framtidens bibliotek? Lisbeth Håkansson Petré...
Kan folkbildningsideal och biblioteksverksamhet från förra seklets början ge perspektiv på utvecklingen av samtidens och framtidens bibliotek?
Lisbeth Håkansson Petré skildrar i månadens uppsats en sammanslutning som bildades 1892 där biblioteket hade en särställning.
Tolfterna var en grupp som startades 1892 i syfte att ge kvinnor tillgång till bildning och litteratur. Initiativtagare var Amalia Fahlstedt (född 1853 – död 1923), pedagog, författare och översättare (bland annat av Charles Dickens).
I Fahlstedts nära vänkrets fanns Ellen Key, med erfarenhet av och engagemang för folkbildningsarbete samt ett stort nätverk som kom att bilda Tolfterna.
Uppsatsens inledning berättar hur detta illustreras i Hanna Paulis oljemålning ”Vänner” (som Pauli arbetade med mellan 1900 och 1907) som visar en högläsande Key omgiven av bland andra Nanna Benedixson, Gerda Bergh, Lisen Bonnier, Olga Fåhreus och Betty Hirsch, samtliga verksamma i Tolfterna. Namnet kom av att Tolfterna delades in i sex grupper, med tolv personer i varje. Syftet med det som alltså kallades ”samkväm” var att skapa en mötesplats för kvinnor från olika yrken och samhällsklasser. Förutom bildningsaspekten strävade man efter att överbrygga klassklyftor och motsättningar mellan intellektuella och arbetarklassens kvinnor.
I Tolfternas samkväm – folkbildning och bibliotek för arbetarkvinnor 1902-1907 skrivs Tolfterna, vilket också har varit Lisbeth Håkansson Petrés avsikt in i folkbildningshistorien. Titeln är dock inte heltäckande, då perspektiv och analys använder Tolfterna och inte minst deras biblioteksverksamhet som en möjlighet att spegla samtid och framtid.
Tolfterna arrangerade föredrag, högläsning och kurser i ibland annat språk och musik. Dessutom skapade man, i likhet med många andra bildningsförbund, ett eget lånebibliotek.
Detta var inte större än att samlingen rymdes i ett bokskåp, från 1901 inhyst i föreningen Studenters och arbetares lokaler. Studenter och arbetare var, vilket framgår av namnet i likhet med Tolfterna en klassöverskridande verksamhet, dit också kvinnor hade tillträde.
1905 lät man dokumentera biblioteket i ”Katalog öfver böcker tillhörande Tolfterna”, omfattande 350 titlar, ett blygsamt bestånd med dagens mått mätt, men Lisbeth Håkansson Petré påpekar att det ska ses i relation till att böcker var dyra och att det vid den här tiden fanns ytterst få avgiftsfria bibliotek i Stockholm. Tolfternas bibliotek höll öppet några kvällar varje månad och där kunde kvinnorna inte bara låna böcker kostnadsfritt utan också träffas för att diskutera, exempelvis litteratur.
Biblioteket och Tolfternas arrangemang var tidstypiska som uttryck för privata medborgarbildningsambitioner. Så småningom fick Tolfterna och andra sammanslutningar hård konkurrens från de statligt finansierade bildningsförbunden.
Läs mer BBL nr 8
Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer