annons
annons

Rummet krymper på Nya Karolinska

14 nov 2016 • 3 min

När Nya Karolinska öppnar sitt barnsjukhus i november kommer biblioteket att ha krympt.

Flygfoto över Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Kristoffer Marchi
Flygfoto över Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Kristoffer Marchi

Bokens värld är viktig för barn som kommer till sjukhuset.

– Böcker kan flytta en till magiska platser, det kan lugna och hjälpa till att förklara saker. Man ska komma ihåg att för ett barn kan en dag på sjukhuset kännas som en vecka, säger Charlotte Elf.

Det nya sjukhuset är inte ritat för barn på samma sätt som det gamla – Astrid Lindgrens barnsjukhus – var. Det är därför barnbiblioteket på Nya Karolinskas barnavdelning blir betydligt mindre än det varit tidigare. På entréplan och våning fyra finns ”pedagogiskt resurscentrum” för patienter mellan 0 och 18 år. Det inbegriper flera rum, varav ett är biblioteket eller kulturrummet. De övriga rummen är lekrum, skaparrum, sinnesrum, musikrum samt ett biljard- och pingisrum.

– Vi kan bedriva aktiviteter som lekterapi, sjukhusskola, musikterapi, bildterapi och ha clownbesök, säger Charlotte Elf.

Biblioteket är viktigt inte minst för att patienterna ska få byta miljö en stund.

– Jag brukar tänka på lokalen som en landningsplats, ett kravlöst ställe där man i ro ska få sitta och fundera över sakernas tillstånd, om det är vad man känner behov av. Många bläddrar i tidskrifter eller läser en bok tillsammans, säger bibliotekarien Charlotte Munkhammar.

Det har hänt att både barn och vuxna somnat i fåtöljerna på barnbiblioteket.

– Det gläder mig, eftersom det betyder att vi lyckats skapa en miljö som upplevs som så lugn och trygg att det känns okej att ta en tupplur, fortsätter hon.

Möbleringen av det nya biblioteket är inte färdig ännu, men redan nu vet de att det kommer att finnas fåtöljer och en soffa där små barn kan kura ihop med sina föräldrar. De kommer att ha höga ryggar och de kommer att stå med ryggarna emot det stora fönster som vetter mot vägen utanför.

– Många patienter har ett stort behov av integritet och vill kunna besöka våra verksamheter utan att känna sig uttittade. Att vara sjuk och kanske ha sitt utseende påverkat är jobbigt för många, inte minst för våra ungdomar, säger Charlotte Elf.

Merparten av böckerna från det gamla biblioteket ska följa med, de som inte får plats kommer att förvaras i ett förråd.

– Det minskade utrymmet innebär att vi prioriterar litteraturen framför filmen, och de riktigt tjocka volymerna blir färre – ofta har vi inte ork att läsa tjocka böcker när vi är sjuka. Vi tar med oss litteratur på flera olika språk och böcker med tecken, barnsånger och ljudböcker. Målet är att ha ett brett utbud, om än med färre volymer, säger Charlotte Munkhammar.

Budgeten för inköp är intakt, och det kommer att köpas in nya böcker.

– Utbudet ska kännas fräscht, inspirerande och lockande. Även om vi prioriterar ner den rent medicinska patientinformationen eftersom den kan fås på annat håll, kommer böcker på teman som att vara sjuk, att vara rädd och sorg självklart att finnas, säger Charlotte Munkhammar.

Att ha böcker på flera språk är prioriterat.

– Det är en utsatt situation att komma till sjukhuset för barnen och hela familjen. Då kan en bok som finns på modersmålet betyda otroligt mycket. Att kunna sitta och läsa en bok tillsammans fungerar lugnande både för föräldrarna och för barnen, säger Charlotte Elf.

Allra mysigast tycker patienterna det är att kunna låna böcker från bokvagnen som rullar ut på slutenvårdsavdelningarna, har en utvärdering visat. Därför kommer Charlotte Munkhammar att se till att den kommer regelbundet.

– De här barnen har hamnat i en ovan och främmande miljö, och många blir glada över att hitta bokfigurer de känner igen, det känns tryggt och välbekant, säger Charlotte Munkhammar.

Därför tar hon gärna med böcker med figurer som Alfons Åberg, Mamma Mu, Pippi Långstrump och LasseMaja, men hon fyller också vagnarna med ungdomsrysare, faktaböcker, Kalle Anka, Bamse och populärvetenskap. Gärna pekböcker eller böcker med mycket bilder. Alla orkar inte läsa.

– Då är ljudböcker bra för det går att blunda, luta sig tillbaka och ändå uppleva något spännande och stimulerande, säger Charlotte Elf.

[fakta id=”15150″]

0 kommentarer

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min