Hon ger råd om skolbibliotek

I allt fler kommuner anställs samordnare för skolbibliotek. Sofia Malmberg i Järfälla kommun utanför Stockholm har skrivit en handbok för yrkesgruppen.

Det första Sofia Malmberg märkte när hon för tre år sedan gick från en tjänst som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser till att bli samordnare för skolbibliotek i Järfälla kommun väster om Stockholm, var att det tar tid att driva en utvecklingsprocess inom den kommunala förvaltningen.
– Jag var van vid att jobba praktiskt: se ett behov och skapa en lösning som implementerades i en klassrumssituation, men att driva på utvecklingen i ett kommunalt helhetsperspektiv tar tid. Jag behövde noga tänka igenom hur jag skulle gå till väga för att komma dit jag ville.
Enligt en kartläggning som Kungliga Biblioteket gjorde tidigare i år är det ett 60-tal av landets kommuner som har skolbibliotekssamordnare. Men det är en funktion som blir allt vanligare och Sofia Malmberg, som tidigare har skrivit flera böcker om skolbiblioteksfrågor, har nu författat en handbok för yrkesgruppen: Struktur – men hur? (BTJ Förlag).
Ett av hennes handfasta råd är att inleda ett samtal med kommunens folkbibliotek om hur man kan samverka kring skolbiblioteksutveckling. Det är vanligt att folkbiblioteket försöker kompensera bristen på skolbibliotek genom att serva skolorna med ­läsfrämjande verksamhet. Det är lovvärt, men gynnar inte den lokala utvecklingen av skolbibliotek, menar Sofia Malmberg.
– Det handlar om att tydliggöra rollerna: folkbiblioteken har ett kulturellt uppdrag som främst handlar om elevers läsning på fritiden, medan skolbiblioteken har ett pedagogiskt uppdrag att stärka elevernas språkutveckling och digitala kompetens.