Svårt att mäta digitalt utanförskap

Digital delaktighet kan handla mer om ­samhälls­kunskap än om teknik. Om att få veta vem som har hand om dagisplatserna, sjuklönen och legitimationen. "Vi kan inte bara prata om digital kompetens", säger professorn i statsvetenskap Elin Wihlborg.

I samma takt som digitaliseringen skapar samhällsvinster höjs tröskeln för utanförskap. Medan Skatteverket och Försäkringskassan gör stora vinster på att inte längre skicka blanketter och svara i telefon, sitter medborgarna i andra änden och förväntas göra jobbet själv.

Vet de inte hur får biblioteket rycka in. För det är i sista hand kommunen som ansvarar för individernas informationsförsörjning.

– Biblioteken blir ett slags sista restpost. Medan andra förvaltningar har en stuprörs­organisation utgår biblioteket från individen och det blir ett slags anomali i den offentliga förvaltningens styrorganisation, säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Hon tycker att biblioteken borde skicka räkningarna vidare till andra aktörer eftersom kostnaderna för effektiviseringen i grunden inte är kulturförvaltningens.

– Alla är beroende av det här skyddsnätet för att kunna fortsätta effektivisera.

I 20 år har Elin Wihlborg studerat vad som görs för att inkludera människor i samhällsutvecklingen. Nu följer hon Digidelnätverket och är inkopplad i flera stora biblioteksprojekt, som Kungliga bibliotekets Digitalt först och Digidelcentret i Motala.

Att innehållsfrågorna ofta är viktigare än teknikfrågorna har hon sett bland annat i arbetet med den digitala bokbussen i Norrköping som fylldes med ny teknik och besökte utsatta områden. Det handlar om vem man vänder sig till om vad. Att Försäkringskassan hanterar föräldraförsäkring, men kommunen barnomsorg.

– Vi kan inte bara prata digital kompetens. Vi måste samtidigt prata om samhällsinformation. Och vi kan inte heller prata om en skarp linje för utanförskap. För det är väldigt svårt att mäta. Man kan vara med på olika sätt.

Men måste alla ut på nätet? 

– Du kan bestämma i viss mån. Du kan välja bort sociala medier eller bank-id. Men går du till en läkare så för de en digital journal. Och dina kontantuttag registreras digitalt i ­banken. Det är som med bilkörning. Du kan välja att inte köra bil, men du måste ändå se dig för när du går över gatan.