På solid ideologisk grund – biblioteksmanifesten och dess historia

24 apr 2014 • 2 min

FN-organet Unesco grundades år 1945, med den övergripande målsättnigen att främja det internationella samarbetet inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation....

FN-organet Unesco grundades år 1945, med den övergripande målsättnigen att främja det internationella samarbetet inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Under organisationens första årtionden stod biblioteksfrågorna högt på dagordningen. Barbro Thomas skriver i Biblioteksbladet om manifesten:

Redan vid Unescos andra generalkonferens, som hölls år 1947, togs beslut om att utarbeta ett manifest för folkbiblioteken. Syftet var att öka förståelsen för och insikten om folkbibliotekens betydelse för demokrati, utbildning och bildning – inte minst i kampen mot analfabetismen. Uppdraget att utforma ett manifest gick till André Maurois (1885-1967), författare och ledamot av franska akademin.

Maurois förslag – en välformulerad engelsk och en lika välformulerad fransk version – antogs av Unesco år 1949. I manifestet framhölls folkbiblioteket som en demokratisk institution som ska tillgodose den vuxna befolkningens bildningsbehov, men också komplettera skolans arbete och utveckla läslusten hos barn och ungdom. Som grundläggande principer fastslogs att biblioteket ska vila på laglig grund, bekostas av allmänna medel och vara öppna för alla.

Manifestet, med rubriken ”Folkbiblioteket en levande kraft i folkbildningens tjänst”, publicerades i form av en affisch och en broschyr. Det översattes till de stora världsspråken och fick stor spridning. Målgrupp var i första hand allmänheten, som uppmanades att stödja biblioteksutvecklingen och att, där bibliotek saknades, kräva sådana. För att främja att manifestets idéer också omsattes i handling medfinansierade Unesco inrättandet av tre modellbibliotek (pilot libraries). Det första, i Delhi, invigdes år 1951 av premiärminister Nehru. Senare inrättades modellbibliotek i Medellín, Colombia och i Enugu, Nigeria. Avsikten var att dessa mönsterbibliotek skulle tjäna som förebilder och inspirera till efterföljd. I Unescos regi hölls även en rad bibliotekskonferenser med deltagare från hela världen. Till exempel Unesco-konferensen ”The role of libraries in adult education” som hölls i Malmö år 1950, med Malmö stadsbibliotek som värd.

 Manifesten revideras. Unesco och IFLA etablerade tidigt ett nära samarbete och träffade år 1947 en formell överenskommelse, som bland annat innebar att IFLA skulle vara Unescos samarbetspart i biblioteksfrågor. IFLA kom därför att svara för de omarbetningar av folkbiblioteksmanifestet som genomfördes i början av 1970-talet respektive 1990-talet.

Läs mer BBL nr 4

 

 

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min