Natur & Kultur och SKL prövar ny e-boksmodell

7 nov 2014 • 3 min

Bibliotekens utlån av e-böcker hämmar inte e-boksförsäljningen. Det visar en studie som Natur & Kultur låtit göra under det senaste...

e-bokmodellBibliotekens utlån av e-böcker hämmar inte e-boksförsäljningen. Det visar en studie som Natur & Kultur låtit göra under det senaste året. Nu har förlaget gjort en överenskommelse på försök med Sveriges bibliotek genom SKL. Johanna Westlund skriver för BBL:
Hittills har många förlag tillämpat karenstider på upp till fyra månader för nya e-böcker för biblioteken. Men enligt uppgörelsen med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som sedan i fjol representerar biblioteken i förhandlingarna med förlag, kommer alla Natur & Kulturs allmänlitterära e-böcker det kommande året att direkt vid utgivning finnas tillgängliga för biblioteken.

– Det här kommer att öka låntagarnas intresse för e-böcker, tror vi. Dels blir det fler titlar att välja på, dels får man snabbare tag i nya titlar nu, säger Gunilla Glasare, avdelningschef för bland annat kultur- och samhällsfrågor på SKL.

För drygt ett år sedan tog Natur & Kultur i tysthet bort sin karenstid på en månad för nyutkomna allmänlitterära titlar, just för att se om den i bokbranschen så vanliga uppfattningen att e-bokslån ”stjäl” från försäljningen stämde.

Och förlagets statistik visar att antalet utlån av förlagets e-böcker visserligen har ökat sedan dess, men att försäljningen av e-böcker samtidigt ökat – till och med något mer än utlånen.

– Om man ser på vår utgivning finns det inget som tyder på att slopandet av karenserna skulle verka hämmande på försäljningen, säger John Augustsson, digital projektledare på Natur & Kultur. Det bekräftade vår magkänsla – att ju fler som läser, desto mer sprids ordet, och desto fler kommer att vilja läsa.

Inte heller på försäljningen av förlagets fysiska böcker har någon ”kannibaliseringseffekt” kunnat märkas.

Enligt överenskommelsen med SKL tillämpas nu under ett år på prov en modell där förlagets nyutgivna titlar kommer att kosta 30 kronor per utlån, böcker äldre än fyra månader 20 kronor, och backlist äldre än två år 13 kronor.

– Vi har i förhandlingarna utgått från att kostnaden för biblioteken inte ska öka. Och det klarar man med den här nivån, säger Gunilla Glasare.
SKL för även samtal med fler förlag. Inga fler överenskommelser beräknas dock vara klara den närmsta tiden.

Natur & Kultur är först med att offentliggöra den här typen av studie, men däremot inte först med en differentierad prismodell. Elibs tidigare modell, med 18-20 kronor per utlån, har fått en del kritik. När e-boksutlåningen ökar, ökar också kostnaderna. En rad bibliotek runtom i landet har fått införa utlåningstak eller tillfälliga lånestopp, eller till och med – som exempelvis länsbiblioteket i Östergötland – säga upp avtalen med Elib. Andra har bytt till konkurrerande plattformen Atingo, som lanserades i fjol med en mer differentierad prisskala: De totalt 3 500 titlarna kostar mellan 1 och 66 kronor. Hittills använder 24 bibliotek tjänsten.

I somras presenterade Elib två nya modeller: en stycklicensmodell – där förlagen som i tidigare Biblioteksmodellen tar en engångssumma för e-boken, precis som för en fysisk bok – och en accessmodell, som är ett slags abonnemang där förlagen sätter individuella priser på böckerna. Nyutkomna titlar kan då kosta ändå upp till 75 kronor per utlån.
Förlaget Ordfront och e-boksförlaget Publit inledde i våras ett pilotprojekt med Stockholms stadsbibliotek: under 20 månader kommer deras digitala titlar att finnas tillgängliga för utlån utan karenstid. Nya titlar kostar då 25 kronor per utlån, backlist 15 kronor.

Johanna Westlund

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min