Nytt KB-labb för datadriven forskning

20 feb 2019 • 2 min

Kungliga biblioteket drar igång ett nytt datalabb för datadriven forskning i humaniora och samhällsvetenskap. Här kan forskarna skanna ett stort antal källor.

Foto: Getty.

I vår startar ett nytt projekt på Kungliga biblioteket som ska göra det möjligt för forskare att göra storskaliga dataanalyser. Datalabbet riktar sig till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. I stället för att de själva ska söka igenom databaser gör nu algoritmer jobbet, något som går fort och antalet källor blir mycket större än tidigare.

– Som forskare kunde du tidigare ha 50-100 källor till en artikel. Med datadriven forskning kan du använda en miljon källor, säger Pelle Snickars.

Han är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och har skrivit en förstudie åt KB där han undersökt förutsättningar för en ny labbverksamhet. Här pekar Pelle Snickars ut flera fördelar med den datadrivna forskningen, bland annat att forskningsresultaten blir mer kvantifierade.[fakta id=”19273″]

– Forskaren kan tydligare visa hur den kommit fram till sitt resultat. Det kan annars vara svårt att motbevisa resultat inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning eftersom resultaten kan vara väldigt subjektiva.

Algoritmerna i programmen skannar igenom textmassor och kan hitta exempelvis namn och orter men även tematiska strukturer och mönster som är omöjliga att se för en människa.

Det här gör att forskarna kan ställa en helt ny typ av frågor. I ett forskningsprojekt som Pelle Snickars ska dra i gång kommer han bland annat att granska Statens offentliga utredningar under perioden 1945–1989. Här kan han ställa frågor som ”vilken röst har staten talat med när det gäller filmpolitik, infrastruktur och organisering av vården under perioden?”

Pelle Snickars påpekar att datadriven forskning inte ersätter den traditionella humanistiska forskningen.

–Algoritmerna kan inte tala om hur poeten Tomas Tranströmer använde metaforer i sina texter, säger han.

Den nya verksamheten riktar sig till forskare och till en början kan dataanalyserna bara göras på plats, berättar Miriam Nauri, avdelningschef på Kungliga biblioteket.

– Vi jobbar för att så småningom möjliggöra fjärraccess från de forskande institutionerna. Det kräver dock att de upphovsrättsliga frågorna blir lösta, något vi tittar på nu, säger hon.

Flera andra nationalbibliotek i Europa har redan datalabb av den här typen. Att KB drar i gång nu beror på att det finns en politisk vilja att främja datadriven forskning. I regeringens forskningsproposition från 2016 nämndes bland annat detta.

– Som ett resultat av propositionen gjorde Vetenskapsrådet en stor utlysning kring digitalisering och tillgängliggörandet av kulturarvet. Cirka hälften av de projekt som fick bidrag utgår från KB:s samlingar. Det visar att det finns ett stort intresse i forskarsamhället för de datamängder vi kan erbjuda, säger Miriam Nauri.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/22-000-svenska-romaner-digitaliseras/

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Skarpt och smart eller ett övertramp?

"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?

25 maj 2023 • 4 min

Nyheter

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt

En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.

24 maj 2023 • < 1 min

Nyheter

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne

Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.

22 maj 2023 • 2 min

Krönika

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret

Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.

22 maj 2023 • 2 min