Ny modell: När studenten själv får välja

När Karlstads universitetsbibliotek skulle moderniseras var det främst studenternas intresse som fick styra. "Utgångspunkten är att det här är studenternas arbetsplats. Vår uppgift är att få den att funka på bästa sätt efter deras behov", säger projektledaren Ann Dyrman vid Karlstads universitet.

Det fyra plan stora biblioteket varvar numer rymd och loungekänsla med flera nya arbetsutrymmen insprängda mellan bokhyllorna. Tittar man ännu lite närmre har till och med möblerna genomsyrats av anpassningsbarhet till studenterna. Till exempel stolarna med höga rygg- och armstöd som både kan skapa en lätt undanskymd arbetsplats för två och en plats där den enskilda studenten kan få arbetsro utan att behöva avskärma sig helt från omgivningen.

– Flexibilitet var ledordet, säger biblioteksdirektören Jakob Harnesk.

Under ett års tid arbetade man med ombyggnationen. Till grund för de nya inslagen ligger studenternas egna förslag som bland annat kommit fram genom muntliga intervjuer.

– Vi ville anpassa bibliotekslokalen till nya pedagogiska metoder. Eftersom det är mycket mer grupparbeten nu än tidigare så krävs det platser för det också. På det fanns en stor efterfrågan från studenterna, säger Ann Dyrman.

En annan viktig sak man hade halkat efter med var tekniken.

– Därför har vi nu el vid i princip alla arbetsplatser och skärmar som studenterna kan använda, säger Ann.

Till största delen har man tagit tillvara på befintlig inredning. Snarare har det handlat om att rensa bort än att köpa nytt. Hyllor har använts för att skapa fler studierum och på varje våning har möblemanget fått en enhetlig färgskala för att man enklare ska kunna orientera sig.

Ett helt nybyggt inslag är den inglasade studieverkstaden som rymmer omkring tjugo personer. Där kommer en skrivarworkshop för studenter att ta plats i samband med en novelltävling senare i vår.

– På sikt hoppas vi kunna ha ännu fler arrangemang och samarbete med dels olika typer av studiestödjande verksamhet som finns på universitetet och dels samarbeten med närsamhället utanför, säger Jakob Harnesk.

Lika viktigt som studiero är det att skapa plats för vila. För det ändamålet köptes ett antal sittsäckar in som fått en och annan att höja ögonbrynen. Men studenternas godkännande fick de genast.

– En del sitter ju i tio timmar om dagen här och någon gång måste man ha möjligheten att sträcka ut sig i en soffa eller en sittsäck. Det ska funka hela dagen, säger Ann Dyrman.

För bibliotekspersonalen innebär förändringarna också ett nytt arbetssätt. Den tidigare traditionella låneexpeditionen har bytts ut till informationsplatser på två olika våningar.

– Nu bemannas de i stället av all personal tillsammans, vilket medför en bättre rörelse, säger Jakob Harnesk.

– Utlånings- och återlämningsmaskinerna som vi installerade för ett par år sedan har också gjort att det traditionella diskarbetet inte alls ser ut som tidigare. Nu kan man i stället ägna sig åt att ge kvalificerat stöd till studenterna, menar Ann Dyrman.

Skönlitteraturen har också fått en mer framskjuten placering, med inredning av retrokaraktär.

– Många tänker inte på att vi som ett universitetsbibliotek även har skönlitteratur, men vi har faktiskt en hel del, säger Jakob Harnesk.

För att höja trivseln ännu ett steg inleds också en konstsatsning. Först ut att pryda väggen är 97-åriga konstnären Gerd Göran som donerat textilverket ”Näthat”. Vid invigningen den 16 februari avtäcks det.

– Det är ju ett begrepp som ligger i tiden, säger bibliotekschefen.

Både Jakob Harnesk och Ann Dyrman tror på vikten av att biblioteken håller sig à jour med samhällsutvecklingen. Ett uppdaterat och välfungerande bibliotek ger en positiv bild av universitetet i stort. En bild som studenterna sedan förmedlar vidare, menar Jakob Harnesk.

– Jag mötte en student som sa ”Wow, vilket bibliotek det är här.” Att de reagerar känns ju så klart jätteroligt, säger Ann Dyrman.

[fakta id=”15838″]