Svårt att mäta digitalt utanförskap

25 okt 2018 • 2 min

Digital delaktighet kan handla mer om ­samhälls­kunskap än om teknik. Om att få veta vem som har hand om dagisplatserna, sjuklönen och legitimationen. "Vi kan inte bara prata om digital kompetens", säger professorn i statsvetenskap Elin Wihlborg.

Elin Wihlborg. Foto: David Brohede.
Elin Wihlborg. Foto: David Brohede.

I samma takt som digitaliseringen skapar samhällsvinster höjs tröskeln för utanförskap. Medan Skatteverket och Försäkringskassan gör stora vinster på att inte längre skicka blanketter och svara i telefon, sitter medborgarna i andra änden och förväntas göra jobbet själv.

Vet de inte hur får biblioteket rycka in. För det är i sista hand kommunen som ansvarar för individernas informationsförsörjning.

– Biblioteken blir ett slags sista restpost. Medan andra förvaltningar har en stuprörs­organisation utgår biblioteket från individen och det blir ett slags anomali i den offentliga förvaltningens styrorganisation, säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Hon tycker att biblioteken borde skicka räkningarna vidare till andra aktörer eftersom kostnaderna för effektiviseringen i grunden inte är kulturförvaltningens.

– Alla är beroende av det här skyddsnätet för att kunna fortsätta effektivisera.

I 20 år har Elin Wihlborg studerat vad som görs för att inkludera människor i samhällsutvecklingen. Nu följer hon Digidelnätverket och är inkopplad i flera stora biblioteksprojekt, som Kungliga bibliotekets Digitalt först och Digidelcentret i Motala.

Att innehållsfrågorna ofta är viktigare än teknikfrågorna har hon sett bland annat i arbetet med den digitala bokbussen i Norrköping som fylldes med ny teknik och besökte utsatta områden. Det handlar om vem man vänder sig till om vad. Att Försäkringskassan hanterar föräldraförsäkring, men kommunen barnomsorg.

– Vi kan inte bara prata digital kompetens. Vi måste samtidigt prata om samhällsinformation. Och vi kan inte heller prata om en skarp linje för utanförskap. För det är väldigt svårt att mäta. Man kan vara med på olika sätt.

Men måste alla ut på nätet? 

– Du kan bestämma i viss mån. Du kan välja bort sociala medier eller bank-id. Men går du till en läkare så för de en digital journal. Och dina kontantuttag registreras digitalt i ­banken. Det är som med bilkörning. Du kan välja att inte köra bil, men du måste ändå se dig för när du går över gatan.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min