Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 apr 2018 • 2 min
Branschen behöver flerspråkiga bibliotekarier. Därför driver Bibliotekshögskolan i Borås nu en kampanj för att locka unga personer med utländsk bakgrund.

Arabiska, tigrinja, romani, somaliska. Det är några språk som har blivit vanligare i Sverige de senaste åren. I och med att många nyanlända söker sig till folkbiblioteken har språk och kunskap om olika kulturer blivit viktiga kompetenser hos personalen.
– Det handlar om att kunna möta dessa människor i faktiska situationer där de behöver bibliotekets service. Att lättare skapa kontakt och kommunicera, säger Claes Lennartsson, chef för Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.
Den nya målgruppen har växt bland besökarna men det inte lika många med utländsk bakgrund som söker sig till yrket eller utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap. För att råda bot på kompetensbristen startade lärosätet en kampanj i mitten av mars. Målet är att locka gymnasieungdomar med utländsk bakgrund som står i begrepp att söka sig till högre utbildning. Det här är också en demokrati-fråga i och med att folkbiblioteket ska vara till för alla, menar Claes Lennartsson.

Han berättar att Bibliotekshögskolan under en period har bedrivit forskning i flera projekt som undersöker flyktingars informationspraktiker och vilken roll folkbiblioteken spelar för nya svenskar. Bakgrunden är bland annat nya utmaningar för folkbiblioteken när målgrupperna förändras i och med invandring och flyktingmottagande.
– Nyanlända kommer ofta tidigt till folkbiblioteket när de har kommit till Sverige. De kan inte så mycket svenska än och kanske inte engelska heller, och behöver hjälp med att kommunicera med samhället och olika myndigheter. Därför ser vi det här som en utveckling av den kompetens som finns på folkbiblioteken i dag, säger Claes Lennartsson.
Kampanjen består av en hemsida, informationsfilmer, en Facebook-sida, annonser i sociala medier, skolbesök och att Bibliotekshögskolan deltar på utbildningsmässor. Det som framför allt ska locka potentiella studenter är möjligheten att arbeta för ett öppet och demokratiskt samhälle.
Kampanjen ska pågå i flera år och genomförs i samarbete med folkbiblioteken. Högskolan har tagit fram bokmärken med olika budskap som ska delas ut hos dem som vill delta. Hittills har intresset varit stort bland biblioteken, enligt Claes Lennartsson.
– Genom samarbetet kan vi nå målgruppen genom bibliotekens verksamhet och på så sätt få en personlig direktkontakt. Bibliotekarier kan dela ut bokmärkena och informera besökare om att det här yrket kanske kan vara något för dem.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer