Körverk om läsning

3 okt 2016 • 2 min

Läsningen är en privatsak, inte sällan förknippad med skam. Det visar en ny bok av läsambassadören Anne-Marie Körling.

Ovan trädtopparna ges ut av BTJ Förlag.
Ovan trädtopparna ges ut av BTJ Förlag.

Vad gör litteraturen med oss? Det är en fråga som Anne-Marie Körling, lärare, författare och Sveriges läsambassadör, intresserat sig för hela sitt liv. Redan som barn brukade hon fråga andra varför de läser, och i sin nya bok Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa har hon intervjuat 44 personer mellan nittiotre och två år gamla, om samma sak.

Det har blivit ett körverk som kommer människorna nära. Läsningen är nämligen en rätt privat historia, visar det sig.

– Allihop har sagt samma sak: ”Jag har ingenting att berätta”. Sedan har minnena flödat fram. Ibland ganska känsliga saker, berättar Anne-Marie Körling.

Tillägnandet av litteraturen är inte sällan förknippat med skamkänslor. Vissa har inte lärt sig att läsa. Andra tror sig läsa fel sorts böcker, eller läsa på fel sätt.

– Det sorgligaste är en kvinna i åttioårsåldern som i hela sitt liv sett sig själv som en långsam läsare, och skämts för det. I skolan sneglade hon på sina klasskamrater, och när de bläddrade så gjorde hon samma sak, utan att hänga med.

En het diskussion nu är hur vi ska få fler att börja läsa. Kan du se något mönster i hur de här intervjupersonerna hittade in i litteraturen från början?

– Många har läst för att de har sett andra göra det. Högläsningen är en annan kungsväg. Men det viktigaste är att vi inte värderar varandras läsning. I boken berättar en kvinna om hur en lärare i skolan sade någonting nedlåtande om hennes sätt att läsa på och att det efter det låste sig för henne. Det slutade med att hon, som tidigare läst utan problem, hamnade hos specialpedagog.

Du jobbar ju som lärare. Vad kan skolorna göra?

– Läsningen måste bli synlig. Jag brukar själv läsa på mina lektioner. Och en gång bjöd jag in en vaktmästare som sade att han inte gillade att läsa. Han fick sitta med boken uppslagen och låtsas. Senare började han komma när jag högläste för klassen, och till sist blev han lärare själv.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min