Professor spår kollaps för utbildningssystemet

18 sep 2014 • 2 min

Politiska reformer har gjort de redan starka forskningsbibliotek ännu starkare. Men på lång sikt hotas de av en allt svagare...

Politiska reformer har gjort de redan starka forskningsbibliotek ännu starkare. Men på lång sikt hotas de av en allt svagare forskningsmiljö, menar Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Av universitetsvärldens samtliga aktörer sitter just nu forskningsbiblioteken med de allra starkaste korten. De har alltid haft en ohotad ställning vid lärosätena, men befinner sig nu i en gynnad position som de aldrig tidigare har haft, säger Joacim Hansson som i höst kommer ut med essäsamlingen Att bilda en bibliotekarie ur vilken BBL publicerar ett utdrag.

Han anser att autonomireformen (till skillnad från tidigare högskolereformer) har fått stor betydelse för universitetens och högskolornas bibliotek.

Autonomireformen, baserad på propositionen ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor”, började gälla 2010 och innebar helt nya förutsättningar för svenska lärosäten. Till dessa hör betoning av konkurrens och ett beroende av externa forskningsmedel som inte bara ökat, utan också belönas; det lärosäte som kammar hem externa medel tilldelas extra statliga anslag. Andra incitament är vetenskapliga publiceringar och citeringar, vilka förutsätter bibliometriska analyser. Och det är relaterat till detta som forskningsbiblioteken klättrat på statusstegen.

– Teknikutvecklingen har givetvis haft stor betydelse, men genom att biblioteken fått ansvaret för publiceringar och bibliometri och har tagit sig an detta med professionell kompetens så har biblioteken och bibliotekarierna blivit oumbärliga för lärosätenas konkurrenskraft, säger Joacim Hansson.

Den nya biblioteksrollen medför också sådant som att göra bibliometriska analyser av lärosätets egna forskare, som del av ett internt belöningssystem. Och även om Joacim Hansson alltså konstaterar att det just nu råder goda tider för forskningsbiblioteken ser han också, för lärosätena generellt, högst tveksamma effekter av autonomireformen.

– Pressen att söka externa medel blir stor och gör den fria forskningen sårbar. Tolkningen av forskningens samhällsnytta riskerar att bli snäv och forskningen därmed fyrkantig och fantasilös, i värsta fall blir lärosätet ett beställaruniversitet.

– Särskilt vid mindre högskolor kan inflytandet från externa aktörer som det lokala näringslivet bli besvärande stort.

Läs mer i BBL nr 7

Foto: Lotta Löthgren

 

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min