Hitta tröjan – är det mitt jobb?

11 mar 2016 • 4 min

Vad gör bibliotekarierna egentligen på jobbet? Frågan har diskuterats av en grupp bibliotekarier under ledning av forskaren Eva Schwarz på Södertörns...

Bild: Team Sweden


Vad gör bibliotekarierna egentligen
 på jobbet? Frågan har diskuterats av en grupp bibliotekarier under ledning av forskaren Eva Schwarz på Södertörns högskola.

– Jag överraskades av allt de möter utan att vara utbildade för det, säger hon.

En kvinna har nästan slitit ut sin favorittröja som är av ett bättre märke och ganska dyr. Hon går till biblioteket och ber om hjälp att söka en ny på nätet.
Den autentiska scenen beskrivs i boken Bibliotekariens praktiska kunskap som ges ut av Regionbibliotek Stockholm. Boken är resultatet av en utbildning där ett tjugotal bibliotekarier vänt och vridit på frågor om vad det innebär att ha ett jobb som innehåller många och varierande möten med människor.

Bokens vittnesmål ger en bild av yrkesmänniskor som slits mellan pliktkänsla, önskan att göra nytta och oundvikliga tillkortakommanden när bemanningen är liten och besökarnas förväntningar stora.

Utbildningen leddes av Eva Schwarz, filosof och lektor vid Södertörns högskola. Hon är inriktad på den praktiska kunskapens teori, en relativt nyetablerad forskningsdisciplin. Forskningen kretsar kring yrkesgrupper som arbetar med människor och handlar om att definiera och formulera den praktiska kunskap som används för att hantera vardagliga situationer bortom den kompetens en bibliotekarie (eller en polis, läkare eller lärare) fått under sin utbildning.

Eva Schwarz talar även om ”praktisk klokhet”, vilket hon i boken definierar som ett ”kunnande som kräver erfarenhet och finger-toppskänsla, en insikt i när, hur och varför man ska göra det ena eller det andra, hur länge man får stanna kvar vid ett ärende, hur nära man får komma en ”låntagare” och hur mycket ansvar man ska ta.”

Hon konstaterade att bibliotekariens yrkesutövning omfattar möten med människor vars behov sträcker sig långt bortom tips om litteratur och råd om hur man söker i bibliotekskatalogen. Att de i sin vardag får agera allt från socialarbetare och kuratorer till  it-tekniker och ledsagare i världslitteraturen, hade hon ingen aning om.

– Jag slogs av vilken roll biblioteket har. Något måste saknas någon annanstans i samhället, när människor söker upp och ger bibliotekarier en sådan roll.

Kvinnan med tröjan fick hjälp av bibliotekarien Maria Stenmark. Hon beskriver det så här i sitt bidrag till boken:

”Var börjar och slutar mitt uppdrag som bibliotekarie? Den frågan får vänta – nu har hon vänt sig till mig och det är upp till mig att bemöta henne. Något måste jag säga. Jag börjar med att försöka skjuta tillbaka
uppgiften. Kanske kan hon logga in på en av våra drop-in-datorer och själv söka information? Nej, säger hon, hela tiden tittar hon på mig, nej, hon vet inte hur man söker på internet. Hon har aldrig lärt sig använda
datorer. Ändå, är det verkligen min arbets-uppgift att hjälpa henne med detta? Knappast. Ska biblioteket fungera som konsumentrådgivning? Nej. Men hon har ju ingen annan att fråga!”

– Det finns en konflikt i det här, det visade sig i diskussionerna på utbildningen. Det var många som tyckte att hon gjorde fel med kvinnan med den randiga tröjan, att det var att gå för långt, säger Eva Schwarz.

Risken är att förväntningar om bibliotekens möjliga handlingsfält vidgas på ett orealistiskt sätt, vilket kan vara svårt att förena med det faktum att resurserna är begränsade.

Vid diskussionerna under utbildningen konstaterades samtidigt att de behov som besökarna uttrycker är något biblioteken måste förhålla sig till – inte minst för att utfästelser om att vara platser för alla ska låta trovärdiga.

Eva Schwarz menar att det finns en viktig poäng med att tydligt beskriva uppdragets vidd och den omfattande betydelse yrkesgruppen har för många människor, för att kunna kräva mer resurser.

Till skillnad mot många andra yrkesgrupper vars vardag är full av täta möten med människor är bibliotekarier generellt illa rustade för att hantera detta, anser Eva Schwarz.

– Lärare, terapeuter och läkare har oftast inbyggt i sina tjänster att de ska ha handledning där de kan reflektera, säger hon.

Till skillnad från dessa är det inte ens säkert att bibliotekarier har reflekterat över sin egen betydelse och hur människors förväntningar påverkar dem.

– Det kan vara en smärtsam process att behöva se sina begränsningar. Man kan till exempel jämföra med förskolepersonal som kan säga att de kränker barn ibland. De är öppna med svårigheterna och arbetar med dem.

I hög grad är det bibliotekariens ”praktiska klokhet” som avgör hur kvaliteten på ett biblioteksbesök upplevs. Ett problem, menar Schwarz, är att detta rimmar illa med att kvalitet annars ofta mäts i kvantifierbara termer.

– Din informella kompetens är inget som värderas högt i en löneförhandling eller när du ska redovisa det du har gjort.

Bakgrunden till utbildningen är att Regionbibliotek Stockholm mellan 2013 och 2015 hade Kungliga bibliotekets uppdrag att testa den kvalitetsmodell som KB tagit fram. Modellen bygger på elva parametrar – pålitlighet, lyhördhet, kompetens, tillgänglighet, tillmötesgående, kommunikation, trovärdighet, trygghet, rättelse, förståelse/kunskap om kunden, påtagliga faktorer.

Regionbiblioteket valde att pröva modellen i referenssamtalet, i dialogen mellan en biblioteksbesökare och en bibliotekarie.

– Jag ville se om det gick att mäta kvaliteten i det samtalet, säger Britt Löfdahl, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Slutsatsen blev att kvalitetsmodellen fungerar bra men att den bör kompletteras.

– Det vi saknade var en dimension som tar vara på bibliotekariens yrkeserfarenhet och omdöme, förmågan att se situationen i sin helhet och i sitt sammanhang, säger Britt Löfdahl.

I uppdraget från KB ingår även att sprida insikter och kunskaper nationellt, vilket Regionbiblioteket bland annat gör genom boken, som är tänkt att fungera som underlag för diskussion och reflektion hos bibliotekarier över hela landet.

– Det handlar om att försöka sätta ord på vad som händer i mötena på ett bibliotek. Den tysta kunskapen behöver inte vara tyst, säger Britt Löfdahl.

Utbildningen som Eva Schwarz hållit i har väckt intresse utanför Stockholm. Region-biblioteket i Jönköpings län har kontaktat henne för en liknande utbildning, men riktad till utvecklare eller motsvarande inom -regional biblioteksverksamhet.

– Det demokratiska samhället svajar mer än det gjort under min livstid, biblioteken är utmanade på ett helt annat sätt idag än tidigare. Det jag har i åtanke är hur vi från regionalt håll kan inspirera och stödja bibliotekspersonal att  snabbare se de här förändringarna, hoten och möjligheterna, säger regionbibliotekschef Katinka Borg.

Text: Thord Eriksson

Läs också bibliotekariernas egna berättelser! Utdrag ur boken ”Bibliotekariens praktiska kunskap”.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min

Annons

Annons

Axiell om Quria i Kungsbacka: det blir en spännande höst

Den 31 mars gick Axiell ut med nyheten att Kungsbacka blir svenskt premiärbibliotek för deras molnbaserade bibliotekstjänst Quria. Läs deras summering om allt från startmöte till framtidsplaner. Det råder ingen tvekan om att det kommer att bli en spännande höst. Quria är här för att stanna.

22 sep 2020 • 2 min