Med hjärtat fyllt av 3D

Gula plastiga hjärnor, hjärtan, skelettarmar i miniatyr och till och med en liten Star Wars-Yoda möter besökarna i Medicinska biblioteket...

Gula plastiga hjärnor, hjärtan, skelettarmar i miniatyr och till och med en liten Star Wars-Yoda möter besökarna i Medicinska biblioteket i Umeå så fort de kommer in. Den som vill får testa själv.

Den mest it-intresserade trion på Medicinska biblioteket i Umeå började fundera över frågan för ett drygt år sedan. Borde inte deras bibliotek tillhandahålla en 3D-skrivare? Med tanke på den snabba utvecklingen inom medicinsk teknik? För att bredda tillgången till nya verktyg? Umeå universitet hade just lett arbetet med en nationell agenda för 3D-skrivare, så visst borde det vara angeläget.

De tre bibliotekarierna Anders Karlsson, Petra Svanborg och Erik Johansson bestämde sig för att försöka.

Hur bar ni er åt?

– Vi började med att lägga in en enkel skrivare och en skanner i den ordinarie IT-budgeten. Sen började vi förankra idén för att få loss arbetstid till att driva projektet.

Hade ni jobbat med 3D-skrivare förut, eller visste hur man gjorde?

– Nej, utan först höll företaget som vi köpte skrivaren av en handhavandekurs. Han var här i två dagar och visade det tekniska. Men sen har vi också läst på egen hand och lärt oss.

När blev det klart att ni fick sätta igång på riktigt?

– Det var i mars förra året. Och det blev en rätt rolig historia, för redan på det avdelningsmötet när Ingrid, vår chef, berättade att vi fått pengar till projektet kom den som hade pass i informationsdisken plötsligt in och knackade. Hon sa att folk frågade efter någon 3D-skrivare som tydligen skulle finnas. Så snabbt hade alltså ryktet gått från mun till mun.

Får vem som helst använda skrivaren?

– Ja, vi har inte satt några begränsningar. Det är klart att vår huvudmålgrupp är studenterna och vi har inte marknadsfört oss utanför universitetet, men dyker det upp några andra är de välkomna. Sen måste den som vill använda skrivaren gå en introduktionskurs. Vi är är rätt noga med att vi inte vill bygga en utskriftsservice. För att stämma med bibliotekets uppgift vill vi att det här ska vara en del av en lärandeprocess, att skrivaren ska vara ett lärobjekt. 

Vad gör man på kursen?

– Det handlar till stor del om praktisk kunskap. Hur man fyller på skrivaren med plast, var man hittar modeller för utskrift, hur man laddar ner dem och hur man sedan hanterar programmet som för över dem till skrivaren. Sen får de prova att ta ur modellen och ladda av skrivaren.

Får de skriva ut vad som helst?

– Nej, på kursen brukar vi skriva ut ett Game of Thrones-bokmärke. Det tar bara tio minuter att skriva ut och så har modellen ett fel, så man får lära sig att korrigera en modell på kuppen. När man väl är certifierad så kan man boka in sig och använda skrivaren som man vill. Man kan öva och testa med 3D-modellering hemma och så komma hit och skriva ut.

Nu väntar trion på besked om projektet blir permanent.

– Vi hoppas på det. Och då står ytterligare en skrivare på önskelistan. Då vill vi också börja jobba med 3D-skanning. Vi har redan skannern, vi måste bara få den att fungera med grafikkorten i datorn. Det skulle också vara spännande att se om vi kunde skapa ett samarbete kring 3D-modellering med designhögskolan. Det är redan många av studenterna där som gör medicinska modeller som examensarbete.

Text & Foto: Annika Persson