Sverige lyfter i Pisa-mätning

Sverige hamnar över genomsnittet när det gäller läsförståelse. Samtidigt utvärderar regeringen om det behövs en lag om bemannade skolbibliotek, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Biblioteksbladet.

– När det gäller läsförståelse är det bland de lågpresterande som förbättringen har skett, säger Anders Auer som är huvudförfattare för den svenska Pisa-rapporten. Andelen elever som inte når upp till basnivån i läsförståelse är nu 18 procent, mot 23 procent i förra Pisa-provet.

Den förra Pisa-mätningen kom 2013 och slog ner som en bomb. Sverige rasade under genomsnittet i läsförståelse samt kunskaper i naturvetenskap och matematik. Men nu har trenden vänt. Allra tydligast är förbättringen när det gäller läsförståelse, där Sverige återigen är över genomsnittet bland OECD-länderna. Förändringen är statistiskt säkerställd. I matematik och naturvetenskap ligger Sverige i nivå med genomsnittet.

Utbildningsminister Gustav Fridolin gläder sig åt att Sverige är på rätt väg, men tycker att det är allvarligt att ojämlikheten i skolan ökar och att socioekonomisk bakgrund spelar stor roll för elevers skolresultat.

Läsförståelsen står för det allra största lyftet. Vad säger du om det?

– Det är ett styrkebesked. Jag tror att det hänger samman med att många skolor har jobbat mycket med läsningen. Man har bemannat upp skolbiblioteket, haft särskilda lästider varje dag, läst aktivt med eleverna, och det syns ju i en sån här mätning, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (mp).

Har man det? Det är väldigt olika vilket skolbibliotek som elever har tillgång till?

– Jag tror att en av de viktigaste sakerna är att skolbiblioteket ska vara bemannat. Där ger vi nu både pengar till det och utvärderar hur pengar kan användas för att bemanna upp skolbiblioteket på ett sätt att man börjar i de skolor där elever har det allra tuffast. Idag ser vi att resurser är väldigt ojämnt fördelade.

Alla ska ha tillgång till ett skolbibliotek, står det i lagen. Men det står inte vad ett skolbibliotek ska vara för någonting. Borde det ändras?

– Det är därför vi har gjort en investering där man kan söka pengar för att bemanna upp skolbibliotek, och under tiden gör vi en utvärdering för att se om det är en ny lagstiftning som behövs eller om det finns andra insatser som går lite snabbare. Jag tror att alla som skrev skollagen var övertygade om att de skrev en skollag om bemannade skolbibliotek. Sedan visade det sig att skollagen tolkades på ett annat sätt. Det innebär ju att om gör vi en ny lagändring så verkar det inte alltid vara den bästa metoden att få rätt effekt ute i skolorna, men det är definitivt ett av alternativen.

Vad skulle ett annat sätt kunna vara? 

– Det är ju helt enkelt att göra upp med kommunerna om att vi tillsammans ser den här lagen som att det handlar om bemannade skolbibliotek. Att vi kommer överens om det.

Ojämlikheten i skolan fortsätter att öka. Hur ska man nå de svagaste läsgrupperna?

– Bemannade skolbibliotek, med läslyftet som byggs ut till samtliga personalkategorier, läsa-skriva-räkna garantin, alltså att sätta in insatser redan i lågstadiet för den som har problem med läsningen. Sedan handlar det också om att samhället som helhet måste engagera sig. Läsning är typexempel på någonting som du inte bara lär dig i skolan, utan där mycket av träningen sker utanför skolan. Då är såklart en skolbibliotekarie som kan tipsa om den där boken som du sätter dig och läser själv jätteviktig, men också att elever som inte har föräldrar som läser för en möter läsningen hos andra vuxna, till exempel fotbollstränare eller fritidslärare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.