Stor valenkät: Strid om källkritiken

Snart avgörs bibliotekens ­närmaste framtid. I Biblioteksbladet nummer 4 ställde vi de åtta viktigaste valfrågorna till alla riksdagspartier.

1. Vad betyder det för er att biblioteken ska vara till för alla?

Socialdemokraterna: Alla ska ha tillgång till bibliotek. De ska vara öppna och inkluderande och arbeta med att få fler att låna och läsa böcker men också att ta till sig information.

Moderaterna: Att biblioteken ska vara till för alla är såväl en rättvisefråga som en demokratifråga. Det kan till exempel handla om att verksamheten anpassas för att möta den enskildes behov och förutsättningar. Det kan också handla om att nå nya grupper. Moderaterna prioriterar satsningar på bibliotekens arbete att nå barn som kanske inte har böcker hemma eller kommer från utsatta miljöer. Biblioteken spelar en viktig roll i det demokratiska samhällets utveckling genom att erbjuda bildning för alla.

Sverigedemokraterna: Att allmänheten har tillträde till biblioteken kostnadsfritt.

Centerpartiet: Det är viktigt med ett brett utbud av litteratur, tidskrifter med mera så att alla kan hitta något som är relevant oavsett intresse, bakgrund eller livssituation. Biblioteken behöver också vara geografiskt ­tillgängliga med filialer, bokbussar
eller liknande. Både lokaler och information ska fungera även för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Vänsterpartiet: Vi tycker att biblioteken ska vara till för alla, oavsett bakgrund, läsvana och funktionsvariationer. Det innebär ett stort ansvar för alla inblandade aktörer att tillgängliggöra verksamheten och också erbjuda något som passar för alla målgrupper.

Liberalerna: Tillgången till bibliotek är en grundläggande service i ett liberalt samhälle, ett öppet rum och ett nav i det lokala kulturlivet. Bibliotek är mer än en samling böcker till utlåning – de är också en plats där det finns någon att hålla i handen när man söker information, när man bildas och utbildas.

 L: ”Bibliotek är också en plats där det finns någon att hålla i handen när man bildas och utbildas.” 

Miljöpartiet: Det betyder väldigt mycket för oss. Därför har vi tillfört totalt 275 miljoner kronor i tre olika anslagsposter 2018 för att stärka bibliotekens möjligheter och därför har vi tillsatt en biblioteksutredning i syfte att ta fram en nationell biblioteks­strategi för att långsiktigt identifiera hur bibliotekspolitiken måste stärkas.

Kristdemokraterna: Det betyder att alla ska ha möjlighet och tillgång till läsning och den kultur som bibliotek kan erbjuda. Det kan särskilt gälla ekonomiskt och socialt utsatta grupper men också äldre, funktionshindrade och människor som bor på landsbygden.

2. Hälften av Sveriges elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Kommer ni att vidta åtgärder för att ändra på det? Och i så fall vilka?

S: Forskning visar att rätt utrustade skolbibliotek gör att elever lär sig mer, och skolbiblioteken är obligatoriska enligt skollagen. Skärpt skolinspektion och nya läroplaner med tydligare krav finns. Ändå har majoriteten av landets elever inte en rimlig skolbiblioteksverksamhet. Det är en utmaning för staten att styra detta på grund av det kommunala självstyret men vi socialdemokrater vill verka för bemannade skolbibliotek.

M: Alla barn bör ha god tillgång till litteratur på skoltid och enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Samtidigt måste det finnas möjligheter för skolor och kommuner att nå detta mål på olika sätt, beroende på vilka förutsättningar som finns. Moderaterna vill framför allt stärka skolornas arbete med att främja barns språkliga utveckling. Skolbiblioteken liksom de kommunala bibliotekens samarbete med skolorna är en angelägen del av detta arbete.

SD: Vi har tittat på frågan och det är för närvarande orimligt att bemanna små bibliotek fullt ut.

C: Det är viktigt att det finns utbildad pedagogisk personal i skolan som i samarbete med bibliotek och bibliotekarier kan hitta flexibla lösningar utifrån lokala förhållanden.

V: Skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolan och alla skolor ska ha skolbibliotek som är bemannade av bibliotekarier. Ett bibliotek där utbildad bibliotekspersonal samarbetar med den pedagogiska personalen kan locka fram och tillfredsställa barn och ungas läslust, nyfikenhet och forskarintresse samt även hjälpa dem att orientera sig bland nya medier och i flödet av information på nätet. Detta kan för vissa kommuner innebära stora kostnader och där spelar de budgetsatsningar vi gjort de senaste åren på såväl skolverksamhet som bibliotek en viktig roll.

L: Liberalerna vill uppgradera skolbiblioteken. På samma sätt som det finns riktvärden för antalet elever per skolsköterska ska det finnas också för pedagogiska bildningsresurser – en på 400 elever. Ett väl fungerande skolbibliotek är en del av den pedagogiska spetsverksamheten och en grundsten i en liberal kulturpolitik.

MP: Miljöpartiets linje är tydlig. Det som gör en samling böcker till ett bibliotek är att det finns en bibliotekarie. Dagens situation visar uppenbara brister när det gäller likvärdigheten i elevernas tillgång till bemannade skolbibliotek av hög kvalitet. Det måste förändras. Regeringen tog nyligen (mars 2018) emot Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om skolbibliotekens funktion. Skolverket kommer att intensifiera sitt eget arbete för att lyfta skolbibliotekens roll och öka kompetensen särskilt bland huvudmän och rektorer. De uppmanar också regeringen att se över skollagens reglering av skolbiblioteken, särskilt när det gäller skolbibliotekens pedagogiska funktion. Just nu bereds Skolverkets förslag inom regeringskansliet.

 MP: ”Dagens situation visar uppenbara brister när det gäller likvärdigheten i elevernas tillgång till bemannade skolbibliotek av hög kvalitet.” 

KD: Vi menar att det är viktigt att alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Dock behöver det inte med nödvändighet ligga på den egna skolan utan andra lösningar kan fungera väl.

3. Tillgången till biblioteksverksamhet är inte likvärdig över landet. Det skiljer stort i närhet, öppettider, tillgång till e-medier och medier på andra språk än svenska. Behöver man göra något för att öka likvärdigheten? Och i så fall vad?

S: Vi har en nationell bibliotekslag som anger övergripande mål för biblioteksverksamheten, där det bland annat sägs att ”Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.” Då biblioteken är en primär-och landstingskommunal verksamhet så ­kommer det att finnas variationer. För oss socialdemokrater är det dock viktigt att sträva efter att biblioteksverksamheten ska vara likvärdig i hela landet.

M: Här finns många möjligheter att utforska. Till exempel skapar tekniken nya vägar till lärande och bildning. År 2015 räknade folkbiblioteken till 1,5 miljoner nedladdningar, enligt den nationella biblioteksstatistiken. Moderaterna ser de kommunala bibliotekens arbete med digitalisering bland annat som ett viktigt redskap att nå nya grupper. Därför satsar vi särskilt på att stärka digitaliseringen på de kommunala biblioteken.

SD: Att ha samma andel böcker på utländska språk i Vellinge som i Botkyrka är inte rimligt. Det måste finnas en lokal anpassning. En minsta nivå för biblioteken bör sättas upp som inte får understigas.

C: Det är en kommunal verksamhet och den kan se olika ut utifrån lokala förutsättningar. Tillgängligheten är dock viktig. Sedan finns också bibliotekslagen att följa.

V: Alla ska ha tillgång till ett fysiskt bibliotek inom ett rimligt avstånd eller tillgång till biblioteksverksamhet på annat sätt. Det behöver vidtas åtgärder för att motverka den negativa utvecklingen med att allt fler bibliotek, biblioteksfilialer och bokbussar etc. försvinner samt stärka de digitala lösningarna m.m. Vi har tillsammans med regeringen avsatt 200 miljoner kronor i budgeten för att öka tillgängligheten till bibliotek. Dessutom pågår nu en utredning som ska ta fram ett förslag till nationell biblioteksstrategi för att bibehålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet.

L: Liberalerna anser att biblioteken är en del av det kommunala självstyret – men vi driver på i kommunerna för att biblioteken ska ha hög tillgänglighet och bra utbud. Vad gäller e-medier behövs det regelverk som gör det möjligt för bibliotek att ­skaffa dem till rimliga villkor samtidigt som författare ska få skälig ersättning för e-utlåning.

MP: En likvärdig tillgång till bibliotek är en mycket viktig fråga. Till att börja med ska biblioteksutredningen titta på mål och strategier för att bibliotekslagens bestämmelser ska kunna uppnås. I årets budget satsar MP i regering 250 miljoner kronor för att stärka tillgången till bibliotek i hela landet.  År 2016 satsade också MP 10 miljoner extra till folkbiblioteken för inköp av litteratur på andra språk än svenska. Att vi nu har ett statligt stöd som kommunerna kan söka för att stärka biblioteken är ett steg för att öka ­likvärdigheten.

KD: Biblioteks­verksamheten är en kommunal fråga, dock finns biblioteks­lagen som ska garantera att biblioteksverksamhet finns tillgänglig för alla. Att det skiljer sig i möjligheter till öppettider och närhet är dock något som får accepteras.

KD: ”Att det skiljer sig i möjligheter till öppettider och närhet är något som får accepteras.”

4. Sverige har förbundit sig att gå över till ett öppet vetenskapssystem där offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla. Hur och hur snabbt vill ni implementera detta?

S: Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIR-principerna. Kriterierna ska möjliggöra en bedömning av om vetenskapliga publikationer uppfyller det nationella målet om att bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Kungliga biblioteket ska utifrån de bedömningskriterier som tas fram också föreslå en metod som ska kunna visa en samlad bild av i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR-principerna. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2019.

M: Moderaterna följer de nuvarande insatserna som pågår, bland annat de uppdrag som Kungliga biblioteket har genom sitt nationella samordningsansvar för öppen tillgång till publikationer. Utredningen Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) som presenterades i mars 2018 uppmuntrar regeringen att påskynda övergången till ett öppet vetenskapssystem, och Moderaternas utgångspunkt är att uppmuntra förslag som läggs på riksdagens bord för att gå i den riktningen.

SD: Den frågan är oerhört mer komplicerad än vad som låter sig avhandlas här. Men vi är positiva till den senaste utvecklingen där offentligt finansierad forskning öppnas upp. Dock finns det massvis med hänsyn att ta i denna fråga.

C: Forskningsfinansiärerna bör ta initiativ till hur detta kan göras tillsammans med lärosätena. Vi vill att det sker skyndsamt. Man bör även se över hur man kan premiera öppen data. Det är viktigt för att sprida forskningsresultat, minskat forskningsfusk och nya innovationer.

C: ”Forskningsfinansiärerna bör ta initiativ till hur detta kan göras tillsammans med lärosätena. Det bör ske skyndsamt.” 

V: Vänsterpartiet motionerade så sent som i höstas om att vi vill ställa krav på lärosätena att i högre utsträckning digitalt tillgängliggöra för allmänheten den forskning de producerar och tidigare har producerat.

L: Liberalerna tycker att utvecklingen mot ett öppet system är bra. Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIR-principerna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2019. Vi kommer att följa uppdraget, men har ingen avvikande uppfattning i förhållande till regeringen när det gäller tidplanen.

MP: Att göra offentligt finansierad forskning tillgänglig för alla är viktigt och bör prioriteras. Det är rimligt att arbetet tar sin utgångspunkt i Kungliga bibliotekets nationella samordningsuppdrag öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

KD: Det är inget som vi som parti har tagit ställning till. Självklart är det bra om arbetet med detta kan gå snabbt men lika viktigt är att det görs på rätt sätt.

5. EU:s kommande upphovsrättsdirektiv ska implementeras i Sverige under nästa mandatperiod. Det kan få stora konsekvenser för möjligheten att sprida och använda material. Hur ser ni till att implementeringen ger så stort utrymme för biblioteken som möjligt?

S: Biblioteken har en viktig roll i vårt samhälle. När direktivet ska implementeras måste självklart bibliotekens och andra berörda parters synpunkter inhämtas och beaktas. Målet är en välbalanserad nationell lagstiftning som ger biblioteken goda möjligheter att fullgöra sina betydelsefulla uppdrag. Vi har också i de pågående EU-förhandlingarna om direktivet arbetat för att den föreslagna inskränkningen till förmån för forskning ska omfatta även kulturarvsinstitutioner, såsom till exempel bibliotek.

M: Direktivet är fortfarande under förhandling, och därför är det viktigt att i ett första steg försöka säkerställa att dess utformning blir så bra som möjligt. Det finns förslag till skrivningar i direk­tivet om att införa en möjlighet att undanta biblioteken från delar av de nya bestämmelserna. Ett sådant undantag bör Sverige kunna utnyttja vid en framtida implementering av direktivet för att ge utrymme för biblioteken.

M: ”Det finns förslag till skrivningar i direktivet om att införa en möjlighet att undanta biblioteken från delar av de nya bestämmelserna.”

SD: Sverige är bäst i klassen på att implementera EU-direktiv. Vi tror inte det ska bli några problem med detta.

C: Detta behöver utredas och beredas. Vi anser att det är för tidigt att komma med konkreta förslag, vi vill inte föregå en sådan beredning.

V: Vi har än så länge bara tagit ställning till regeringens position i EU-förhandlingarna där ärendet ännu inte är avgjort. Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede. Vänsterpartiet har alltid värnat bibliotekens roll och ställning, och framförallt deras rätt att handha och sprida kunskap och information. I övrigt kommer vi ta ställning till implementeringen när regeringen lämnar en proposition till riksdagen under nästa mandatperiod.

L: Upphovsrätten är en viktig förutsättning för kulturellt skapande. Tack vare upphovsrätten kan den som skapat ett konstnärligt verk bestämma om det ska spridas, och i så fall på vilka villkor. Då får kulturskapare också möjlighet att ta betalt för sitt verk. Samtidigt måste upphovsrätten moderniseras för att hitta en balans mellan användare och kulturskapare. Tekniken ökar kulturens tillgänglighet, men upphovsrätten måste anpassas till teknik och distributionssätt. Kulturskaparnas rätt att bestämma över sina verk är en förutsättning för kulturens frihet. Det måste också bli lättare att avstå rättigheterna till verk. Skyddstiderna för olika kulturformer bör bli mer enhetliga och skyddstiden för verk av avlidna kortare. Liberalerna vill också ha en ­”digital allemansrätt” för att göra offentligt finansierad ­information mer lätttillgänglig. Dessa förändringar ­kommer att få effekter för biblioteken och därför måste dessas ställning tas i beaktade när beslut om ändringar i upphovsrätten tas så att tillgängligheten för allmänheten inte begränsas.

MP: Det är viktigt att biblioteken har möjlighet att fullt ut kunna använda det material som biblioteken har laglig tillgång till. Implementeringen av direktivet bör säkerställa möjlighet till ett ändamåls­enligt och effektivt arbete inom de områden som rör forskning, utbildning, kultur och innovation. Biblioteken har en avgörande roll inom alla dessa fält.

KD: Det är en fråga vi inte har tagit ställning till.

6. Folk- och skolbiblioteken har en viktig roll i att främja barns och ungas läsning. Behöver det läsfrämjande arbetet stärkas? Och i så fall hur?

S: Socialdemokraterna har haft barns och ungas läsning och läsfrämj­ande som prioriterade områden inom kulturpolitiken. Bland annat har Statens kulturråd detta uppdrag. Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsar i budgeten för 2018 enligt följande: Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts årligen under 2018 till 2020 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. En del av satsningen, 25 miljoner kronor per år, tillförs kultursamverkansmodellen där bland annat medel till bibliotek, läs- och litteraturfrämjande fördelas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att Kungliga biblioteket tillförs 25 miljoner kronor årligen under tre år. Syftet med satsningen är bland annat att förbättra förutsättningarna ­för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik.

M: Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. Därför behöver det läsfrämjande arbetet stärkas. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och skapar möjligheter för resten av livet. Språkinlärning handlar även om alla barns och ungas rätt till kunskap. Moderaterna prioriterar arbetet med att stärka de kommunala bibliotekens arbete gentemot skolorna med fokus på barns och ungas integration. Vi vill även öka undervisningstiden i svenska på lågstadiet.

SD: Vi behöver främja läsningen i skolan vid unga år. Vi behöver främja läsning av böcker i vår digitaliserade värld och värna biblioteken över hela landet. Skolan har en mycket viktig uppgift att främja läsandet vilket vi ska uppmuntra så mycket vi kan. Vi behöver också påtala föräldrarnas roll för läsandet av barn.

C: Ja. Det behövs samlade insatser från folk- och skolbiblioteken samt från civilsamhället. Det är viktigt med ett brett arbete kring frågan så att alla barn och unga kan få del av läsfrämjande verksamheter. Exempel på detta kan vara samarbete med fritidsgårdar, insatser för att främja att föräldrar läser med sina barn högre upp i åldrarna och läsfrämjande aktiviteter inte minst på skolloven.

V: Den sjunkande läsförmågan är en av samhällets stora utmaningar framöver, så svaret på den frågan är ja. I budget­propositionen för 2018 har vi tillsammans med regeringen bland annat förstärkt de läsfrämjande insatserna genom Bokstart och Hela Sverige läser med barnen. Vi tror inte att politiker ska säga exakt hur arbetet ska göras men att skapa rätt förutsättningar. Det är viktigt att både bibliotek och skolor har tillräcklig bemanning så att möjlighet finns att fokusera på detta viktiga arbete.

V: ”Den sjunkande läsförmågan är en av samhällets stora utmaningar framöver.”

L: Sverige ska vara ett föredöme på området kultur av och för barn och ungdomar. Läsandet ska vara högt prioriterat i skolans alla stadier. Genom att läsa och skriva utvecklar eleven sitt språk och tänkande. Utbildade bibliotekarier ska ansvara för skolbiblioteken. Alla ska i skolan få läsa svenska och internationella skönlitterära klassiker.

MP: Vi har tillfört resurser till kultursamverkans­modellen i syfte att just stärka det läsfrämjande arbetet, och påbörjat en satsning på höstlovet att bli ett läslov. Vidare har vi tillsatt Läsdelegationen för att främja initiativ i och utanför ­skolan för att stärka ungas läsförmåga. I skolpolitiken har vi stärkt ungas tillgång till skolbibliotek.

KD: Ja. Kristdemokraterna föreslår en bred satsning på läsning och kunskaps­inhämtning genom att betona skolans bildningsuppdrag och att rikta insatser för ökad läsförståelse och läsinlärning där de kommer alla barn till del. Vi gör också en stor satsning på att ­utbilda fler speciallärare, något som syftar till att hjälpa barn som har svårt med läsningen.

7. Det är bibliotekens uppgift att tillhandahålla källor som böcker, databaser, rörlig bild och internet. Vilken roll ska biblioteken ha när det gäller att öka kunskapen om hur källorna ska värderas, om källkritik och faktabaserad kunskap?

S: Detta är en fråga som den socialdemokratiskt ledda regeringen har prioriterat. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att Kungliga biblioteket tillförs 25 miljoner kronor årligen under tre år. Syftet med satsningen är bland annat att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Biblioteken ska, enligt bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Likaså ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Satsningen innebär att Kungliga biblioteket under 2018 till 2020 ska stödja de regionala biblioteksverksamheterna i deras arbete med att öka användningen av digitaliseringens möjligheter och öppen tillgänglig kunskap.

M: I takt med att informationsutbudet ökar blir vår förmåga till källkritik och faktagranskning allt viktigare. Moderaterna har i olika sammanhang lyft frågan om att ge barn och ungdomar verktyg att kritiskt kunna granska information i den digitala era som vi befinner oss i idag. Detta är en fråga om skydd för både den enskilde och vår gemensamma demokrati. I och med sitt uppdrag att främja intresset för bildning och upplysning spelar biblioteken en viktig roll i att öka kunskapen om källkritik.

SD: När det gäller källkritik ska inte biblioteken göra egna bedömningar, det skulle vara direkt odemokratiskt. Däremot ska biblioteken ha ett brett utbud så att källkritik ska kunna genomföras. Det är en farlig väg att vandra på om biblioteken ska tala om för allmänheten hur olika källor ska bedömas. Vi anser inte att det är bibliotekens uppgift i en demokratisk stat. Det här är rent odemokratiskt att biblioteken ska tala om vad som är rätt och fel både gällande historia och politik. Vi vänder oss med kraft mot en utveckling där en bibliotekarie ska tala om för allmänheten vad som är sant eller inte av det som ligger på bibliotekshyllan och det för närmast tankarna till det gamla DDR.

SD: ”När det gäller källkritik ska inte biblioteken göra egna bedömningar, det skulle vara direkt odemokratiskt.” 

C: Biblioteken är en viktig kunskapskälla för lärare och pedagoger. Att denna kompetens finns gratis tillgänglig och öppen även för allmänheten är centralt.

V: Vi anser att biblioteken har en viktig roll vad det gäller att öka medie- och informationskunnigheten, detta gäller inte minst skolbiblioteken. Vi har också i vårt budgetsamarbete fått till en nationell satsning för att biblioteken ska kunna vara med och höja den digitala kompetensen.

L: Bibliotekslagen slår fast dels de allmänna bibliotekens ändamål att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, dels folkbibliotekens särskilda uppgift att främja läsning och öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och lärande. Inom ramen för detta finns möjlighet att naturligt ta upp frågor kring källkritik. Tillgången till utbildade bibliotekarier är central för att den biblioteksbesökare som vill ha råd och vägledning om hur källor ska värderas också ska få detta.

MP: Mycket stor roll. Vi har tillfört resurser till Kungliga biblioteket för att driva det arbetet och genomföra ett brett digitalt kompetenslyft. Detta ska kanaliseras genom länsbiblioteken och vidare ut till folkbibliotekens verksamhet.

KD: Det är en fråga vi inte tagit ställning till som parti. Vi betonar dock vikten av att barn lär sig källkritiskt tänkande och menar att lärarutbildningen ska innehålla mer av detta.

8. En ny studie visar att statliga myndigheter inte har tillräcklig tillgång till vetenskaplig information för att kunna fatta informerade beslut, tillhandahålla korrekt information och förankra sitt arbetssätt vetenskapligt. Vill ni ändra på det? Och i så fall hur?

S: Det är en självklarhet för oss att våra myndigheter ska ha tillgång till vetenskaplig litteratur och information. Det behöver inte alltid vara genom ett eget bibliotek, det kan ske genom öppna datakanaler, inlån och att man knyts till ett existerande forskningsbibliotek. Det väsentliga är att vi använder oss av ett forskningsbaserat arbetssätt.

M: Långsiktigt måste staten bygga upp strukturer som stöder och vägleder såväl myndigheter som kommuner i deras arbete att tillhandahålla och använda korrekt information. Sverige är ett land där medborgarna historiskt sett haft hög tilltro till myndigheter. För att upprätthålla förtroendet, och för att myndigheterna ska fatta korrekta beslut, måste vi säkerställa att myndigheter har den kompetens, de verktyg och den vägledning som krävs för att kunna nå och använda vetenskaplig information.

SD: Det kan ändras på att tillföra mer nödvändiga resurser till myndigheterna samt att i förekommande fall öka kompetensen hos personalstaben.

C: Det är viktigt att de har denna tillgång till vetenskaplig information och det är myndigheternas uppdrag att hålla sig uppdaterade. Det kan behövas tydligare direktiv kring detta.

V: Detta är mycket oroande läsning. Resultatet av studien visar att det behövs stora insatser för att komma till rätta med dagens situation. Det är kanske främst ett uppdrag för regeringen att se över hur de statliga myndigheterna får rätt förutsättningar att sköta sitt uppdrag men vi är beredda att lyfta frågan framöver.

L: På ett övergripande plan handlar detta om flera olika saker, vilket framgår av studien. Samarbete mellan myndigheter kan underlätta för att till exempel utveckla tekniskt stöd för tillgängliggörande av vetenskaplig information, vilket är något som efterfrågas. Specialbiblioteken har en strategisk roll i kunskapsförsörjningen för myndigheter generellt, och det betyder då extra mycket att dessa har en tillräcklig bemanning. I viss utsträckning kan ekonomiska samordningsvinster uppstå när myndigheter samordnar om till exempel licenser till e-databaser.  Myndigheterna har dock både frihet och ansvar att skaffa sig den information och den kompetens de behöver, på egen hand eller genom att upprätta samarbeten med till exempel universitetsbibliotek.

MP: Eftersom kostnaden för digitala publikationer ökar är ekonomin en begränsning. En viktig del i att lösa detta är öppen tillgång till forskningsdata och öppen data i största allmänhet. Men det är också viktigt att myndigheter lägger resurser på att köpa in tillgång till forskningstidskrifter.

KD: Självklart måste myndigheter ha tillgång till information för att kunna fatta väl avvägda beslut. Det torde dock ligga på myndighetens ansvar att leva upp till.

Fotnot: Artikeln publicerades första gången i Biblioteksbladet nummer 4, maj 2018.