Rummet krymper på Nya Karolinska

14 nov 2016 • 3 min

När Nya Karolinska öppnar sitt barnsjukhus i november kommer biblioteket att ha krympt.

Flygfoto över Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Kristoffer Marchi
Flygfoto över Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Kristoffer Marchi

Bokens värld är viktig för barn som kommer till sjukhuset.

– Böcker kan flytta en till magiska platser, det kan lugna och hjälpa till att förklara saker. Man ska komma ihåg att för ett barn kan en dag på sjukhuset kännas som en vecka, säger Charlotte Elf.

Det nya sjukhuset är inte ritat för barn på samma sätt som det gamla – Astrid Lindgrens barnsjukhus – var. Det är därför barnbiblioteket på Nya Karolinskas barnavdelning blir betydligt mindre än det varit tidigare. På entréplan och våning fyra finns ”pedagogiskt resurscentrum” för patienter mellan 0 och 18 år. Det inbegriper flera rum, varav ett är biblioteket eller kulturrummet. De övriga rummen är lekrum, skaparrum, sinnesrum, musikrum samt ett biljard- och pingisrum.

– Vi kan bedriva aktiviteter som lekterapi, sjukhusskola, musikterapi, bildterapi och ha clownbesök, säger Charlotte Elf.

Biblioteket är viktigt inte minst för att patienterna ska få byta miljö en stund.

– Jag brukar tänka på lokalen som en landningsplats, ett kravlöst ställe där man i ro ska få sitta och fundera över sakernas tillstånd, om det är vad man känner behov av. Många bläddrar i tidskrifter eller läser en bok tillsammans, säger bibliotekarien Charlotte Munkhammar.

Det har hänt att både barn och vuxna somnat i fåtöljerna på barnbiblioteket.

– Det gläder mig, eftersom det betyder att vi lyckats skapa en miljö som upplevs som så lugn och trygg att det känns okej att ta en tupplur, fortsätter hon.

Möbleringen av det nya biblioteket är inte färdig ännu, men redan nu vet de att det kommer att finnas fåtöljer och en soffa där små barn kan kura ihop med sina föräldrar. De kommer att ha höga ryggar och de kommer att stå med ryggarna emot det stora fönster som vetter mot vägen utanför.

– Många patienter har ett stort behov av integritet och vill kunna besöka våra verksamheter utan att känna sig uttittade. Att vara sjuk och kanske ha sitt utseende påverkat är jobbigt för många, inte minst för våra ungdomar, säger Charlotte Elf.

Merparten av böckerna från det gamla biblioteket ska följa med, de som inte får plats kommer att förvaras i ett förråd.

– Det minskade utrymmet innebär att vi prioriterar litteraturen framför filmen, och de riktigt tjocka volymerna blir färre – ofta har vi inte ork att läsa tjocka böcker när vi är sjuka. Vi tar med oss litteratur på flera olika språk och böcker med tecken, barnsånger och ljudböcker. Målet är att ha ett brett utbud, om än med färre volymer, säger Charlotte Munkhammar.

Budgeten för inköp är intakt, och det kommer att köpas in nya böcker.

– Utbudet ska kännas fräscht, inspirerande och lockande. Även om vi prioriterar ner den rent medicinska patientinformationen eftersom den kan fås på annat håll, kommer böcker på teman som att vara sjuk, att vara rädd och sorg självklart att finnas, säger Charlotte Munkhammar.

Att ha böcker på flera språk är prioriterat.

– Det är en utsatt situation att komma till sjukhuset för barnen och hela familjen. Då kan en bok som finns på modersmålet betyda otroligt mycket. Att kunna sitta och läsa en bok tillsammans fungerar lugnande både för föräldrarna och för barnen, säger Charlotte Elf.

Allra mysigast tycker patienterna det är att kunna låna böcker från bokvagnen som rullar ut på slutenvårdsavdelningarna, har en utvärdering visat. Därför kommer Charlotte Munkhammar att se till att den kommer regelbundet.

– De här barnen har hamnat i en ovan och främmande miljö, och många blir glada över att hitta bokfigurer de känner igen, det känns tryggt och välbekant, säger Charlotte Munkhammar.

Därför tar hon gärna med böcker med figurer som Alfons Åberg, Mamma Mu, Pippi Långstrump och LasseMaja, men hon fyller också vagnarna med ungdomsrysare, faktaböcker, Kalle Anka, Bamse och populärvetenskap. Gärna pekböcker eller böcker med mycket bilder. Alla orkar inte läsa.

– Då är ljudböcker bra för det går att blunda, luta sig tillbaka och ändå uppleva något spännande och stimulerande, säger Charlotte Elf.

[fakta id=”15150″]

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min

Krönika

Biblioteken står inför en guldålder

Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.

19 dec 2024 • 2 min