Så fyller du ditt bibliotek med folk

Hugg där energin finns. Var lyhörd för människors behov. Samarbeta med nya grupper. Ozan Sunar, vd för Moriska paviljongen och professorn Mikael Stigendal berättar hur biblioteket blir en plats där folk möts för att bygga ett integrerat, demokratiskt samhälle.

Det är lätt att stänga in sig i sin egen värld. Men om biblioteket vill vara angeläget för medborgarna gäller det att sprida ut känselspröten och fånga upp vad som är på gång. Det säger Ozan Sunar som är vd och konstnärlig ledare på Moriska paviljongen i Malmö. Moriskan är en mötesplats som samlar allt från politisk debatt till orientaliska transvestitklubbar och föreningar för etniska minoriteter.

– Samarbete är nyckeln. Du måste in i samhällslivet, i det som rör sig i närområdet, och få kontakt med olika grupper. Det handlar om kön, sexualitet, etnicitet eller subkulturer som hårdrockare eller jazzfantaster, säger Ozan Sunar.

De viktigaste redskapen för att ta reda på vad som väcker medborgarnas engagemang är relationer och dialoger. Själv brukar Ozan Sunar ”hugga där det finns energi”.

– Sök upp de nyckelpersoner som visar vilja och initiativkraft i området. Se vad ni kan göra tillsammans och var lyhörd för deras tankar, preferenser och behov.

[fakta id=”14020″]

Pröva nya metoder, bjud in till samtal och arrangera aktiviteter. Det kan vara tillsammans med utomstående aktörer eller genom att låta dem använda bibliotekets lokaler. Att bredda verksamheten kräver erfarenhet, kompetens och resurser.

– Det kan handla om rekrytering, att bygga upp långsiktiga erfarenheter eller att omfördela pengar. Små projekt som görs för att bli av med dåliga samveten leder sällan någonstans, säger Ozan Sunar.

Fånga också upp dem som knackar på din dörr. Kanske hör den lokala biodlarföreningen av sig och vill ordna en biodlar-workshop på biblioteket.

– Biodling är begripligt, inne, och har den där energin som vi nämnde tidigare; någon som vill något.

Ozan Sunar poängterar att det är viktigt att ha inblick i de evenemang som ordnas. Han har själv varit med om gäster som haft kontroversiella åsikter.

– Då gäller det att föra en dialog kring innehållet, vad vi accepterar och vad som går ihop med vår värdegrund.

Mikael Stigendal är professor i sociologi och aktuell med boken Samhällsgränser, om ojämlikhetens orsaker och Malmös utveckling. Han menar att biblioteken är platser där erfarenheter och kunskap som inte alltid räknas i samhället kan få ta plats och uttryckas.

– Den starkaste kritiken mot hur samhället fungerar finns ofta i civilsamhället. Här samlas erfarenheter av och kunskap
om ojämlikhet, ökade klyftor och att vara utanför. Det är viktigt att ta den kritiken tillvara och mobilisera civilsamhället. Här kan biblioteken spela en betydelsefull roll genom att bjuda in till samtal, säger han.

Mikael Stigendal pratar hellre om innanförskap än utanförskap. Att det har blivit svårare för många att vara innanför – delaktiga i samhället. Han berättar att integration är ett gammalt sociologiskt begrepp som handlar om hur samhället hänger ihop. För att skapa verklig integration måste vi därför sluta att bara prata om flyktingar.

– Vi måste tala om vilket samhälle vi har, vad det finns för erfarenheter och kunskaper och hur vi kan ta vara på dem. Hur integrerad är du till exempel som ung, gammal eller med låglönejobb?

I sin tidigare bok, Biblioteket i samhället, skriver Mikael Stigendal att biblioteken ofta driver den kunskapssyn som finns i läroplanen, men som skolan alltmer övergett till förmån för kunskap som går att mäta.

– Det är en syn där informella kunskaper blir intressanta. Det kan handla om interkulturell kompetens, som innebär att veta hur olika kulturella koder ska knäckas. Ett exempel är unga som klarar av att bli kompisar med varandra i en skola med hundra nationaliteter.