Professor spår kollaps för utbildningssystemet

Politiska reformer har gjort de redan starka forskningsbibliotek ännu starkare. Men på lång sikt hotas de av en allt svagare...

Politiska reformer har gjort de redan starka forskningsbibliotek ännu starkare. Men på lång sikt hotas de av en allt svagare forskningsmiljö, menar Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Av universitetsvärldens samtliga aktörer sitter just nu forskningsbiblioteken med de allra starkaste korten. De har alltid haft en ohotad ställning vid lärosätena, men befinner sig nu i en gynnad position som de aldrig tidigare har haft, säger Joacim Hansson som i höst kommer ut med essäsamlingen Att bilda en bibliotekarie ur vilken BBL publicerar ett utdrag.

Han anser att autonomireformen (till skillnad från tidigare högskolereformer) har fått stor betydelse för universitetens och högskolornas bibliotek.

Autonomireformen, baserad på propositionen ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor”, började gälla 2010 och innebar helt nya förutsättningar för svenska lärosäten. Till dessa hör betoning av konkurrens och ett beroende av externa forskningsmedel som inte bara ökat, utan också belönas; det lärosäte som kammar hem externa medel tilldelas extra statliga anslag. Andra incitament är vetenskapliga publiceringar och citeringar, vilka förutsätter bibliometriska analyser. Och det är relaterat till detta som forskningsbiblioteken klättrat på statusstegen.

– Teknikutvecklingen har givetvis haft stor betydelse, men genom att biblioteken fått ansvaret för publiceringar och bibliometri och har tagit sig an detta med professionell kompetens så har biblioteken och bibliotekarierna blivit oumbärliga för lärosätenas konkurrenskraft, säger Joacim Hansson.

Den nya biblioteksrollen medför också sådant som att göra bibliometriska analyser av lärosätets egna forskare, som del av ett internt belöningssystem. Och även om Joacim Hansson alltså konstaterar att det just nu råder goda tider för forskningsbiblioteken ser han också, för lärosätena generellt, högst tveksamma effekter av autonomireformen.

– Pressen att söka externa medel blir stor och gör den fria forskningen sårbar. Tolkningen av forskningens samhällsnytta riskerar att bli snäv och forskningen därmed fyrkantig och fantasilös, i värsta fall blir lärosätet ett beställaruniversitet.

– Särskilt vid mindre högskolor kan inflytandet från externa aktörer som det lokala näringslivet bli besvärande stort.

Läs mer i BBL nr 7

Foto: Lotta Löthgren