Nyfödd? Vi kommer!

I Södertälje kommer ­boken hem till bebisarna, alla barn ska få en bra bokstart. Projektet bygger på en brittisk uppfinning som nu finns i trettio länder.

– De där är på väg in!

De flygande bibliotekarierna Isabelle Mattsson och Sandra Skoglind befinner sig i Fornhöjden i Södertälje. De har en dra maten-vagn full med bilderböcker som ska ges bort till ettåriga barn och en grön plastmapp med adresser – men inga portkoder till husen. Isabelle och Sandra springer mot porten så snömodden fräser om plasthjulen, men dörren hinner precis slå igen. Isabelle knackar på rutan.

– Får vi komma in? Vi är från biblioteket!

Om du har barn så har du kanske fått hembesök av Barnavårdscentralen. Bokstart fungerar på samma sätt fast med läsning. Bibliotekarierna kommer hem och läser tre böcker för barnen, låter dem titta, känna och ibland smaka lite på böckerna. Sedan lämnas de över tillsammans med information om bibliotekets aktiviteter. Varje familj får tre omgångar böcker när barnen är sex, tolv och arton månader gamla. Sista gången bjuds familjen in för att hämta böckerna på biblioteket.

Ballonger hänger från taket i familjen Kammonens gråblåa vardagsrum. Sonen Noel har nyss fyllt ett år och det är dags för besök nummer två. Isabelle Mattsson läser Lalo trummar för Noel med engagerande berättarröst. ”Var är Lalo? Lalo trummar. Vill du trumma?” Noel bankar på boksidan av kartong.

– Det är jättefint av er att komma hit och ge en push att läsa för Noel. Vi gör inte det så mycket, ofta blir det film istället, säger Chikoto Kammonen.

– Först hade jag inte tänkt på att det är så viktigt att läsa i så tidig ålder, jag tänkte att det var något som kommer senare. Men nu har jag insett att han redan nu kan snappa upp ord som han kommer använda sen, säger Aku Kammonen.

[fakta id=”15290″]

Bibliotekarien Isabelle Mattsson jobbar till vardags på Södertälje stadsbibliotek och biblioteket i Mölnbo. Det roligaste med att göra hembesök är att få chansen att verkligen prata om läsning, tycker hon. Inne på biblioteket är uppgiften ofta att hjälpa folk med praktiska saker, som hur kopiatorn fungerar.

– Man kanske måste jobba uppsökande om biblioteket ska nå nya grupper. Det främsta målet är att peppa för läsning och att familjerna ska lära sig om barns språkutveckling. Om de sedan blir intresserade av att besöka biblioteket så är det en bonus, säger Isabelle Mattsson.

När läsforskare vill betona vikten av tidig språkstimulans så citerar de bibeln. ”Matteus-effekten” har fått sitt namn från en rad i Matteusevangeliet som lyder: ”var och en som har, han skall också få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall också tas det han har.” Sensmoralen är att de som tidigt blir duktiga läsare tenderar att dra ifrån svagare läsgrupper. Och en stark läsare kommer få bättre studieresultat. En brittisk studie som citeras i Kulturrådets rapport Med läsning som mål har visat att barns lustläsning betyder mer för studieresultaten än föräldrarnas utbildningsnivå.

Den här sortens program som verkar för att föräldrar ska engagera sig i barns läsning kallas family literacy. Originalkonceptet Bookstart startade i England 1992 och finns i dag i samtliga världsdelar, ofta fokuserar man på socialt utsatta områden. En rapport från 2011 har utvärderat family literacy-program i Tyskland, Irland, Nederländerna, Norge, Rumänien, Turkiet och Storbritannien och visar på hög effektivitet både när det gäller att förbättra barns läs- och skrivkunnighet och föräldrars förmåga att ge stöd, skriver forskaren Jonas Andersson i Kulturrådets rapport.

Den här fredagen i Fornhöjden släpps bibliotekarierna in hos fyra av sex familjer. Om ingen öppnar så får familjen istället ett meddelande att de är välkomna att hämta böcker på biblioteket. I ungefär 70 procent av de första besöken lämnas böckerna över och det uppstår någon form av samtal kring läsning.

Hemma hos Ember-Li och hennes föräldrar Susanne Lind och Calle Björkander ligger boken Bäbis tittut på golvet. Den fick Ember-Li vid det första besöket och den har varit en favorit sedan dess.

– Det är underbart! säger pappa Calle Björkander om projektet.

Imse vimse spindel blev den stora hitten vid första besöket hos Christelle och hennes mamma Nesma Taan. Nesma sjunger visan för Christelle femton gånger om dagen. För Nesma som flyttade till Sverige från Libanon för tre år sedan är det en bonus att själv få öva sin svenska. Dottern Christelle har precis börjat prata, hon har sagt några ord på svenska och några på arabiska.

– Båda språken går precis lika bra. Det är bara att fortsätta leka med språket, fortsätt ramsa, fortsätt sjunga, säger Isabelle Mattsson.

Inget besök är det andra likt. Att göra hembesök ställer höga krav på Isabelle Mattsson och Sandra Skoglinds förmåga att besvara vitt skilda frågor och att känna av läget. Vissa föräldrar bjuder på tårta, andra vill bara ha några minuters samtal över dörrkarmen och ta emot en bokpåse. Att gå mellan hyreshus och läsa för nyfödda barn var inget som Sandra Skoglind hade trott skulle ingå i jobbet när hon började som biblioteksassistent – men så är det å andra sidan med ganska mycket som man gör när man jobbar på bibliotek.

– Det känns fint att det här är något nytt både för oss och för familjerna, det är lite trevande från båda håll. När vi står utanför dörren med en dra maten-vagn kanske de först tänker att vi är säljare eller Jehovas vittnen, det är så ovanligt i vårt samhälle att man bara knackar på, säger Sandra Skoglind.

När pilotprojektet är över i Södertälje har kommunen tänkt fortsätta och finansiera det själva. Det kommer kosta i personal men är för bra för att låta bli, säger Maria Juthberg, bibliotekarie i Södertälje. Nästa år dubblerar de antalet besökta familjer, från 126 till 270.

– Rent generellt har ju läsförmågan gått ner. I Södertälje har vi också många barn med annat modersmål än svenska. I Fornhöjden talar många arabiska, i Hölö-Mörkö bor det många antroposofer som talar tyska eller franska. I slutänden är det en demokratisk fråga, att alla har rätt att ta del av samhället och ta till sig information, säger Maria Juthberg.