Ny forskning kartlägger ungas läsvanor, och Barbro Thomas läser en hyllning till bokbranschens vingårdsarbetare. Litterär kompetens snart ett minne blott...

Ny forskning kartlägger ungas läsvanor, och Barbro Thomas läser en hyllning till bokbranschens vingårdsarbetare.

Litterär kompetens snart ett minne blott

Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige
Torsten Petersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne, Olle Nordberg
Makadam, 2015

Läsforskning är komplext och inbegriper olika discipliner och teorier. Ett forskningsprojekt om ungas fiktionsläsning har samlat fyra litteraturvetare: Torsten Pettersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne och Olle Nordberg. I antologin har forskarna samlat sina projektstudier om vilka färdigheter, lässtrategier och attityder unga i åldrarna 16-25 år har som läsare. Studierna genomförs med både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Torsten Pettersson författar kappan kring fiktionslitteraturens ställning och läsforskningens möjligheter. Utgångspunkten är försvaret av litteraturens betydelse för personlighetsutveckling och behovet av konkret empirisk läsforskning. Hotet mot fiktionsläsning illustreras av att internetanvändning hos unga ökat dramatiskt medan bokläsning minskat måttligt.

Lässtrategier, självreflektion och kulturmöten utgör bokens andra del. Skans Kersti Nilsson låter en grupp unga läsa två noveller för att undersöka huruvida litteraturläsning understödjer personlighetsutveckling. Ett personligt förhållningssätt till fiktionsläsning dominerar. Torsten Pettersson spinner vidare på de emotionella och etiska engagemangen och finner att korrelationen mellan en emotionell och etisk känslighet är svag.

Maria Wennerström Wohrne utgår från Torells literary transfer-kompetens, vilken innebär att läsarens erfarenhetsvärld förs in i texttolkningen. Elever vid yrkesförberedande gymnasieprogram har fått läsa en novell av Cora Sandel och besvarat frågor om hur läsningen har bidragit till självinsikt och förståelse för andra människors erfarenheter. Även studenter i litteraturvetenskap och lärarutbildning har fått samma frågor. De universitetsstuderande besitter en mer utvecklad förmåga att tolka och uttrycka sig om litterära texter. Skans Kersti Nilsson diskuterar läsarens förmåga att försjunka i och absorberas av en text. Hon undersöker gymnasisters och folkhögskoleelevers uppfattning av en högläst berättelse på temat Förintelsen. Eleverna hade inga svårigheter att hänga med i handlingen, men lässtrategier som utvecklar kognition, identifikation och nytta är sämre utvecklade.

Avslutningsvis fokuseras på attityder till läsning. Olle Nordbergs jämförelse mellan 18-åringars attityder till läsning år 2000 och 2012 är uppseendeväckande. Nordberg granskar uppsatser inom de nationella proven i svenska på temat ”Läsandets hemligheter”. Trots digitaliseringen kopplar inte 2012 års gymnasieelever samman fiktionsläsning med de nya digitala formaten. Den tryckta boken tycks ha en fortsatt stark position. Däremot anses skolarbete konkurrera med fiktionsläsning. Läsning kan endast bedrivas när man känner sig avstressad. Den litterära kompetensen har märkbart minskat när man jämför de två årskullarna.

Stora läsupplevelser förknippades år 2000 främst med klassiker och annan skönlitteratur medan fantasy ligger i topp hos ungdomarna 2012. Nordberg påpekar att det är själva attityden till läsning som förändrats från personlighetsutveckling till avkoppling.

Maria Wennerström Wohrne gör en intressant analys av tre olika gymnasiegruppers attityder till läsning. Värt att notera är skillnaderna mellan fransk och svensk litteratur-undervisning. I Frankrike har den litterära formen haft ett egenvärde som studieobjekt medan man i Sverige mer sett litteraturen ur ett fostrande nyttoperspektiv.

Skans Kersti Nilsson har samtalat med unga vuxna i fokusgrupper om deras syn på fiktionsläsning. Hypoteserna att unga vuxna inte har någon större behållning av att läsa fiktionslitteratur, att de hellre ser på filmatiserad fiktionslitteratur, hellre läser på skärm än i böcker och att fiktionslitteratur inte har någon större betydelse för personlighetsutvecklingen kommer på skam. Digital läsning associeras med bristande koncentration medan bokens taktila egenskaper förhöjer läsupplevelsen. Läsning på sociala medier innebär mindre reflektion.

I slutet av boken diskuterar författarna sina resultat och ger rekommendationer till skola och bibliotek. Den diskussionen hade gärna fått vara längre och mer dialogiskt utformad.

Text: Gunnel Furuland, bibliotekarie och fil. dr. i litteraturvetenskap

Berättelser från fältet

Bokbärare: Biblioteket, bokhandeln och antikvariatet
Camilla Smedberg, Peter Ullgren, Bengt Erik Eriksson (red)
Carlssons, 2015

Här står de som har sin dagliga gärning i bibliotek, bokhandel eller antikvariat i fokus. Boken är den andra i en rad studier kring böcker och bokutgivning. Den första, Bokbyggare, utkom 2013 (rec. i BBL nr 3/2014).

Boken är indelad i tre avsnitt: bibliotek, bokhandel samt antikvariat. Varje avsnitt inleds med en resumé av respektive område följd av personliga berättelser från fältet. De inledande avsnitten ger en mångsidig belysning av de tre områdena. Till exempel spänner biblioteksavsnittet över allt från fängelsebibliotek till bibliotek med museal inriktning. Mångfalden återkommer i vittnesmålen. En lyckad dag på jobbet kan vara när man lyckats uppbringa ett exemplar av Zlatan-boken till den förstagångsbesökande unge mannen som utbrister: ”Faan att jag aldrig varit här förr. Tack så jättemycket!” Knäsvag kan man också bli när man i en äldre samling hittar första upplagan av De motu cordis – William Harveys revolutionerande upptäckt om blodomloppet. Sannerligen om inte detta är ett av de bättre bidragen i genren att synliggöra bibliotekariernas kvalificerade arbete.

I bokhandelsavsnittet ordas en del om den tilltagande koncentrationen, där kedjorna och nätförsäljningen gör livet surt för den fristående bokhandeln. Trots detta finns en stark tro på den fysiska bokhandelns framtid, med det personliga mötet som varumärke. Mest påfallande är entusiasmen, kreativiteten och påhittigheten. Bokhandeln sjuder av aktivitet: läsecirklar, författarbesök och andra evenemang. Och så förstås – fika.

Bokens bäst före-datum blir kortare. Här spelar antikvariaten  en viktig roll för att öka böckers livslängd. Antikvariaten drivs av en skara bokintresserade entusiaster och här finns en oro för återväxten. Att driva antikvariat ger inga snabba pengar. Men nätförsäljningen har för antikvariaten inneburit en möjlighet. Tryckta kataloger har ersatts av den gemensamma webbplatsen antikvariat.net.

Det digitala hotet då? Här råder konsensus bland fältrapportörerna. Pappersboken ligger inte i dödsryckningar. Från forskningsbibliotekshåll vittnas dock om en annan utveckling. Där går numera 80–90 procent av medieanslagen till inköp av digitalt material.

Sammantaget är Bokbärarna en hyllning till bokbranschens vingårdsarbetare. Opretentiöst och sympatiskt. Här kan biblioteks- och informationskunskapsstudenter få en livs levande skildring av biblio-tekarieyrket. Här kan kommunala och regionala kulturpolitiker – och kulturbyråkrater få en insikt om bokbärarnas betydelse för det lokala kulturlivet. ν

Text: Barbro Thomas, f.d. biblioteksråd vid Kungliga biblioteket