"Hembesöken har varit ett bra verktyg"

19 sep 2018 • 2 min

Det läsfrämjande projektet Bokstart har varit uppskattat, även om det funnits en del utmaningar. Det konstaterar Kulturrådet i en rapport. "Hembesöken har varit ett bra verktyg att nå dem som annars inte kommer till biblioteken", säger projektledaren Maria Telenius i ett pressmeddelande.

Christelle och hennes mamma Nesma Taan i Södertälje är en av många familjer som fått hembesök av bibliotekarier i Bokstart. Foto: Jessica Segerberg
Christelle och hennes mamma Nesma Taan i Södertälje är en av många familjer som fått hembesök av bibliotekarier via Bokstart. Foto: Jessica Segerberg

I tre år har Kulturrådet drivit projektet Bokstart som ska främja språk- och läsutvecklingen hos barn mellan noll till tre år. I projektet samarbetar folkbibliotek och barnavårdscentraler genom att göra hembesök och stötta föräldrar till att stimulera barnets språkutveckling.

Bokstart har drivits som ett pilotprojekt i Göteborg, Landskrona och Södertälje, samt i regionerna Jämtland/Härjedalen och Västernorrland. Läs ett reportage med läsfrämjarna i Södertälje här.

Kulturrådet har nu sammanställt läsfrämjarnas erfarenheter och lärdomar från pilotperioden i en rapport. Familjerna som deltagit har inte varit med i uppföljningen.

I rapporten konstaterar läsfrämjarna att det varit positivt att att möta barn och familjer på deras hemmaplan.

”Genom hembesök har bibliotekspersonal fått en personlig stund tillsammans med familjer och överlämnat böcker anpassade för aktuella åldrar. De har även i en trygg miljö kunnat tipsa om ytterligare barnböcker och berättat varför det är viktigt att prata och läsa med barnet”, skriver Kulturrådet i rapporten.

Familjerna har enligt läsfrämjarna uppskattat att information om barns språkutveckling funnits på olika språk. De har också uppskattat urvalet av böcker – även om en del önskat böcker utan text eller på andra språk.

Under tre år har man gjort drygt 2 260 hembesök och nått ut till cirka 1 600 barn.

Men det har funnits en del utmaningar. Bland annat har det varit problem med kommunikation, som att läsfrämjarna och familjerna inte pratat samma språk.

Även samverkan mellan barnhälsovård och folkbibliotek har ibland varit svårt. ”Den sammantagna bilden är att det finns en mängd beprövade erfarenheter och metoder för att stimulera små barns språkutveckling men att det ofta saknas gemensamma strukturer för samverkan mellan de olika aktörerna”, skriver Kulturrådet.

Maria Telenius är projektledare för Bokstart på Kulturrådet.

– Det vi ser efter de här första åren med Bokstart är att samverkan är nyckeln för att kunna nå resultat, vi ska jobba vidare med att skapa ännu bättre förutsättningar för samverkan. Hembesöken har varit ett bra verktyg att nå dem som annars inte kommer till biblioteken. Förankring och organisation är också viktiga framgångsfaktorer, det tar vi med oss i det fortsatta arbetet med Bokstart, säger hon i ett pressmeddelande.

Bokstart finns i ett 40-tal länder. Förra året fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen att se till att Bokstart sprids till fler i Sverige och att även förskolan kopplas på i satsningen.

0 kommentarer

Senaste nytt

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min