På solid ideologisk grund – biblioteksmanifesten och dess historia

24 apr 2014 • 2 min

FN-organet Unesco grundades år 1945, med den övergripande målsättnigen att främja det internationella samarbetet inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation....

FN-organet Unesco grundades år 1945, med den övergripande målsättnigen att främja det internationella samarbetet inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Under organisationens första årtionden stod biblioteksfrågorna högt på dagordningen. Barbro Thomas skriver i Biblioteksbladet om manifesten:

Redan vid Unescos andra generalkonferens, som hölls år 1947, togs beslut om att utarbeta ett manifest för folkbiblioteken. Syftet var att öka förståelsen för och insikten om folkbibliotekens betydelse för demokrati, utbildning och bildning – inte minst i kampen mot analfabetismen. Uppdraget att utforma ett manifest gick till André Maurois (1885-1967), författare och ledamot av franska akademin.

Maurois förslag – en välformulerad engelsk och en lika välformulerad fransk version – antogs av Unesco år 1949. I manifestet framhölls folkbiblioteket som en demokratisk institution som ska tillgodose den vuxna befolkningens bildningsbehov, men också komplettera skolans arbete och utveckla läslusten hos barn och ungdom. Som grundläggande principer fastslogs att biblioteket ska vila på laglig grund, bekostas av allmänna medel och vara öppna för alla.

Manifestet, med rubriken ”Folkbiblioteket en levande kraft i folkbildningens tjänst”, publicerades i form av en affisch och en broschyr. Det översattes till de stora världsspråken och fick stor spridning. Målgrupp var i första hand allmänheten, som uppmanades att stödja biblioteksutvecklingen och att, där bibliotek saknades, kräva sådana. För att främja att manifestets idéer också omsattes i handling medfinansierade Unesco inrättandet av tre modellbibliotek (pilot libraries). Det första, i Delhi, invigdes år 1951 av premiärminister Nehru. Senare inrättades modellbibliotek i Medellín, Colombia och i Enugu, Nigeria. Avsikten var att dessa mönsterbibliotek skulle tjäna som förebilder och inspirera till efterföljd. I Unescos regi hölls även en rad bibliotekskonferenser med deltagare från hela världen. Till exempel Unesco-konferensen ”The role of libraries in adult education” som hölls i Malmö år 1950, med Malmö stadsbibliotek som värd.

 Manifesten revideras. Unesco och IFLA etablerade tidigt ett nära samarbete och träffade år 1947 en formell överenskommelse, som bland annat innebar att IFLA skulle vara Unescos samarbetspart i biblioteksfrågor. IFLA kom därför att svara för de omarbetningar av folkbiblioteksmanifestet som genomfördes i början av 1970-talet respektive 1990-talet.

Läs mer BBL nr 4

 

 

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min

Nyheter

Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen

Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.

22 mar 2024 • 2 min

Nyheter

KB rustar för krig

Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

20 mar 2024 • 2 min