Mest minus i ny biblioteksstatistik

Årets biblioteksstatistik från Kungliga biblioteket visar att allt från antalet bibliotek till utlån och bibliotekens bestånd av fysiska böcker har minskat. – Jag trodde allvarligt talat att jag hade gjort något beräkningsfel när jag såg alla minustecken, säger Cecilia Ranemo som är statistikansvarig på KB.

Totalt sett har antalet offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och tillgängliga för allmänhet eller elever minskat med 45 stycken sedan förra årets mätning. Det visar den nya rapporten från Kungliga biblioteket med 2018 års biblioteksstatistik. Även antalet skolbibliotek med minst halvtidsbemanning har minskat, liksom antalet fysiska utlån på såväl folkbibliotek som universitets- och högskolebibliotek.

– Allt har gått ner. Det är som om proppen har gått ur botten på alla bibliotekstyper, säger KB:s statistikansvariga Cecilia Ranemo.

Hon har sammanställt biblioteksstatistiken elva år i rad och säger att arbetet med årets rapport inte varit upplyftande.

– Jag hade ju velat komma med några glädjande nyheter också.

Visserligen har utlåningen av e-böcker på folkbiblioteken ökat med 28 procent sedan förra mätningen och uppgår nu till 2,3 miljoner, men den ökningen kompenserar inte för den samtidiga nedgången av fysiska lån. På universitets- och högskolebiblioteken har e-användningen minskat, något som delvis kan förklaras av Bibsamkonsortiets uppsägning av avtalet med ett av de största vetenskapliga förlagen.

Bemanningsnivån på biblioteken är i stort sett oförändrad. Personalen arbetar emellertid allt oftare med andra arbetsuppgifter, som med skolbiblioteksverksamhet i kommunerna, och folkbibliotekens intäkter av sålda bibliotekstjänster har ökat med tolv procent sedan förra mätningen.

– Många är ambulerande bibliotekarier. De har fem, sex ställen som de ska serva på olika sätt. Det förekommer ofta att de skriver i enkäterna att de är stressade.

Trots detta har antalet publika aktiviteter på folkbiblioteken ökat, något som Cecilia Ranemo lyfter fram som positivt.

– I ganska många kommuner har man mindre än fem anställda bibliotekarier och ändå klarar man av att anordna så mycket. Det är hedervärt på en sådan låg bemanningsnivå.

[fakta id=”19949″]

I statistiken för 2019 hoppas hon få se en uppgång i användande och en tillkomst av nya, bemannade bibliotek.

– På många ställen är biblioteket den enda lokalen, förutom kyrkan, som är öppen för allmänheten och dit du kan gå utan att det kostar dig något. Stänger man den så stänger man ner väldigt många funktioner utöver bokutlåningen, säger Cecilia Ranemo.

Från Svensk biblioteksförenings sida håller man med om att utvecklingen på många sätt är oroande. Generalsekreteraren Karin Linder lyfter bland annat upp de resultat som visar att det finns för få skolbibliotekarier, liksom att bemanningen minskat på sjukhusbiblioteken. Samtidigt framhåller hon det positiva i att bibliotekens försämringar nu syns tydligt i sammantagen statistik.

– Det gör det lättare för biblioteken att hävda sig. Det är också positivt att politiken har ögonen på vad som händer i biblioteksvärlden, säger Karin Linder.