Superbiblioteket sägs vara framtiden

3 feb 2016 • 4 min

När Århus nya huvudbibliotek planerades var det en önskan att det skulle bli en ikon för staden. Tvåmiljardsprojektet Dokk1, med...

Foto: Nicky Bonne
Foto: Nicky Bonne

När Århus nya huvudbibliotek planerades var det en önskan att det skulle bli en ikon för staden. Tvåmiljardsprojektet Dokk1, med sin omtalade arkitektur, beskrivs som framtidens bibliotek. Biblioteksbladet begav sig dit på ett besök.

Den stora, grå betongbyggnaden med fasad av glas och stål smälter nästan ihop med himlen denna mulna vinterdag. Det går ändå lätt att föreställa sig hur det en dag med bättre väder samlas människor runtom Dokk1. Lekplatserna, den breda, branta trappan, husets nivåskillnader och vattnet kring byggnaden inbjuder till att vistas där. I dag är det tomt men cyklarna som trängs på cykelparkeringen utanför vittnar om att det är många personer som kommit hit.

Innanför de väldiga entrédörrarna har det hopats en samling människor som väntar på sin tur till medborgarservicen. Någon ska beställa ett nytt pass, någon annan ansöka om bostadsbidrag. Den grå betongen varvas med träpaneler och moderna möbler av dansk design. Ljudnivån är förvånande låg.

En vanlig dag har Dokk1 omkring 4000 besökare berättar förvaltningschefen Rolf Hapel stolt när han tar emot vid informationsdisken. Han var tidigare stadsbibliotekarie i Århus och har varit byggherre för hela projektet som påbörjades 2011. Som förvaltningschef ansvarar han för såväl biblioteksverksamheten som medborgarservicen. Och han har all anledning att vara stolt. Redan i oktober, bara fyra månader efter invigningen, gick den femhundra-tusende besökaren över tröskeln till Dokk1. Ett besöksantal de knappt vågat drömma om att uppnå på så kort tid.

– De flesta av våra besökare är studenter och barnfamiljer. Men alla möjliga kommer hit. Vi ser också att medborgarservice har lockat hit nya målgrupper, som nyanlända till exempel, säger han.

Dokk1 för tankarna mer till ett operahus eller kulturhus än ett traditionellt bibliotek. Byggnaden tar plats både fysiskt och estetiskt, och arkitekturen är på en och samma gång stram och lekfull.

Längst ned i biblioteket finns en halvautomatisk boksortering där beställda böcker sorteras och skickas iväg till andra bibliotek i kommunen. På samma våning kan du köra in din bil i en automatisk parkeringsficka som sedan själv tar bilen ner i ett fack under byggnaden. Ovanför oss i taket syns en upplyst, uppochnedvänd stadssiluett – Magic mushrooms – ett av bibliotekets flera konstverk.

På väg tillbaka till entréplan stannar vi till på en målad cirkel där fågelkvitter hörs om man står innanför cirkeln. Det är Soundscape – ett interaktivt ljudkonstverk som utvecklades tack vare ett förslag från en tioårig flicka som önskade höra fågelkvitter på biblioteket. Medborgarna har varit ett viktigt bollplank under projektet, förklarar Rolf Hapel, genom fokusgrupper, idéspåningsträffar och möjlighet att lämna in förslag.

– Det här är medborgarnas plats. Vi kan erbjuda dem lokaler, våra kompetenser, böcker och så vidare men det är medborgarna som fyller det med innehåll.

Vi passerar barnavdelningen med lekplats och amningsrum, spelhörnan, tonårslaboratoriet Tweeny-lab, möteslokaler möjliga att hyra för allmänheten utan kostnad, större konferenssalar som även kan användas till konserter och teater, ett kafé som är så gott som fullsatt och så den mer traditionella biblioteksdelen. Det första intrycket är att det är färre böcker här än på andra bibliotek av den här storleken. Men Rolf Hapel intygar att det är i stort sett lika många titlar som på det gamla biblioteket.

Under projektåren tänkte man bort teknologi och böcker.

– Vi vet inget om vilken teknologi vi har om 15 år, inte heller hur det ser ut med böcker då. Det vi däremot vet är att det här huset ska stå här i minst 100 år och att de mänskliga behoven inte ändras. Människor kommer alltid att behöva värme, ljus, rumsliga upplevelser och samvaro.

Innovation har varit ett ledord under framväxten av Dokk1. Biblioteken i Århus kommun har i samarbete med Chicago Public Libraries tagit fram en verktygslåda för så kallad design thinking – metoder för att skapa tjänster anpassade till användarnas behov. Det är ett av Dokk1:s stora utvecklingsområden som de vill arbeta vidare med. Ett annat område där Rolf Hapel ser en utvecklingspotential är ”det demokratiska rummet”. Att genom öppna debatter, utfrågningar av politiker och sammanställning av information hjälpa Århus medborgare att vara aktiva.

– Ett hav av möjligheter har öppnat sig och där ska biblioteken stå längst fram.

Mitt i byggnaden, i bibliotekets hjärta, finns en ramp i olika nivåer med bord och fåtöljer på varje avsats. Från den kan man se alla bibliotekets våningar och den öppna platsen påminner om ett torg. Hela vägen uppför rampen löper en gång för rullstolar och barnvagnar i ett zickzack-mönster. Tillgänglighet för alla, i hela biblioteket, har varit en viktig del i arkitekturen.

Avdelningen för medborgarservice sticker ut lite och är något separerad från de andra avdelningarna. Där väntar personer med nummerlappar och vid diskarna får de hjälp med sina olika ärenden. De senaste åren är det vanligt förekommande att medborgarservice integrerats i de danska biblioteken vilket skapat debatt. Men Rolf Hapel håller inte med kritikerna om att kulturbenet i bibliotekets verksamhet riskerar att tryckas undan till förmån för informationsbenet. Eller att medborgarservicen gör att biblioteket kan uppfattas som en myndighetsplats. Information och kultur går in i varandra och det finns ingen anledning att separera de två områdena åt, menar han.

– Biblioteket som institution är starkt och jag tror att medborgarservice försvinner långt innan biblioteket gör det. För mig har den här utvecklingen betytt att vi har kunnat revitalisera det fysiska biblioteket och ge det mer innehåll.

– Jag är inte rädd att kulturen ska dö ut här, det finns inga tecken på det. Vi har över 200 läseklubbar som håller till här och omkring
50 olika typer av arrangemang varje vecka.

Arkitekten bakom Dokk1 Schmidt Hammer Lassen är densamma som står bakom Den -Sorte Diamant, den spektakulära, granitklädda tillbyggnaden till det kungliga biblioteket i Köpenhamn. Att Dokk1 skulle bli ett ikonbygge, och samtidigt öppna upp hamnen och bygga ihop den med centrum var en stark önskan i Århus stad, och i sammanhanget är det inget dyrt projekt menar Rolf Hapel.

– Vi fick många signaler om att det var -viktigt för Århus att vi gör något av betydelse.

Text: Sally Henriksson

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min

Essä

En kamp för herravälde och profit

Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.

3 apr 2024 • 7 min

Nyheter

Blev du lurad?

Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.

2 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min