På Lilla Slottet står barnens perspektiv i centrum
30 maj 2016 • 4 min
När Malmö Stadsbibliotek bygger om sitt barnbibliotek fick barnen vara med och bestämma redan från början. Vad är egentligen skillnaden...
När Malmö Stadsbibliotek bygger om sitt barnbibliotek fick barnen vara med och bestämma redan från början.
Vad är egentligen skillnaden mellan barnperspektiv och barnens perspektiv? Den frågan ställde sig bibliotekspersonalen när de skulle planera ombyggnaden av barnbiblioteket Lilla Slottet.
– Frågan blev en ögonöppnare för oss, och vi har funderat mycket över hur vi får barnen att känna en större delaktighet, säger Malin Gillberg, projektledare för Lilla Slottet, som drivs av Stadsbiblioteket i Malmö.
Att ha barnens perspektiv som utgångspunkt innebar att barnen kom med önskemål redan på planeringsstadiet.
– Vi hade dialogworkshops med föräldrar, barn och flera skolklasser. Barnen fick träffa oss, arkitekterna och de barnkulturstudenter och interaktionsdesigners vi samarbetar med, säger Malin Gillberg.
Barnen önskade sig en miljö som var varm, stor och spännande – men också trygg. De ville möta nya och gamla vänner på Lilla Slottet, och kunna dra sig undan och vara för sig själva när de kände för det. Barnen efterlyste också ett naturtema, gärna med ett vattenfall eller en sjö inomhus.
– Det var väldigt inspirerande utgångspunkter, och barnen fick även rita hur de tänkt sig. Bokhyllan i form av ett träd var något arkitekterna tog med sig från barnens teckningar, säger Malin Gillberg.
Arkitekterna tog också in dygnets skiftningar med tema dag och natt. Rummet som främst är tänkt för de små barnen, 0 till 3 år, heter Gryningen och går i ljusgult, de som är 4–5 år har den rosafärgade Skymningen och de största barnen, 6–8-åringarna, finns i ett blåtonat rum som heter Skuggan.
– Tanken är att familjer ska kunna röra sig mellan rummen, men Gryningen passar de allra yngsta med höjdskillnader att träna motorik på, medan Skuggan har kojor högt uppe som de minsta inte kan klättra upp i, säger Malin Gillberg.
Ett annat viktigt rum är Regnbågen, en skaparverkstad för barn i alla åldrar. Den förra skaparverkstaden var en analog verksamhet, men nu finns det digitala vid sidan av det analoga.
– Vi rekryterar en digital pedagog och tänker oss en miljö där barn och vuxna kan göra saker tillsammans, allt från att göra egna programmeringar, filma mot en green-screen (grön duk som gör att man kan byta ut bakgrunden) till att bygga robotar. Vi har ju ett uppdrag att verka socioekonomiskt -utjämnande, och alla barn i Malmö har inte tillgång till digitala verktyg som datorer, Ipads och kameror, men här finns möjlighet att testa sådana verktyg, säger Malin Gillberg.
Regnbågens alla verktyg är också ett sätt att ge barn möjlighet att vara aktiva producenter.
– Vi tänker att om du är en aktiv producent, så blir du också en mer kritisk konsument. Du förstår mer av vad du har i dina händer.
Det kommer också att finnas boknings-bara vitrinskåp så barnen kan ställa ut det de skapar, och det är ingen slump att Regnbågsrummet är vitt.
– Vi vill att barnen ska kunna sätta sina avtryck, så ifall det kommer färg på golv och väggar är det meningen.
Projektet Lilla Slottet började 2013, då stadsbiblioteket fick extra resurser för att bygga om barnavdelningen. Behoven är stora och växande – barnen utgör en stor del av medborgarna i Malmö stad, och åldersgruppen 0 till 8 år är den som växer snabbast. 2018 kommer gruppen att utgöra 13 procent av Malmös befolkning.
Den projektgrupp som tillsattes fick som utgångspunkt att skapa en kreativ och kollaborativ kulturell miljö för alla Malmöbarn. Uppdraget skulle vila på tre pelare: aktuell forskning, nya och utvecklande samarbeten inom och utanför bibliotekssfären och så skulle omgörningen göras tillsammans med barnen. I september får vi se om de är nöjda – då sker invigningen. Personalen ser fram emot den, särskilt som de inte bara byggt om sina barnbibliotek utan också arbetat med sin yrkesroll – framför allt i det sociala mötet med barnen. För barnens perspektiv innefattar också det sociala mötet, och det handlar om allt från att jobba med de ord barn använder när de söker böcker till att bibliotekspersonalen lämnar desken och möter barnen.
– Vi har testat olika sätt att möta barnen på, och haft ”läxor” som att leta fram bra attribut som barnen förstår. De små barnen uppskattade mycket när vi hade stora tofflor med djurform på, till exempel.
Så kan det bli när barnens delaktighet är utgångspunkten, men barnen är inte de enda vinnarna.
– Det är väldigt utvecklande och roligt även för oss vuxna!
Text: Ana Udovic
Lilla slottet – Så funkar det
I Malmö Stadsbiblioteks nya barnavdelning har barnens önskemål tagits tillvara. Här finns bokhyllor i form av träd och berg och klädskåp som kan prata.
1. Entré
Det finns en hemlig ingång för barnen som består av en ganska smal tunnel, och en vanlig ingång. I kapprummet pratar några av förvaringsskåpen när du öppnar dem. Du kan få en hälsning på ett av de 150 språk som talas i Malmö (och själv spela in en sådan hälsning).
2. Skuggan
Skuggan går i blått och är tänkt för barn 6–8 år. Här finns en bokhylla i form av boktorn med gluggar att kika ut genom i toppen. Andra bokhyllor är inramade i berg – för att återknyta till naturtemat som barnen önskade sig.
3. Skymningen
Rummen i Lilla Slottet flyter in i varandra. Skuggan övergår i Skymning, ett rum i rosa ton med bilderböcker och material för barn 4–5 år.
4. Gryningen
Gryningens rum går i gult, som milt morgonljus. Här finns pekböcker och bilderböcker anpassade för barn 0–3 år. Här finns också sittmöbeln Vulkanen, där små barn kan krypa runt eller titta i pekböcker.
5. Grottan
Sagogrottan har en magisk dörr som öppnas när man knackar på en bokhylla. Rummet är öppet för besökare som vill läsa och mysa även när det inte är högläsning.
6. Bokskogen
Här ska det vara som i en skog, med bokhyllor i form av träd. Hur boksamlingen ska kategoriseras är en process som pågår – det är viktigt att böckerna blir tillgängliga även för dem som ännu inte lärt sig läsa.
7. Gläntan
I bokskogen finns också ett pentry. De som vill kan ta med sig egen mat och äta, här finns mikrovågsugnar och diskho. Här finns kokböcker eller böcker om föräldraskap.
8. Regnbågen
I skaparverkstaden ska man kunna jobba båda analogt och digitalt, med färg, lera, kameror, läsplattor och datorer. Man ska kunna programmera egna dataspel eller spela in film framför greenscreen.
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
0 kommentarer