Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
20 sep 2019 • 2 min
En bibliotekarie på en högstadieskola undrar om det är rätt eller fel att ha en särskild regnbågshylla.
Hej!
Jag jobbar i en högstadieskola och vi har haft diskussioner här på skolan om man ska ha en regnbågshylla eller inte. Om man inte vill vara öppen med vad man läser kan det ju vara känsligt att gå till den hyllan och botanisera. Och det kan ju också vara ett sätt att bryta normen att låta olika norm system stå sida vid sida. Eller?
Skolbibliotekarie i Skåne

Det viktiga är att inkludera hbtq-personer och att synliggöra hbtq. En regnbågshylla är inte en nödvändighet, men att lyfta fram medier som handlar om hbtq är konstruktivt och hjälper många. Ett bibliotek i Västerbotten ville först skydda hbtq-personers integritet genom att låta bli att ha en regnbågshylla – de kände sedan att det inte var deras uppgift att skambelägga hbtq genom att ta för givet att hbtq är skamfullt för låntagarna. De håller därför på att fixa fram en regn bågshylla nu. Om biblioteket har en hylla så är det bra om den placeras så att en kan titta i den utan att bli uttittad. Viktigt att hyllan har dubbletter under ordinarie signum, så att hbtq finns integrerat i övriga biblioteket också.
Att låta böckerna stå som de alltid har gjort bryter inte normen utan reproducerar den. Hbtq är inte ett annat normsystem än vad normen är. Samhället är heteronormativt och att lyfta hbtq är att visa på att det finns mer än det som normen beskriver.
Regnbågshyllan är en hylla med hbtq-perspektiv, aldrig en målgruppshylla eller en speciell genre. Hyllan markerar att du har rätt att vara du. Det är en hylla som avdramatiserar hbtq, som höjer den allmänna kunskapsnivån och den kulturella kvaliteten med ett normkritiskt perspektiv. Den är givetvis till för alla och angelägen för alla precis som böcker som beskriver cispersoner och heterosexualitet. [fakta id=”20518″]
På mindre bibliotek med begränsad budget kan det funka bra med ett regnbågstorn som en positiv hbtqmarkering. Det är en permanent skyltning med broschyrer och media med hbtq-perspektiv. Då krävs det inte dubblering av media utan personalen kan i stället variera vad som står i tornet.
Ta gärna mer kontakt med mig, nätverket och er närmsta RFSL-avdelning.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer